Search results

Vad man tycker hör hemma i spelsystemet och vad man tycker skall ligga utanför det är nog helt och hållet personlig smak. Vissa gillar när systemet är en del av kampanjtypen, vissa gillar att separera dem. Vad det gäller fisktankiga system inbillar jag mig att Drama System som används i Hill...

Om du är intresserad av lite "bakgrund" så är Empire of the Petal Throne (EPT) av Prof Barker ett av de tidigaste rollspelen (75, släppt av TSR), och hade en setting som än idag inte sällan anses vara så djup och komplex att bara skaparen själv kan göra den rättvisa. Vilket jag såklart tror är...

Ja, det gör jag också. Det är samma resonemang som att bara Barker kunde köra EPT och dylikt och det tror jag inte är sant. Hur man förhåller sig till detaljnivån på content är en personlig gränsdragning och har inte nödvändigtvis med sandbox som kampanjform att göra. Jag skulle närmast vilja...

Det är ju inte solklara begrepp, men jag skulle påstå att en sandbox är mer "crawlig" och "location" based, medan en fisktank är mer "snackig" och "relation" based. Så sandbox-kampanjen är lite mer: "Vad finns i skogen?" och fisktank-kampanjen är lite mer "Vad har baronessan för sig...

Ja, on the fly content generation är väldigt skönt att ha i en sandbox-kampanj tycker jag. MEN... Vad det gäller Eon och Mundana vet jag för lite för att uttala mig om dess sandboxighet, men jag undrar om det inte är en annan typ av sandbox än det jag assoscierar till? Ymir använder begreppet...

Mitt förslag till setting vs sandbox vs fisktank: Setting är en värld. Du kan placera din sandbox i en setting eller din fisktank i en setting. Sandbox är location based. Fokus är player agency och exploration. Kräver antagligen en hexkarta. Fisktank är relation based. Fokus är player...

Jag har aldrig sett en sandbox setting som gör precis det jag vill ha. Rythlondar-kampanjen beskriver dock något som känns ungefär som vad jag skulle gilla. En värld med ett antal dungeons och liknande äventyrsplatser, där det både pågår saker i settingen (nån demon är på väg tillbaka...

Iron Falcon - Ny klon baserad på OD&D + Greyhawk, minus allt som folk tycker är jobbigt med Greyhawk http://ironfalcon.basicfantasy.org/

Bästa sakerna från BRP-spel: Pendragonslag. Stormbringer / ELRIC!s initiativ och vapenfärdigheter över 100%-system. Call of Cthulhus SAN i kombination med Mythos-skillen. Call of Cthulhus Credit Rating-skill.

G4-G9 - En samlings moduler som är menade att följa på G1-G3 (istället för D och Q får man förmoda), nu släppt gratis: http://www.tenkarstavern.com/2015/02/g4-9-by-rc-pinnell-released-for-free-in.html

Jag ska verkligen inte komma med påståenden här för jag minns inte vilka system som återfinns var och så (jag skulle behöva sitta med allt framför mig för att dubbelkolla), men väldigt många av systemen från AD&D har sitt ursprung i OD&D-supplementen (och Strategic Review). Däremot är det väl...

Jag hade mest bara kul åt tonen. Skyttegravskrig om rätt sorts kul är såklart bara tramsigt, och något jag bara ägnar mig åt väldigt tounge in cheek.

God damned it.

Men vad ska jag göra åt alla som spelar fel då?

Fanns det inte nåt franskt surrealistspel där man hade ganska hårda restriktioner på hur man fick använda språket och sånt, för att bidra till en surrealistisk upplevelse? Och att allt utspelade sig i... en tavla? En klocka? Nej, jag minns inte riktigt... men det lät tufft när (Genesis?)...

Faktum är att många av de referenser till Vance som S&S jag läst avser just Dying Earth, som ju ärligt talat utöver att det utspelar sig i framtiden i allmänhet rör sig inom de flesta S&S-definitionerna, kanske mer än många andra exempel på S&S.

Efter att ha förvirrats bortom rimlighetens gräns av S&S-rollspelstråden inser jag att jag uppenbarligen inte delar bild av S&S-genren med ett flertal andra som likt jag själv antagligen anser sig vara fans av S&S. Att Conan är startpunkten för S&S är givet, eftersom det var det exempel som...

En av de bäst art directors jag jobbat med var färgblind, en av de bästa projektledare jag haft hade ADHD-diagnos och en av de bästa programmerare jag jobbat med var dyslektiker. Ingen skicklig medarbetare jag har haft var ett rövhål på internet. Basattduvet. Edit: trillade visst in i nån...

Nästan alla huvudpersoner hos Vance är magikunniga också för den delen, samma hos CAS.

Jag kanske bara inte fattar om S&S är en genre eller om S&S specifikt är "Conan" i folks huvuden.