Search results

THE BOXELDER CANYON BRANCH (Dogs in the vineyard) Rollpersonerna är en grupp unga medlemmar i The Faith, en religiös grupp som liknar mormoner (?). De rider västerut i ett USA-på 1800-talet-liknande landskap. Skulle kunna vara en variant av Western eller en framtid efter katastrofen. Estetiken...

Elysium kör ju den här grejen, att skriva in konflikter mellan RP. Paranoia också.

Jag ska försöka titta lite på MY DRINKING PROBLEM. Det här är en rejäl kampanj med flera äventyr. Även om det inte är syftet med tråden måste jag säga att kampanjen är riktigt trevlig. Föresatsen är att göra en bra introduktion till Vampire och det tycker jag lyckas. Det finns också en...

Finns det äventyr som har interna konflikter mellan RP inlagt i sin struktur? Tror själv det vore fett, men kan inte komma på något exempel på ett sådant äventyr som jag läst. (För att vara sådär tråkigt övertydlig vill jag säga att tråden ju handlar om äventyrets struktur. En massa saker kan...

Jaaa! Har också varit min favoritbok, men precis som du missat hela det problematiska med tredje storyn. Men ska du inte plutta in den i hierarkin? Eller är jag blind?

Bra grejer! Finns lite sånt här småpill jag skulle vilja ändra på, men så är det ju alltid i efterhand. När vi speltestade Najaden körde vi det utan Tsarens röst och då var det ju lätt att både väva in vännen i RPs bakgrund och spela lite flashbacks med henne.

Det låter som en klok tanke men jag är samtidigt orolig att jag missförstår dig. Kan du utveckla lite eller ge ett exempel?

PÄRLBANDET är troligtvis den mest bespottade strukturen (det är ju fucking rälsat!!!). Samtidigt är den nog den vanligaste. När jag skrev DEN SISTA NAJADEN till Oktoberlandet försökte jag utmana mig själv genom att skriva ett bra pärlband och ett äventyr som också är en resa. Det sistnämnda...

Det gör jag hemskt gärna! Men först ska jag dissikera ett av mina egna äventyr.

EN NATT I NEW YORK (FALLNA ÄNGLAR) Rollpersonerna går på en teaterpremiär. SLPn Elizabeth bjuder in dem Rollpersonerna går på fest Rollpersonerna vaknar blodiga och utan minne av vad som hände på festen Rollpersonerna frågar ut Elizabeth om vad som hänt. De förväntas vilja ta reda på mer om...

Min inställning är att ingen struktur är bättre än någon annan. Alla kan göras bra och dåligt. Jag har haft fruktansvärt kul med Hogan´s last stop (KÄPPARNA I HJULET) till Western. Men precis som du, Gabrielle, har jag haft mina absolut tråkigaste stunder som spelare när vi spelare missat...

Tror, som du säger att man även kan ha med att tidslåset kan påverkas. (Vi behöver se till att dörren öppnas innan monstret äter upp världen) Men kanske kan det innafattas även i TIDSLÅS, så får man inte för många begrepp?

Jag kastar ur mig massa termer allt eftersom. Ska det här bli något användbart i slutändan måste det nog ske en rensning och en förklaring. Men just nu är det mer ett aktivt skrivande för att förstå. Precis som du säger har jag inte förklarat dem, men din tolkning är exakt vad jag menade...

Om jag säger såhär då. AW är inte ett scenario. Är du med då?

Härligt, tack skriver in dem! Har faktiskt funderat på Väktarens vrede men kände att jag inte mindes det bra nog.

Såhär resonerar jag just nu: Det går att skapa en berättelse vid spelbordet helt utan begränsningar. Vi sätter oss ner och turas om att berätta och till slut har vi skapat en berättelse. Det är för vissa (där ingår jag) inte särskilt kul. Istället vill vi ha tvingande begränsningar och yttre...

Precis. Rymdhamster: Om jag tänker "äventyr" när du skriver "scenario" och vice versa kan vi nog komma överens bra :)

Coolt! KÄPPARNA I HJULET är nog upplägget för de flesta (gamla) westernäventyr där det finns en tidslinje för exakt vad som sker om inte RP gör något. RP är urplockade ur berättelsen, alla SLP har tydliga agendor och det är avgjort på förhand hur det kommer gå och vad de kommer göra. Det finns...

Let´s agree to diagree :) I min värld uppstår det alltid en berättelse när du spelar rollspel. Jag kallar inte det för ett äventyr. Äventyr är ett hjälpmedel, precis som tärningar är ett hjälpmedel. Du kan använda det, eller låta bli.

Skillnaden är vilken typ av begränsningar eller ram man har att förhålla sig till. Båda kan bli en berättelse, båda kan upplevas styrda eller inte styrda (rälsade), båda kan vara tråkiga eller roliga, båda kan spelas i friform eller med regler för konflikter. Men den ena har tvingande ramar för...