Search results

notera att jag skrev ”här och nu”

En av de största utmaningarna med att spela rollspel som utspelar sig här och nu är att komma på vettiga namn till sin rollperson. Eller det kanske bara är jag? Så under åren har jag utvecklat den här tekniken: Välj en film från det land din rollperson kommer ifrån, som släpptes ungefär samma...

Vid närmare eftertanke, gå till bibblan. Eller kolla Standard ebooks poesisektion. Nånstans där någon redan gjort ett medvetet urval.

Gå till ett antikvariat eller bibliotek. Välj tre diktsamlingar på måfå. Läs. Notera vad du gillar och inte gillar. Repeat.

Spännande! Måste kolla in.

Angående det här så har jag funderat på om man borde ha lite slumpmoment inblandade. Att varje gång man ignorerar elf time-händelsen så får man slå på en tabell som avgör vad som händer i alvvärlden tills nästa gång. Typ: 1-50 Läget oförändrat 51-80 Läget eskalerar något 81-90 Läget...

Både och, tycker jag. Scenerna kan också ta tid. Ett samtal kan lätt ta en dag, för plötsligt försjunker alverna i trance över nån vacker fjäril eller något. Och kanske är alla saker omgärdade av ritualer och traditioner som tar tid. Eller att man väljer sina ord väldigt väl. Till och med...

Spontant tänker jag Åsa Roos för sitt outtröttliga fäktande i anständighetens tjänst. Och för sina recensioner i Fenix. Och för sina äventyr. Och för nyckelringsrollspelet.

Man gör det helt okommenterat. Det är i alla fall min spontana tanke. Saker tar bara en jäkla tid. Jag tänker på scenen i Notting Hill där Hugh Grant går genom en marknad och årstiderna skiftar kring honom. Fast på riktigt.

Min tanke är att varje scenario börjar med en bomb, upplagd lite som Per skriver ovan. Spelarna får minst en elf time-händelse och en mortal time-händelse att agera på – men de kan inte välja båda. Antingen tar de itu med ett problem i de odödligas värld, eller så går de loss på det dödliga...

DIY i själva produkten eller i förväntningarna på konsumenten?

Typ hänga här. Och läsa lite pdfer jag har på lager.

Ibland läser jag saker som liksom sticker ut, detaljer som fastnar i skallen på mig, som jag gillar lite extra mycket. De kan finnas i verk jag älskar i stort, eller som guldklimpar i dynga. Här är några små saker jag älskat på sistone. Har ni några? Älskar att det i Emily Teshs SILVER IN THE...

O ja! Forumet är verkligen som bäst när ens egna intressen för dagen synkar med vad som trendar på forumet. Att jag hängt kvar så länge beror nog att det har funnits ett gäng användare som jag, speciellt i början, utvecklats i samma takt som.

När jag läser gamla inlägg här på forumet - vilket är fantastiskt att återigen kunna göra enkelt och smidigt - ser jag hur mitt eget användande av wrnu förändrats genom åren. Under första halvan av 00-talet var det mycket länkar, tankar och mer eller mindre genomarbetade spaningar. Samma grejer...

Ja! Dvärgar blir ju tillräckligt gamla för att kunna förstå och sabba även långsiktiga planer, men är inte nog långlivade för att ”se hela bilden” (tycker alverna).

Superhjärnor - eller bara mer eller mindre erfarna politiker med lång tidshorisont? Det hela kompliceras av att majoriteten av alver traditionellt inte bryr sig om de dödligas affärer och att deras agenda ofta bara sträcker sig till ”lämna oss ifred!”. Samt att andra odödliga (drow! drakar...

Spännande tänk! Är detta rent strategiskt spel, eller föreställer du dig att spelarna ”väljer äventyr” så här?

Ja, det är skarvarna mellan elf time och mortal time som det intressanta och oförutsägbara händer tänker jag. Det förstärks av att - om man ska gå efter stereotyperna - så få alver alls bryr sig om dödligas förehavanden.

Den kreativa processen bakom drows utseende är väl typ så här? Det slentrianrasistiska är att man bestämde sig för att fotonegativalverna ska vara onda och inte typ kloka stjärnalver eller något.