Search results

När någon är överdjävligt bra på att slåss/trolla/någonting. Underbarn. The old master returns. Att det nästan alltid var bättre förr. När någon har typ ett telepatiskt band med en drake.

Jag tycker det viktigaste är att kvaliteten är konsekvent. Alltså att alla inblandade konstnärer är ungefär lika kompetenta.

Vilket är i ert tycke den snyggaste monsterboken? Jag tänker i synnerhet på illustrationerna, men även andra designaspekter spelar såklart in. Tycker ni att monsterboksillustrationer generellt skiljer sig, eller bör skilja sig, från andra typer av monsterillustrationer, exempelvis i artbooks...

Apropå Kranks League of extraordinary ladies har en fundering återaktualiserats i mitt huvud. Varför just rollspel? LoELadies är i praktiken fanfiction, på samma sätt som LoEGentlemen är det. Här finns den dock extra dimensionen att det kan ses som en spinnoff/hommage/pastisch på Gentlemen i...

Dotty Virvelvind.

Det var ett bra tag sedan jag spelade rollspel senast. Kanske fem år sedan. Jag har inte heller någon befintlig spelgrupp eller samanhang som jag lätt kan hoppa in i, och med tanke på att jag snart blir tvåbarnsfarsa så tror jag inte att jag kommer ha jättemycket tid till aktivt spel någon gång...

Äventyret ”La Cena” i Taroticum till Kult Divinity Lost utspelar sig 1973.

När det gäller just judar finns det extra lagret att Tolkien baserade sina dvärgar på judarna. Skrev om det här en gång i tiden: https://www.piruett.se/2012/12/14/th...onistisk-resa/ Så om man har lite otur när man hittar på en ny sorts dvärgar så kan man sitta där med en riktig jäkla...

Ofta handlar det om kontext. Den sansade kvinnan är vanlig i amerikanska komedier, som fru till Boys Will be Boys-män. I ”Baksmällan”-filmerna tex.

Bra ljud. Korta avsnitt (inte över 1h). Inget rollspelsskådespeleri. Aka svindåligt skådespeleri. Antingen är ni bra skådisar, och då kan ni köra. Annars så får ni lov att prata som folk. Inga miljöljud, musik eller ljudeffekter. Keep it simple.

Att det inte finns någon övre gräns för hur mycket tid man kan spela, förbereda, diskutera, läsa och tänka på rollspel, men att det kan vara bra att sätta en sån gräns för sig själv.

Jag tycker det ser lite rörigt ut. Har du någon grid till grund för designen?

”Roll once” var stort för mig, efter decennier av spelledare som ville att man skulle rulla typ Stealth var 10 meter. Plötsligt slutade inte allt i misslyckande hela tiden.

She-Ra the RPG

Just korrektur är ju ett område där rollspelkulturen i Sverige verkligen behöver utvecklas, så keep on truckin’.

Tid och ork, mestadels.

1. Spela eller spelleda rollspel någon gång igen.

Vet inte om jag är OT här, men några grejer som präglade mitt Äventyrsspelsspelande som barn/ung tonåring var... ... att vi nästan aldrig spelade äventyr. Allt improviserades nästan hela tiden. Troligen handlade detta om att vi hade tillgång till säg 7 äventyr och de räckte inte så länge när...

1. Jag är helst SL, för varje gång någon annan spelleder så sitter jag och tänker ”vilken sopa, det här skulle jag gjort så mycket bättre”. 2. Jag ångrar att jag spelade så jävla mycket rollspel i åldern 10-24. Spela, förbereda spel och tänka på spel var i princip det enda jag gjorde, och jag...

Att döma av reaktionerna jag får när rollspel kommer på tal ute i köttvärlden (numera oftast när någon undrar vad det är för konstig grej jag gillat på fb), så har bilden av rollspel förändrats från ”löjligt och konstigt” till ”kufiskt charmigt” de senaste 10-15 åren. Men att säga att det är...