Fast jag skulle isåfall säga att hela det begränsade muntliga mediet som bordsrollspel innebär bättre uppmuntrar till rollspel. De absolut flesta som jag känner som kör WoW rollspelar inte. De styr omkring sin gubbe, samlar exp och föremål och bankar folk och monster. De funderar inte på vad...
Fast är inte "på ett sätt som äventyrsdesignern inte tänkt på" den främsta skillnaden mellan datorrollspel och bordsrollspel. En dator är av nöden tvungen att vara fullständigt definierad, medan en spelledare kan påverkas av goda idéer, ryckas med av stämningen och improvisera fritt utifrån...
Fast alltså, behöver det säga så mycket om WoW då? Jag har nämligen själv kört t.ex. Settlers of Catan (brädspelet) rollspelandes, men det gör (imho) fortfarande inte Settlers till ett rollspel.
Så vad finns det i WoW som uppmuntrar till rollspelande egentligen? För visst kan man rollspela med...
Just datorrollspel tycker jag är bland de luddigaste definitionerna som finns. Ibland funderar man på om fantasysetting räcker för att ett spel ska platsa där. Hur som helst så tycker jag att WoW passar in i bland datorrollspelen.
Däremot så tycker jag inte att WoW hör till detta forums tema...
Jag tycker också att det är lite konstigt att vapnen ger skadan. Det borde nästan snarare sitta i situationen än i det specifika vapnet. Däremot så borde olika vapen ha olika förutsättningar att lyckas utdela skador.
Edit: Och så ska jag kanske svara på ämnet också...
Fast vore det inte mer...
Den enda enda som verkar vara kvar av mina besöksmål är Lizzy. En konstig, snygg, interaktiv, konstig, stämningsfull och konstig webcomic (som uppdateras ungefär någon gång i veckan).
Re: Är det här ett vanligt probem?
I våran grupp spelar vi ganska sällan, så tid att förbereda spelmötet brukar inte vara något problem. Däremot så delar jag erfarenheten att förberedelserna brukar ha positiv inverkan på själva spelet. (Men det gäller ju också att man har planerat rätt.)
Men...
Men det gäller ju bara om man inte skattar själva storyn högre. Satsar man mer på storyn så är det ju bättre att i ett sådant läge bara bestämma sig för den intressantare utgången, och bara slå tärningar när utgångarna bedöms vara ungefär lika intressanta.
Jag kör dock också hellre som du, med...
För att bestämma sig för vilket av resultaten som ska gälla?
Men hur går det till? Generellt så blir ju de olika utgångarna från konflikten ganska tydlig redan innan utgången har bestämts. (Det är ju det som ger kontrollen åt spelarna.)
Det måste ha varit någon som sagt fel från början och sedan har alla hängt på, eller nått. Själv sa jag 'eon' tills alla andra* inte bara sa 'E-on' utan dessutom hånade mig för att säga fel. Sedan dess heter det 'E-on'.
* vilket omfattar ungefär tio personer...
Fast man kan ju få till bra twistar genom att avvika från det också, t.ex.:
* Rollpersonerna är egentligen sina egna antagonister (och spelarna förstår det mot slutet).
* Offret är skurken (som alltså utförde handlingen mot sig själv).
* Det finns ingen skurk (offret visar sig egentligen...
Re: Hur kommer N3 att skilja sig från tvåan? +önsk
Fast om man skippar de påhittade orden helt så antar man ju att det är en översättning. Personligen så tycker jag att det mest är väldigt irriterande och allt annat än stämningshöjande.
Hur som helst, i övrigt verkar det mycket intressant. Och...
Jag brukar helst börja med "en vanlig dag i rollpersonernas liv" som sedan blir ovanlig genom olika händelser och i och med det börjar själva äventyret.
Men senast började jag med en "detta har hänt" för att skippa lite dötid och underlätta problem med inkompatibla bakgrunder.
Den andra bilden var verkligen grym. (Det var nog den mörka bakgrunden som gjorde det. :gremsmile:)
Det kan nog öht. vara bättre att hålla sig mot den tidigare delen av 1900-talet. Jag har börjat överge "20 år efter undergången"-scenariot av den anledningen.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.