Äventyr den bästa rollspelstexten

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
9,278
Location
Uppsala
Men att många av oss som skriver skulle vara talande för något, vad skulle det vara tycker du?
Just att många av de som reagerar mot påståendet att äventyr skulle vara mindre spelbara är personer som själva skriver äventyr tycker jag är intressant.

Min ingång till tråden är ju att jag kan se hur äventyr faktiskt ÄR "den bästa rollspelstexten", som rollspelspåven menade, just för att det träffar de andra fyra subaktivitetarna så väldigt väl. Men lite som med utvärderingssamtal där någon listar fyra fördelar och en nackdel så blir diskussionen istället att handla om nackdelen.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
16,126
Location
Göteborg
Den här tråden är så konstig. Det är som att fråga "Är hjul den viktigaste komponenten av ett transportmedel?" och så har man bilförare och skidåkare i diskussionen. Liksom, såhär:

  • Om vi spelar många av mina spel, som Livsform eller Nerver av stål, så är det inte ens en rimlig fråga. Jag kan inte föreställa mig ens i teorin hur ett äventyr till något av dessa spel skulle se ut. Det är självklart att äventyr inte är den bästa rollspelstexten här, för äventyr är helt omöjliga. De finns inte och kan inte existera, om vi inte spelar ett helt annat spel.
  • Om vi spelar blorbig OSR eller krankiskt mysterielösande så är äventyr det viktigaste. De måste finnas, för annars spelar vi inte dessa spelstilar, och båda spelstilarna nedprioriterar regelmekanismen och ofta är saker relativt systemoberoende. De kan omöjligt existera utan äventyr, och därmed blir det menlöst att fråga om äventyr är spelbara. Avsaknaden av äventyr är ospelbart.
  • Spelar vi DYD så kan man köra med eller utan äventyr. Att ha ett äventyr är praktiskt för enkvällare, eftersom det minskar prepptiden genom att vi slipper göra rollpersoner (vilket är 90% av äventyret). Att inte ha det är bra om vi kampanjar, för då får vi själva skapa tematiken. Men jag har spelat flera äventyr och jag kan intyga att de är spelbara. Om inte så är rollpersonsskapande ospelbart, eftersom det är vad ett äventyr är i det spelet.
  • Spelar vi något allmäntraddigt så kommer den här diskussionen, för det är breda spel som kan köras i en mängd olika spelstilar, och beroende på hur man interagerar med dem så blir äventyr ospelbara, obligatoriska eller något mittemellan.
Spelstil, spelstil, spelstil.

Spelstil.
 

Franz

Aaddane eed ma waayo
Staff member
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,472
Just att många av de som reagerar mot påståendet att äventyr skulle vara mindre spelbara är personer som själva skriver äventyr tycker jag är intressant.

Min ingång till tråden är ju att jag kan se hur äventyr faktiskt ÄR "den bästa rollspelstexten", som rollspelspåven menade, just för att det träffar de andra fyra subaktivitetarna så väldigt väl. Men lite som med utvärderingssamtal där någon listar fyra fördelar och en nackdel så blir diskussionen istället att handla om nackdelen.
Mjo, men du tryckte ju själv ganska hårt på just "spel"-biten i ditt startinlägg, samt att "spela" är ett bredare begrepp än diskutera, läsa, skriva och samla vilket bjöd in för mer tolkningar. Så det är ju inte SÅ konstigt att folk högg på just den biten :giggle: Hade du skrivit: "Äventyr är ingen bra sak för den som vill spela genom att improvisera med hjälp av regler, karaktärer och bara en förberedd situation" så tror jag inte att du hade fått särskilt mycket mothugg :giggle:
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
8,315
Jag har väl bara läst de som är "illa skrivna" då?
Kan du ge konkreta exempel på där spelet kraschar för att man gick till höger och inte till vänster?

Det är ju exakt det här jag vill vända på--det är äventyrets fel om spelarna måste göra något specifikt och om det gemensamma spelandet annars går sönder.
Håller inte med alls - ingenting är så bra skrivet att spelarna inte kan bara vägra engagera med det. Äventyret kan förstås vara så illa konstruerat att spelarna missar det fast de spelar med bästa vilja, men se då åter "dåligt skrivet".
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
8,315
Korollariet till att äventyret är den bästa rollspelstexten (vilket är sant) är att introscenariot är extremt underskattat. Det är vad som visar upp allt det där du skrivit om, och ger inte sällan en plötslig ny insikt i vad konstruktören faktiskt hade tänkt sig, på vis som ofta inte framgick i själva reglerna.

Antagligen är att vi mer sällan får boxade set en bidragande orsak till att vi så mycket mindre ofta får introscenarion - har man en fläskig regelbok kan det vara svårt att motivera tjugo sidor äventyr på slutet.
 
Joined
20 Oct 2023
Messages
803
Det är ju exakt det här jag vill vända på--det är äventyrets fel om spelarna måste göra något specifikt och om det gemensamma spelandet annars går sönder.
Det här håller jag enbart delvis med om, eller inte med om, beroende lite på hur man vill se det.
Allt som sker vid spelbordet är deltagarnas ansvar. Äventyret är inte en aktör, det fattar inga beslut, det ställer inga krav, och äventyrets skapare är inte på plats. Hur man väljer att tolka innehåll, hur man väljer att spela och agera, vad man väljer att ta in för material i spelet och hur man agerar i stunden är upp till de som deltar i aktiviteten.

Sedan finns det massor av äventyr som måste slaktas och styckas innan de kan tillagas till en god rollspelsrätt, och det finns massor av rollspelare som saknar den kompetensen och måste följa ett strikt recept, annars blir allt bara en oaptitlig soppa.

Om man själv känner att man både kan slakta, stycka och tillaga så länge man får en god idé eller ett infall av inspiration, så kan man nog absolut tycka att "äventyr är den bästa rollspelstexten", eftersom de funkar just som inspiration, man vet ändå med sig att man kommer göra lite som man själv känner för på vägen så man behöver inte oroa sig för att det skall bli gott. Man vet vad man gillar, man vet att det går hem, och man vet hur man tillagar det.

Själv är jag okej med både slakten och att odla örterna själv, jag kan nog till och med tillverka både kokkärlen och bygga ihop köket om det skulle behövas, men jag känner inte för att göra det varje gång. Ge mig en putsad filé och iaf en lista på ingredienser, då blir mitt liv enklare. Men om maten blir god hänger ju fortfarande på mig.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
8,315
Inte nödvändigtvis bara anekdoter, frågade ChatGPT.... och du har rätt, bara 30-50% spelas (inte sanning så klart, men bättre data än våra anekdoter):
Jag är chockad att siffran är så hög (om den nu är det och ChatGTP inte bara hallucinerar).
 

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
9,278
Location
Uppsala
Mjo, men du tryckte ju själv ganska hårt på just "spel"-biten i ditt startinlägg, samt att "spela" är ett bredare begrepp än diskutera, läsa, skriva och samla vilket bjöd in för mer tolkningar.
Det är nog mest för att jag tycker spela är roligast, helt enkelt! Så min känsla var snarare att dessa fem subkategorier hjälper mig förstå både vad andra får ut av äventyr och varför jag själv sällan klickar med äventyr. Ser det som en win-win!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
16,126
Location
Göteborg
Det är nog mest för att jag tycker spela är roligast, helt enkelt! Så min känsla var snarare att dessa fem subkategorier hjälper mig förstå både vad andra får ut av äventyr och varför jag själv sällan klickar med äventyr. Ser det som en win-win!
Fast när alla som gillar äventyr inte håller med dig kan du väl knappast påstå att din uppdelning hjälper dig att förstå dem? Eller menar du att du har förstått hur de egentligen tänker, medan de själva inte fattat sina egna preferenser?
 

Franz

Aaddane eed ma waayo
Staff member
Joined
4 Dec 2010
Messages
7,472
Det är nog mest för att jag tycker spela är roligast, helt enkelt! Så min känsla var snarare att dessa fem subkategorier hjälper mig förstå både vad andra får ut av äventyr och varför jag själv sällan klickar med äventyr. Ser det som en win-win!
Jag fattar det, men jag vet att i alla fall jag själv som tycker om att spela mer i linje som ett äventyr kan föreskriva också tycker att det är roligast att spela. Så jag tror nog att ett lika korrekt svar mer hade varit "äventyr klickar inte med det sättet att spela som jag tycker är kul" snarare än "äventyr gör inte spelande bra". Framförallt hade det hjälpt att ge en mer rättvis bild av vad andra får ut av äventyr, då detta också var vad du efterfrågade.
 

Gerkub

Gelékub
Joined
8 Mar 2021
Messages
1,603
Jag spelade med en amerikansk grupp online där vi körde nåt Dungeon Crawl Classics-äventyr, där spelledaren i 60-årsåldern ursäktade sig för att han högläste från "the boxed text" (en liten ruta med text som förklarar scenen för spelarna), men att han var "old school" och van vid att göra det. Jag tyckte inte alls att det kändes som en "cut scene" i ett tv-spel, utan tvärtom ganska mysigt av nån anledning (att det kändes tryggt? en koppling till en äldre sorts spelande?). Det är ju inte skriptat på det viset att det kastar om saker som hänt innan, utan mer som beskrivningar av t ex rum och miljöer osv.

Oavsett tycker jag det finns något intressant i det som uppstår när förskrivet material möter spelare, och att det finns mycket kreativ potential i att utforska hur det är att ha relativt hårda ramar och parametrar att röra sig med.

Sen kan jag absolut hålla med om att det finns äventyr där det förskriptade kan kännas lite *väl* skriptat och apart från det spelarna håller på med, att det kan kännas som ens agens försvinner lite. Det kan göras bra och det kan göras dåligt. Tänker att en viktig sak för att undvika krockar är väl innan man börjar spela äventyret att alla är med på att man till viss del låter texten ta plats, eller vad man ska säga. Jag tycker det är kul att ta del av andras kreativitet, och jag brukar tänka att jag hedrar min egen kreativitet genom att hedra andras.
 
Last edited:
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,743
Location
Uppsala
Just att många av de som reagerar mot påståendet att äventyr skulle vara mindre spelbara är personer som själva skriver äventyr tycker jag är intressant.
Fast det är ju inte alls konstigt.

Det kostar rätt mycket att köpa in äventyr, eller det gjorde i alla fall det tidigare. Om man är en yngre spelare med mycket tid att spela så har man inte råd att köpa äventyr ens i närheten av den takt man spelar dem (been there, done that...). Så, man tvingas börja skriva äventyr.

Numera är läget säkert annorlunda eftersom det går att få tag på så mycket material online.

Sen är det så klart också en fråga om tid.

Men, har man väl börjat skriva äventyr så blir man bättre på det och så småningom är man bättre på att skriva skräddarsydda äventyr till ens egna grupp. Man utvecklas i rollspelshobbyn precis som man gör i de flesta hobbyn.

Det är en naturlig utveckling att man går från att behöva mycket stöd till att vilja pröva sina egna vingar och till slut till att man flyger fritt. Sen kan det ju vara så att man ändå föredrar köpa äventyr i de flesta fall, det är en fråga om tycke och smak.

Att man gillar att skriva äventyr gör ju inte köpta äventyr mindre spelbara.

Min ingång till tråden är ju att jag kan se hur äventyr faktiskt ÄR "den bästa rollspelstexten", som rollspelspåven menade, just för att det träffar de andra fyra subaktivitetarna så väldigt väl. Men lite som med utvärderingssamtal där någon listar fyra fördelar och en nackdel så blir diskussionen istället att handla om nackdelen.
Du tryckte rejält på spelbarhetsdelen i ditt inledningsinlägg så det är inget förvånande att det är det diskussionen kretsar runt. Som man bäddar får man ligga...

---

Men, som jag varit inne på så är min personliga prioritering mellan subaktiviteterna helt annorlunda och äventyr är inte de bästa rollspelstexterna.

För mig är:

- Samla helt oviktigt, faktiskt något negativt.
- Läsa oviktigt om det inte är för att spela. Får inget nöje av att läsa äventyr. Skulle väl iof kunna korrekturläsa åt någon annan, då finns ett syfte.
- Diskutera inte speciellt viktigt, jag diskuterar visserligen gärna hur man skriver äventyr, men inte specifika äventyr. Förresten tycker jag mig ana att detta är oviktigt för de flesta, jag gjorde ett försök med äventyrsfröer, men fick ingen respons. Kan iof också vara ett tecken på min förmåga att skriva dem :)
+ Skriva är inte så kul, men jag tänker gärna ut äventyr och skriver kortare fröer. Skulle iof vara kul att skriva ihop ett helt äventyr och försöka dela med mig av men jag har inte tiden och inte kunnandet heller.
+ Spela är viktigaste när jag har tid och möjlighet att göra det (jag jobbar på det...)

När det gäller regler och världar så ser min lista annorlunda ut:

- Samla fortfarande negativt.
+ Läsa är viktigt. Korrekturläser också gärna i mån av tid.
+ Diskutera är viktigt.
+ Skriva är viktigt.
+ Spela är viktigast men det är ju tiden som ställer till det....
 

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
9,278
Location
Uppsala
Eller menar du att du har förstått hur de egentligen tänker, medan de själva inte fattat sina egna preferenser?
Precis! Folk är för kassa för att förstå att äventyr skadar deras egna intresse. Det är exakt vad jag skrivit och även vad som är titeln på trådstarten.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
6,034
Bara några reflektioner, sent in i tråden, inte svar till någon särskild men sådant som flera berört.
  • Jag spelar många färdigskrivna äventyr, jag skriver själv och jag läser andras, för det mesta med behållning. Jag spelar också det mesta av det jag köper (om än inte alltid i närtid). Och jag spelar i alla fall inte sällan. Så några sådana spelare finns i alla fall :).
  • Förutsatt att man köper deras premiss kan jag komma på flera exempel på bra produkter. För att plocka från de jag spelat i närtid: Fiery Angels, Tales from the Lone lands, Lucky Flight Takedown och Uarda och den mörke faraon. Alla rätt olika men samtliga spelbara och av hyfsat hög kvalité.
  • Det mesta rollspel behöver någon slags preppad struktur för att funka - även om vi skapar den ihop först när vi sätter oss vid bordet. Exakt var man formar den strukturen är mer en fråga om smak, i ett "äventyr" eller på annat vis. En del kräver en tydlig ingång för spelare/RP för att vara spelbara, andra inte.
  • Det är för mig uppenbart att många spel ÄR sina kampanjer. Grundboken är bara ett instrument för att spela dem. Så att utgå från att spelet som det presenteras i regelboken är dess "ursprungliga rena" form och att alla scenarion ska anpassas till den är ibland direkt felaktig. Möjligen är vissa spel lite för vaga med att klargöra detta (kanske av krasst kommersiella skäl?). Jag kan tvärtemot @entomophobiac faktiskt läsa kampanjer först och om jag gillar dem först därefter bekanta mig med med spelet. (Konkreta exempel: Chariot of the Gods och Tatters of the King.)
 

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
9,278
Location
Uppsala
Det är för mig uppenbart att många spel ÄR sina kampanjer
Det finns absolut exempel på det, framförallt från slutet av 80-talet och framåt kan det nog nästan ses som en norm, i alla fall från stora och medelstora företag som vill sälja större volymer. Metaplot etc. Många spel skriver ju ut vilka moduler och kampanjer du kan köpa, om du börjar med spelen.

Tycker ju det är en styrka när ett spel tillåts vara en helhet, oavsett vad det innebär. Typ första Mutant År Noll-lådan.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
8,315
  • Det är för mig uppenbart att många spel ÄR sina kampanjer. Grundboken är bara ett instrument för att spela dem. Så att utgå från att spelet som det presenteras i regelboken är dess "ursprungliga rena" form och att alla scenarion ska anpassas till den är ibland direkt felaktig. Möjligen är vissa spel lite för vaga med att klargöra detta (kanske av krasst kommersiella skäl?). Jag kan tvärtemot @entomophobiac faktiskt läsa kampanjer först och om jag gillar dem först därefter bekanta mig med med spelet. (Konkreta exempel: Chariot of the Gods och Tatters of the King.)
Håller med, och de är ofta mina favoritspel - Tribe 8, Orpheus, Symbaroum, Pendragon, Jackals...

Jag verkligen älskar när man bygger världen väl medveten om att man kommer att avslöja hemligheterna, ha en tung men produktiv metalplott, och slå världen i bitar under kampanjens gång.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
16,126
Location
Göteborg
Precis! Folk är för kassa för att förstå att äventyr skadar deras egna intresse. Det är exakt vad jag skrivit och även vad som är titeln på trådstarten.
Jag tog dig först på orden, men nu tror jag att du nog är ironisk. Men jag försökte ju bara förstå vad du säger. Du säger att du har nått en insikt om att äventyr är bra för en massa olika saker, men inte för att spelas. En massa personer säger då att de tycker att äventyr visst är bra för att spelas och att de tycker om det. Då är det ju konstigt att säga att de här kategorierna hjälper dig "förstå både vad andra får ut av äventyr och varför [du] själv sällan klickar med äventyr"? Eftersom andra säger något helt annat om vad de får ut av äventyr än vad du påstår så kan du ju inte säga att det hjälper dig att förstå dem, om du inte tror att de ljuger. Eller du kanske tänker att folk i tråden som gillar äventyr inte är representativa för äventyrsgillare?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
6,034
Det finns absolut exempel på det, framförallt från slutet av 80-talet och framåt kan det nog nästan ses som en norm, i alla fall från stora och medelstora företag som vill sälja större volymer. Metaplot etc. Många spel skriver ju ut vilka moduler och kampanjer du kan köpa, om du börjar med spelen.

Tycker ju det är en styrka när ett spel tillåts vara en helhet, oavsett vad det innebär. Typ första Mutant År Noll-lådan.
Jo. Törnetronen med Symbaroum och Undergången arvtagare med MUA är bra svenska exempel. (Det är så klart i ye bara sina kampanjer, men i hög grad.) Faktiskt även Drakkejsarens hemlighet till nya DoD. Läser bara regelboken till spelet tycker jag bilden av vad och hur man, utifrån spelskaparnas synvinkel, spelar spelet, är rätt vag. Men när man väl läser kampanjboken blir det solklart.
 
Top