Nekromanti Ävetyrs Poäng

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Jag kommenterade... (OT)

...inte Baldyrs hela inlägg. Jag kommenterade hans ironiska och så att säga "provocerande" påstående att vi äventyrskonstruktörer vet hur folk ska spela rollspel (i det här fallet DoD) "bäst".

Och du har rätt. Det var inte Baldyr som hävdade att vi konstruktörer kontrollerar spelare. Det var du som påstod det.

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr><p>...men omedvetet (förmodligen) så kontrollerar ni detta ändå.<p><hr></blockquote><p>

Det är ett exempel på det jag tycker är en offermentalitet. Jag sa i svaret till Baldyr att jag hellre säger "påverkar" spelstilen, än "kontrollerar". I mitt första inlägg la jag inte ordet "kontroll" i Baldyrs mun (möjligen i nått av de andra men det orkar jag inte kolla nu), utan det är en extrapolering av hans ironiska och "provocerande" påstående att vi tror att vi vet bäst.

Det gör vi inte. Det finns inget bäst. Det var det jag kommenterade, och det var det jag menade. ÄP-diskussionen är inget jag ser mig nödgad att kommentera i de här inläggen.

MVH

Magnus
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,323
Location
Helsingborg
Exakt..

[color:blue]Jollas</font color=blue>, stå på dig.. Bara för att ett par gaggiga gubbar fnyser och säger åt dig (försöker styra dig) att spela på ett visst sätt så ska du givetvis inte ändra dig.. Ni (spelgruppen) har hittat ett spelsätt som (jag antar att) ni tycker är kul.. Kör med det!

Lycka till och om det är några råd eller tips på äventyr (efter att du avverkat scenariobanken) så fråga oss bara..

~Nog för att det är bra att folk försöker undervisa om sitt sätt att spela men [color:448800]Han</font color=448800> tycker att det både är bra och dåligt att pracka på folk sina åsikter
 

Hasse

Hero
Joined
13 Jan 2001
Messages
1,684
Location
Göteborg
Man tackar!

Hasse som värms av den upphöjde och evigt skinande [color:6495ed]Arvidos</font color=6495ed> berömmande ord./images/icons/smile.gif
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Re: Men

Jag föreslår att man kallar det som jag brukar benämna "prestationsrollspel" för "äventyrsspel" eller möjligen "äventyrsrollspel"/.../ Sedan kunde man ha något som skulle kunna heta "friföreställning" eller "samberättelse" där deltagarna alltså tycker att handlingen man bygger upp gemensamt är viktigare än att det går bra för ens egen rollperson.

Hmm... det handlar ju mycket om huruvida man lägger fokus på att uppleva en berättelse eller att skapa den. Skillnaden mellan författaren och läsaren, liksom. Varför inte använda termerna "upplevelserollspel" och "berättanderollspel".

Sedan vill jag hävda att båda typerna förekommer i viss utsträckning i alla spelstilar. Jag är t.ex. inte främmande för att agera mot bättre vetande när jag spelar rollspel, även om jag föredrar upplevelserollspel. När jag vill skapa berättelser väljer jag dock att spelleda. I sin mest rena form behöver ju berättanderollspelet faktiskt ingen spelledare alls, eller snarare, alla är spelledare.

/Kalle B
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Jag kommenterade... (OT)

"Jag kommenterade inte Baldyrs hela inlägg. Jag kommenterade hans ironiska och så att säga "provocerande" påstående..."

...som var en del av hela inlägget och som inte kan lösryckas ur sitt sammanhang.

"Det är ett exempel på det jag tycker är en offermentalitet. Jag sa i svaret till Baldyr att jag hellre säger "påverkar" spelstilen, än "kontrollerar"."

Har ordet "kontrollera" ändrat innebörd på gamla dar? Hmm, tja, det kanske har en otäck klang, men det var inte menat så, och läser man vad jag har skrivit i sin helhet och inte bara rycker enskilda ord ur sina sammanhang så hoppas jag att det också framgår.

"Det gör vi inte. Det finns inget bäst. Det var det jag kommenterade, och det var det jag menade. ÄP-diskussionen är inget jag ser mig nödgad att kommentera i de här inläggen."

Det finns ett bäst, om man med "bäst" menar framgångsrikast. Vissa sätt att spela äventyren på är framgångsrikare än andra. Detta åskådliggörs som allra tydligast när man har ÄP-listor, genom vilka äventyrsskribenterna bestämmer ett sätt som de tycker är lämpligast att spela igenom äventyret på.

På detta vis kontrolle-.. -hrm- påverkas spelarna att agera på ett visst sätt, ty ÄP-listan är en attraktiv morot åt vissa spelare. Jollas, till exempel. Det, säger du, är något du inte vill diskutera, men genom att göra så har du också avslutat diskussionen, för det var ju det hela diskussionen gällde.

Jag kan iaf försäkra dig om att jag inte tror äventyrsskribenter vill utöva någon sorts demonisk maktkontroll över hur spelare ska få ha roligt med deras äventyr. Jag bara menar att om man vill spela en sorts äventyr som det är svårt att få tag på så gör man hela rollspelsbranschen en tjänst om man rapporterar sitt missnöje och pekar på de brister man tycker sig finna.

/Riz
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Varför...

...kan jag inte rycka text ur ett sammanhang och sen kommentera den sammanhangsryckta texten?

Av ren nyfikenhet skulle jag vilja veta vad som skulle hindra mig från att göra det? Eftersom jag ju uppenbarligen gjorde det. Och inte skulle tveka att göra det igen?

Som du märker är jag väldigt fokuserad på semantik. Alltså vad som verkligen sägs, till skillnad från vad som menas. Därför är mina svar i det här fallet inriktade på vad som verkligen sägs, och inte på vad man kan utläsa om man läser hela inlägget och har ett öppet och förlåtande sinne.

När det gäller "bäst" så anser jag faktiskt inte att det finns ett "bäst". Det finns massor av "bra". Att mäta ÄP är ett, i min smak ganska menlöst, sätt att mäta "bra", eller "framgångsrikt", om man bara använder det som enda måttstock för vad som är "bra". För min del är måttstockarna "rolig", "spännande" och "överraskande" betydligt bättre måttstockar för att bedöma om ett äventyr är "bra", eller om man spelat det på ett "bra" sätt.

Ditt sista uttalande är ju så generellt att jag faktiskt inte kan annat än att hålla med. Men... jag anser alltså att branschen har tiotusentals äventyr som uppfyller de önskade kraven, och jag har redan i ett annat inlägg tipsat om två olika rollspel som säkert skulle passa. Om Jollas efter detta fortfarande inte skulle kunna hitta äventyr som uppfyller önskemålet, så har jag gjort vad jag orkar göra. Faktum är att det faktiskt oftare kommer upp diskussioner om äventyr som är för fokuserade på att döda monster och premiera detta, än tvärtom. Därav min fundering kring vilket urval denna åsikt grundar sig på.

För mer funderingar kring ÄP kan du ju läsa avsnittet i Vinterskogens Hemliget om det. Det är ett ganska öppet system för att ge ÄP, som kan anpassas för alla spelgrupper och spelstilar, men där jag självklart ger rekommendatioer för vad som jag tycker är ett sätt att spela som gör rollspelsupplevelsen rolig. Ett sätt att... just det... påverka spelarnas upplevelse.

MVH

Magnus
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Varför...

"Som du märker är jag väldigt fokuserad på semantik. Alltså vad som verkligen sägs, till skillnad från vad som menas."

Ska jag vara alldeles ärlig tycker jag nog du missar bådadera... Men jag brukar vara rätt svammlig, så det är säkert mitt fel egentligen.

"För min del är måttstockarna "rolig", "spännande" och "överraskande" betydligt bättre måttstockar för att bedöma om ett äventyr är "bra", eller om man spelat det på ett "bra" sätt."

Huruvida äventyret i sig är bra (som i "kvalitativt") eller inte har i vart fall inte jag yttrat mig någonting om. Jag har bara pratat om sättet man spelar dem på, och jag har uteslutande använt ordet "bra" som i "framgångsrikt, effektivt, fördelaktigt" och liknande. Har jag varit oklar på den punkten ber jag om ursäkt, men vad som är ett "roligt" sätt att spela ett äventyr på har ingen gett sig in på. Jag tycker det bästa (se ovan) sättet att spela ett äventyr på också ska vara det roligaste. Det verkar Jollas oxå ha tyckt, för han tyckte äventyren alltför ofta premierade en annan spelstil än den han tyckte var rolig. Det är utgångspunkten för hela diskussionen, och jag har inte lämnat den.

DoD är ett nybörjarrollspel i Sverige och som nybörjare känner man inte att man kan välja och vraka bland världens alla rollspel och professionella äventyr, utan man tar det lite lugnt och börjar med det som ligger nära till hands. DoD har därför ett större ansvar än "expertrollspel" när det gäller att erbjuda mångfacetterade äventyr som innehåller lite av allt möjligt och som kan anpassas till många sorters spelstilar.

Med "Vinterskogens Hemlighet" verkar du ha tänkt helt rätt och det applåderar jag, nu hoppas jag att samma inställning tillämpas av de glada amatörer som skriver äventyr som Jollas och hans spelgrupp laddar ner, då bra och anpassningsbara gratisäventyr kan vara guld för unga spelare som ännu inte har börjat skriva sina egna.

mvh
/Rising
 

Anders

Hero
Joined
1 Apr 2001
Messages
822
Location
Göteborg
Kan du utveckla det lite grann?

I all vänlighet och med förhoppningen att inte starta något gräl så måste jag säga att jag tycker det är lite oklart huruvida det är prestationer ur rollpersonens eller spelarens synvinkel det handlar om i den här diskussionen och i dina uppdelningar (blev även lite osäker på Krilles svar, så du, Krille, får gärna också komma med någon kommentar till nedanstående). Har med hjälp av lite glada generaliseringar gjort en matris för de olika inställningarna till rollpersonen respektive till spelet:

Indelningarna för inställningen till rollpersonen delas upp i ”rollpersonen har ett mål” och ”rollpersonen har inte ett mål”. Kan direkt säga att jag inte riktigt gillar uppdelningen och finner det tveksamt att man egentligen kan tala om dessa termer. För mig är ett mål ett mål oavsett om det handlar om att rädda världen genom att slänga Härskarringen i Domedagsklyftan eller om det handlar om att hinna till Konsum före stängningsdags. Tittar man på ett äventyr som kultäventyret Road to hell som du nämnde så finns det väl även där mål för rollpersonerna, åtminstone i vissa scener? Jag kommer inte ihåg så mycket av vad som stod i Road to hell (läste det inte heller så noga), men var det inte lite där och av äventyret givna mål som ”jag ska försöka ta mig till Woodstock”, ”jag ska försöka ta mig vidare och överleva”, ”jag ska få i mig lite droger för att få en trevligare upplevelse än den jag har nu”, ”jag ska ragga upp Ulla-Stina” e t c? Om du menar att det går att göra en indelning i ”rollpersonerna har ett mål” respektive ”rollpersonerna har inte ett mål” skulle du väl kunna förklara hur. Handlar det om att det finns en uppgift med en central roll i kategori ett medan det inte finns något överordnat mål i tvåan? Eller grundar sig indelningen på att det är skillnad mellan huruvida det finns mål givna av äventyret respektive om målen kan bli precis vilka som helst och inte har bestämts innan av spelare, spelledare eller äventyr? Är det skillnad på om ett mål bestämts före spelets början kontra om det på ett tidigt stadium genom spelandet uppstår ett mål som blir centralt för rollpersonerna? I vilket fall känns det som att det inte finns någon egentlig uppdelning utan handlar om en flytande skala.

Vad spelet går ut på delas in i ”spelet går ut på att spela sin rollperson”, ”spelet går ut på att skapa en bra historia” och ”spelet går ut på prestation ur spelarsynvinkel”. Den första varianten är helt enkelt ”försök leva dig in i och agera med rollpersonen så som den skulle ha gjort oavsett om det handlar om att rädda världen, gå till Konsum eller ta livet av sig”. I den andra varianten frångår man ibland att agera så som vore rimligt med rollpersonen för att ”hjälpa äventyret”. Det kan vara sådant som att man låter rollpersonen agera modigare, nyfiknare, mer ärelystet m m än vad den borde med syfte att skapa ett intressantare/roligare/längre äventyr. Variant tre handlar om att man som spelare har ett mål som är helt främmande för rollpersonen, som t ex ”jag ska få så mycket höjningspoäng som möjligt”, ”jag ska vinna konventets pris för bästa spelande” eller ”jag ska klara det där äventyret som spelledaren sitter med i handen”. Gissningsvis är ganska mycket spelande runt om i landet kombinationer av dessa tre, men ändock är det i a f några principiellt olika sätt att förhålla sig till spelet.
Matrisen blir alltså såhär:

(Om någon hjälpsam individ kan förklara varför det blir ett gäng tomrader här är jag tacksam...)

<table border=1>
<tr>
<td> </td>
<td> Spelet går ut på att spela rollpersonen </td>
<td> Spelet går ut på att skapa en bra historia </td>
<td> Spelet går ut på prestation ur spelarsynvinkel </td>
</tr>
<tr>
<td> Rollpersonen har ett mål </td>
<td> 1 </td>
<td> 2 </td>
<td> 3 </td>
</tr>
<tr>
<td> Rollpersonen har inte ett mål </td>
<td> 4 </td>
<td> 5 </td>
<td> 6 </td>
</tr>
</table>

Har nästan glömt bort vad det var jag skulle komma fram till.../images/icons/smile.gif Min fråga är: i vilka av de sex rutorna placerar du in friföreställning och i vilka placerar du in äventyrsrollspel? Eller är uppställningen helt åt skogen?
Och, förresten, vad är som du tycker dagens rollspel saknar som gör att de (helt eller delvis) inte klarar av kraven som friföreställning ställer?

Kan förresten nämna att jag själv har svårt för ruta 3 och 6. 2 och 5 vill jag helst undvika genom att rollpersoner och äventyr konstrueras på ett bra sätt. Gränsen mellan 1 och 4 är som jag ser det ganska oklar men min erfarenhet är att om gruppen innehåller spelare som gillar 3/6 så är det lättare att få dem att fungera ihop med 1/4 –spelare om rollpersonerna har ett tydligt mål att sträva efter.

Till de som tror att jag ovan har försökt utkristallisera De Sex Sätten Att Spela Rollspel så vill jag säga att så inte alls är fallet. Det finns massvis med andra intressanta indelningar som går att göra; uppställningen har enbart med den här diskussionen att göra. Uppdelningar och generaliseringar är ofta bra som diskussionsunderlag så inga elakheter tack! /images/icons/smile.gif

Arcana – som säkert helt har missat poängerna i diskussionen och kommer få sin omsorgsfullt gjorda matris söndersågad av Krille och Rising... /images/icons/crazy.gif
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: Kan du utveckla det lite grann?

Åkej, vi börjar med tomraderna: de uppstår för att du har vagnretur i tabellkoden, "mellan" cellerna. Dessa hamnar av någon outgrundlig anledning inte i tabellen utan ovanför.

Ibland får jag för mig att skillnaden på mig och Rising är att jag föredrar att göra något vettigt i rollspelet, medan Rising föredrar att inte göra det. Huruvida det innebär att man gestaltar sin rollperson är i det sammanhanget underordnat (även om vi båda har en tendens att beskylla den andre för att inte rollgestalta när det blir uppenbart att den andre spelar på "fel" sätt). Hur som helst innebär detta att jag föredrar någon form av mål: huruvida det är äventyret eller rollpersonen som slänger fram målet spelar mig ingen roll. Rollspel utan någon form av mål ter sig för mig som nån slags hippieflum.

Jag har inte några problem med din matris: själv parkerar jag mig stenhårt i 1 och 2 i och med att jag föredrar rollpersoner med mål än rollpersoner utan mål. Lite 3 dyker också in eftersom en rollperson med mål per definition innebär prestation. Jag skulle även kunna tänka mig lite 4 och 5, men jag misstänker att jag skulle ha svårt att identifiera mig med en rollperson utan mål. Hippieflum, liksom.
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Utgångspunkt för vilken diskussion?

Den som Jollas började med, och som jag inte i dessa inlägg intitalt kommenterade? Varför ska mina uttalanden ställas i relation till Jollas inlägg om jag uttryckligen i dessa inlägg inte initialt kommenterade det han skrev?

Angåenda att missa vad som sägs... vi tar det igen. Baldyr sa "anledningen till att äventyrsförfattare vill premiera tankearbete framför strid är väl helt enkelt att de tror sig veta bättre än du/ni hur man spelar Drakar och Demoner."

Detta betyder, om man läser vad som står, att vi äventyrsförfattare helt enkelt tror oss veta bättre än du/ni hur man spelar Drakar och Demoner. Jag har väldigt svårt att se hur jag har missat att det står något annat.

Vad som menades var inte detta. Men det är vad som står, och det är det som står som jag kommenterar.

Och igen... du sa "...men omedvetet (förmodligen) så kontrollerar ni detta ändå."

Detta betyder om man läser det som står, att du anser att jag, visserligen omedvetet, men ändock, kontrollerar spelarnas upplevelse av äventyret. Ordet kontroll implicerar medveten vilja att åstadkomma något, det ligger i ordets definition. Alltså har jag svårt att läsa det som annat än vad som faktiskt står. Att jag kontrollerar andra spelares upplevelse.

Vad som menades var kanske inte detta. Men det är vad som står, och det är det som står som jag kommenterar.

Vad är det i de två meningarna som jag missat? Och då menar jag i de meningarna, lösryckta ur sitt sammanghang, stavade och skrivna som de är. Vad är det jag missat? Hur kan de tolkas annorlunda? Vad är din semantiska tolkning av meningarna? Som fristående påståenden? För även om de kanske gör sig bäst att läsas i sitt sammanhang är det ganska starka påståenden, och som sådana bör de i min mening vara beredda på att stå på egna ben, och ta konsekvenserna av vad det är meningarna säger.

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr><p>Huruvida äventyret i sig är bra (som i "kvalitativt") eller inte har i vart fall inte jag yttrat mig någonting om. Jag har bara pratat om sättet man spelar dem på, och jag har uteslutande använt ordet "bra" som i "framgångsrikt, effektivt, fördelaktigt" och liknande. Har jag varit oklar på den punkten ber jag om ursäkt, men vad som är ett "roligt" sätt att spela ett äventyr på har ingen gett sig in på. Jag tycker det bästa (se ovan) sättet att spela ett äventyr på också ska vara det roligaste. Det verkar Jollas oxå ha tyckt, för han tyckte äventyren alltför ofta premierade en annan spelstil än den han tyckte var rolig. Det är utgångspunkten för hela diskussionen, och jag har inte lämnat den.<p><hr></blockquote><p>

Jag har heller inte pratat om kvalitet på äventyret. Jag pratar om upplevelsen, det som ligger utanför äventyret, och det som vi som konstruktörer aldrig kan, eller vill, kontrollera. Alltså spelarens makt att själv bestämma vad de vill göra och hur de vill spela.

Det här visar väl egentligen med alldeles uppenbar tydlighet att vi alltså pratar om två olika inlägg. Jag talar utifrån Baldyrs kommentar om att veta bäst. Du talar utifrån Jollas inlägg om ÄP. Alltså kan vi inte mötas i ett samförstånd, eftersom vi kommenterar två helt olika saker.

MVH

Magnus (som inte alls är så irriterad som han låter i inlägget. Jag lovar!)
 

Baldyr

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
1,188
Location
Eskilstuna
ROTFL

/images/icons/laugh.gif (skratt)

Det är minst sagt underhållande att följa en evighetsdiskussion (nedan) om vad jag i själva verket menade med min tidigare postning. Det är rent av väldigt lärorikt - NOT. /images/icons/wink.gif

Nåja, som tur är så klarar sig Rising och Seter alldeles utmärkt på egen hand och jag kan bara luta mig tillbaka och njuta av förödelsen jag lyckats åstadkomma med ett par harmlösa (?) ord. /images/icons/smile.gif

Baldyr /images/icons/devil.gif
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Höhö

Jo, det är onekligen fascinerande vad jag kan jaga upp mig på ibland. <img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15>

Fast nu lägger jag ner det hela, för i det stora hela tycker både du, jag och Rising samma sak, och det finns begränsat med nöje i att käbbla om vad som sas och vad som menades, och vem som är grinigast (vilket i det här fallet är jag, det erkänner jag).

Hepp! Nu ere snart helg! Och förhoppningsvis kanske Dante mailar mig nått roligt snart som jag kan dela med mig av till alla andra,

MVH

Magnus
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Vad är det för fel på enfald? (NT)

NT = No Text (Ingen text)
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Förslag

Ge dina rollpersoner 1 ÄP för varje KP som de monster de besegrar har.

Det borde väl lösa problemet?

MVH

Magnus
 

Antraxe

Veteran
Joined
30 Sep 2001
Messages
101
Location
Umeå
Re: Förslag

Ett äp för varje kp som fienderna har? Då borde ett grottröjar äventyr ge ganska mycket:)
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,771
Location
Stockholm
Precis

Men notera att jag föreslog ÄP för monster som besegras, inte bara monster som dödas. Hur man besegrar ett monster kan ju variera.

M.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Ska försöka

"det är lite oklart huruvida det är prestationer ur rollpersonens eller spelarens synvinkel det handlar om"

Jag vill inte prata om rollgestaltningsprestationer när man diskuterar generella sätt att spela rollspel på. Både dåliga och bra skådisar skall ju få vara välkomna i rollspelshobbyn. Här avses därför bara prestationer som leder rollpersonen mer framgångsrikt genom spelledarens äventyr.

Det kan dock både handla om att rollpersonen dödar ett monster i strid såsom att spelaren löser en mordgåta.

Jag gillar inte det, eftersom det är spelmoment. När jag skriver äventyr vill jag ge spelarna upplevelser, inte utmaningar.

Sedan tycker Krille (å många andra) att det är en trevlig -upplevelse- att klara av en -utmaning- precis som min spelgrupp tycker det är -utmanande- att göra det bästa av en -upplevelse-, men den typen av tom retorik kan vi lämna utanför ämnet. Man har ETT primärt mål, det andra kommer som en följd av det första.

"För mig är ett mål ett mål oavsett om det handlar om att rädda världen genom att slänga Härskarringen i Domedagsklyftan eller om det handlar om att hinna till Konsum före stängningsdags."

Med mål avses här något man kan eller inte kan uppnå, beroende på huruvida man överkommer äventyrets utmaningar.

"Tittar man på ett äventyr som kultäventyret Road to hell som du nämnde så finns det väl även där mål för rollpersonerna, åtminstone i vissa scener?"

Det är inte "mål" som kan uppnås, för hur man än spelar så rör man sig mellan dessa keypoints genom hela spelsessionen. Man skall inte klara några utmaningar i "road to hell". Att rollpersonerna har egna livsmål har inte med saken att göra, jag pratar alltså generellt om själva rollspelandets övergripande struktur.

"Eller grundar sig indelningen på att det är skillnad mellan huruvida det finns mål givna av äventyret respektive om målen kan bli precis vilka som helst och inte har bestämts innan av spelare, spelledare eller äventyr?"

Det är en bra indelning.

"Min fråga är: i vilka av de sex rutorna placerar du in friföreställning och i vilka placerar du in äventyrsrollspel? Eller är uppställningen helt åt skogen?"

Uppställningen är liiite dum, då raderna är "rollpersonen har ett mål" och "rollpersonen har inte ett mål". Man skulle nog egentligen använda raderna "spelsessionen har utmaningar som behöver överkommas" och "spelsessionen har inte utmaningar som behöver överkommas", för det är snarare det jag är ute efter. Då handlar det om att framförallt skapa en bra historia tillsammans och först när man är försäkrad om att man gör det så kostar man på sig lyxen att leva sig in i sin rollperson så mycket som möjligt.

När jag spelar vanliga äventyrsrollspel är det ruta 2 och 1 (i den ordningen) som gäller.

Det jag vill ha bort är utmaningsmomenten i äventyren. Det här med att man måste klara av något för att få komma vidare i äventyren, liksom. Det är inte så kul i mina ögon. Jag vill iaf ha en alternativ rollspelsform där spelarna får stå för en viktigare del av upplevelsen själva, och agera mot varandra i större grad än att främst bara ställa frågor fram och tillbaka till spelledaren. Istället för "äventyr" med utmaningar så skulle man ha "föreställningar" med ett knippe förutsättningar som man kunde agera med hjälp utav.

Det blir osäkrare då. Två olika spelgäng som äventyrar i en och samma labyrint upplever ungefär samma sak, medan två olika spelgrupper som agerar ut ett triangeldrama sinsemellan får göra detta på helt olika sätt, eftersom spelarna agerar mot varandra istället för att göra det mot ett stelt, nedskrivet äventyr som spelledaren styr över.

Men okej, båda spelformerna kan vara precis lika interaktiva, jag råkar bara gilla den spelarcentrerade interaktiviteten bättre än den som utgår från äventyrsskribenten.

/Rising
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Re: Ska försöka

"Det blir osäkrare då. Två olika spelgäng som äventyrar i en och samma labyrint upplever ungefär samma sak, medan två olika spelgrupper som agerar ut ett triangeldrama sinsemellan får göra detta på helt olika sätt, eftersom spelarna agerar mot varandra istället för att göra det mot ett stelt, nedskrivet äventyr som spelledaren styr över."

Jag tycker att det verkar som om du sitter fast i ett snart trettio år gammalt paradigm med "prestationsäventyr" som bygger på att man går i tunnlar och slår ihjäl monster. Kruxet är nämligen att äventyr inte nödvändigtvis består av labyrinter.

Ta till exempel "Power behind the Throne" i kampanjserien "Enemy Within" till WHFRP (och det är väl omkring femton år vid det här laget). Jag har aldrig någonsin varit med om två grupper som har klarat äventyret på samma sätt. Det är helt uppenbart ett äventyr som ska klaras och kvalar därför in i prestationskategorin, men det är uppbyggt på ett sådant sätt att det är nästan totalt fritt hur man löser det. Det finns ett antal spelledarpersoner som alla har sina egna planer, hemligheter och intriger, och sköter spelledaren sina kort rätt så kan det mycket väl uppstå intriger inom spelgruppen på grund av detta.

Och ja, jag brutar tjôta mig varm om "Enemy Within" som den bästa köpta kampanj jag någonsin spelat, med "Harlequin" till Shadowrun och Konflux-serien till DoD som medtävlande om prispallen. "Power behind the Throne" är det bästa deläventyret i serien.

Poängen jag vill komma fram till är att det går att bygga prestationsäventyr som är fria och flexibla, där spelarna får stå för en större och viktigare del av upplevelsen genom sin interaktion med varandra och med spelledaren. Jag gör det till exempel regelbundet, om man ska vara petig varje gång jag bygger ett äventyr.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Ska försöka

"Jag tycker att det verkar som om du sitter fast i ett snart trettio år gammalt paradigm med "prestationsäventyr" som bygger på att man går i tunnlar och slår ihjäl monster."

Well, du kallar rollgestaltande utan utmaning för "hippieflum" så vi är nog båda lika goda kålsupare. Självklart är det inte så illa som jag säger, men likväl är det så att äventyr som Nekropolis, Svavelvinter och BTMOM förutsätter väldigt mycket av spelarna och jag kan diskutera enskilda handlingsförlopp med kompisar i andra spelgrupper som spelat samma äventyr som jag och ofta har vi varit med om ungefär samma saker. Inte helt och hållet naturligtvis, men likväl till stora delar.

Mina Chronopiapartyspelsessioner påminner dock inte om något som någon annan varit med om.

Men om du läser vad jag skrev i förra inlägget så ser du att jag klart och tydligt pekade på att interaktiviteten kan vara precis lika hög i äventyrsrollspel som i en friföreställning. Så du eldar för kråkorna. Jag har redan konstaterat vad du försöker bevisa. Det är dock två olika sorters interaktiviteter, och jag upplever problemlösning som långt mer inbundet än karaktärsutveckling.

...och kom inte och säg att man visst kan bedriva karaktärsutveckling i ett äventyrsrollspel, för även det vet jag.

Jag föredrar bara att ställa frågan "Vad vill du göra av den här upplevelsen?" till spelarna, istället för "Hur vill du överkomma den här utmaningen?". Det handlar inte om bättre eller sämre, utan det är två olika sätt att spela rollspel på, och jag vill se vad man kan göra med det nya utryckssättet, eftersom det passar mig bättre.

/Rising
 
Top