Äventyret vs spelarna

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
Deras val och konsekvenserna därav kan ju ha en stark effekt på vilka de är, deras personliga liv hur de ser på världen, men det är inte den typen av konsekvenser man brukar bry sig om i de flesta publicerade kampanjer och scenarion, känns det som. Montsegur 1244 har ju till exempel ett hårdrälsat slut. Det finns inget man kan göra för att vinna striden, men spelet handlar inte om att slåss mot katolikerna, utan om den personliga resa och utveckling rollpersonerna går igenom under belägringens gång. Slutet är fortfarande detsamma, men beroende på hur du spelat din rollperson kan detta vara en trotsig martyrdöd, en välkommen lättnad, det uppgivna briserandet av en illusion eller en rofylld och helig himlafärd.
Är det inte så att faktorn att belägringen lyckas är densamma, men att karaktärernas val hur de hanterar detta är olika? Någon flyr, Någon avsäger sig tron och någon brinner bokstavligen för sin tro? (fast det kanske iofs var det du menade) :)

Så skulle jag nästan säga att Witch: The Road to Lindisfarne är ännu mer styrt slut även om häxans spelare kan välja tonen på hur scenariot slutar.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
Jag tycker absolut vägen är minst lika viktig som slutet, men har liksom @Genesis lite svårt att se hur det ska kunna fungera faktiskt. På vilket sätt är rollpersonernas val meningsfulla om slutet är detsamma? Det betyder väl att deras val inte haft någon betydelse?
Nu är det redan andra svar på detta, men jag tänker också att lärdomarna på vägen skulle kunna göra att det styrda slutet ändå känns lite olika. Men nej, jag kan nog inte peka på någon rälsad köpkampanj som fungerar riktigt så :)
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,608
Location
Göteborg
Är det inte så att faktorn att belägringen lyckas är densamma, men att karaktärernas val hur de hanterar detta är olika? Någon flyr, Någon avsäger sig tron och någon brinner bokstavligen för sin tro? (fast det kanske iofs var det du menade) :)
Ja, lite så. Det sista valet (avsvära sig sin tro eller brinna) är ju jätteviktigt, och en massa val innan dess, i konversationer med andra och i hur man hanterar händelserna i och utanför borgen, har ju jättestora konsekvenser. Men de har inga konsekvenser på den yttre berättelsen. Man kan argumentera att rollpersonerna enligt de definitioner som använts här i tråden inte är huvudpersoner, utan att huvudpersonerna är de som tar besluten i korståget. Inget rollpersonerna gör kan påverka utgången av belägringen. Men det spelet fokuserar på är rollpersonernas personliga resa, och där har valen jättestor betydelse. Men bara för rollpersonerna själva; deras val har ju noll påverkan på omvärlden.

Jag tror att det skulle gå att skriva scenarion och kampanjer som fungerar på det sättet även för andra spel, men det är lite en annan spelstil än vad spelare av mer traditionella spel är intresserade av, misstänker jag.

Det är också något man kan göra som spelare oavsett vad kampanjen säger. När vi spelade Giovannikrönikan jobbade jag mycket med att relatera allt som hände till min rollperson och lät honom ta personliga beslut och få hans egen livssyn och hur han relaterade till de andra och till spelledarpersonerna förändras under spel. Det blev lite en utmaning att bygga en intressant personlig berättelse i skuggan av den egentliga kampanjen, som mer blev bakgrundshistoria. Lite som Montsegur. En massa vampyrer skickade runt oss på uppdrag och vi jagade några dokument eller vad det var, men allt det var mest bakgrund. Det min rollperson upplevde under dessa äventyr och hur han reagerade på det och utvecklades under resan var vad hans berättelse egentligen fokuserade på.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
Rent allmänt hade det varit intressant att läsa ett äventyr som gör de här RP-centrerade grejerna på der sätt som diskuteras men som fortfarande är trad-spel och som levererar den formen av upplevelse.
 

kaptendral

Warrior
Joined
30 Dec 2016
Messages
264
Problemet är väl lite att trad-spel egentligen inte bryr sig speciellt mycket om rollpersonernas inre resa? Det är ju inget problem om spelarna vill rollspela en sån personlig resa, jag gjorde lite så själv i Svavelvinter (som jag annars upplevde att vi spelade biroller i), men det är ju inte direkt nåt som reglerna eller kampanjerna riktigt fokuserar på.

Men det kanske är det som är tricket om man vill spela en sån färdig ståry och ändå spela huvudpersonen?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
Problemet är väl lite att trad-spel egentligen inte bryr sig speciellt mycket om rollpersonernas inre resa?
Nä, det är ju många gånger sant, även om den inre resan inte måste vara grejen för att RP ska vara huvudpersoner som tråden handlade om.

Men jag har för egen del inga problem med att det inte går att kombinera fullt ut, som i alla sådana avvägningar får man välja och välja bort.
 

kaptendral

Warrior
Joined
30 Dec 2016
Messages
264
Nä, det är ju många gånger sant, även om den inre resan inte måste vara grejen för att RP ska vara huvudpersoner som tråden handlade om.
Nej hela det här lilla sidospåret om inre resa kommer väl från min fråga om hur man kombinerar ett förskrivet slut med meningsfulla val, Genesis svar att Montsegur gör exakt det men dom meningsfulla valen är på en annan nivå än det förskrivna slutet och insikten att vi båda gjort samma sak i olika trad-spel. Personligen tycker jag inte det var helt tillfredsställande. Det kändes lite som att rollspela gubben i ett dataspel. Jag spelar ju gärna den typen av historia, men då vill jag gärna göra det i ett spel med regler som på något sätt stödjer det. Det optimala för mig är helt enkelt att rollpersonerna har huvudrollerna i den historia som spelet och kampanjen faktiskt handlar om. Mitt problem är att jag inte riktigt förstår hur man ska kunna göra det när slutet är förbestämt. Jag tycker inte heller att det är ett jätteproblem längre ska jag väl vara ärlig med eftersom jag inte spelar den typen av äventyr eller kampanjer längre, men det är ändå intressant att fundera över.
 

erikt

Hero
Joined
21 Feb 2014
Messages
1,320
Det optimala för mig är helt enkelt att rollpersonerna har huvudrollerna i den historia som spelet och kampanjen faktiskt handlar om. Mitt problem är att jag inte riktigt förstår hur man ska kunna göra det när slutet är förbestämt.
Jag skulle säga att det kan du helt enkelt inte. Punkt.
Vill man ha en karaktär som är huvudperson i en berättelse med ett förbestämt slut, då skall man skriva det som en bok, inte som ett rollspelsäventyr.
Lyckligtvis så är det sällsynt med färdigskrivna äventyr eller kampanjer med helt förbestämda slut.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
Det optimala för mig är helt enkelt att rollpersonerna har huvudrollerna i den historia som spelet och kampanjen faktiskt handlar om. Mitt problem är att jag inte riktigt förstår hur man ska kunna göra det när slutet är förbestämt. Jag tycker inte heller att det är ett jätteproblem längre ska jag väl vara ärlig med eftersom jag inte spelar den typen av äventyr eller kampanjer längre, men det är ändå intressant att fundera över.
Ja, alltså det relevanta för mig i en kampanj som Törnetronen* (eller annat motsvarande) är inte att göra RPna till "självklara huvudpersoner", det är inte meningsfullt utan vill man ha det fullt ut får man spela något annat. (Även om det går hävda att RPna alltid är huvudpersonerna i sin berättelse och att deras val är avgörande för dem, bara inte för metaploten, det är ju sällan så att man lägger speltid på att återge vad SLP gör annat än i interaktionen med RP.) Det intressanta är hur man maximerar deras anknytning och engagemang i berättelsen inom de ramarna. Där ser jag ingen motsättning, även bifigurer kan ha höga insatser.

(* Jag gör en lite utvikning här. Törnetronen, i likhet med MUA, säger ju inte så mycket om vilka RPna är eller hur stor roll de har i metaploten. Det är väldigt mycket upp till spelgruppen själva att forma. På gott och ont är det är det ju också kampanjens avsikt. Den pekar ju sällan ut vänner och fiender utan dikterar mer agendor helt oberoende av RPna. Dessutom är ju slutet ännu inte skrivet så det går inte att styra på det viset. För de som läst kampanjen, vilka är de självklara huvudpersonerna i dramat? Jag har ganska svårt att sätta fingret på det. Det finns ju ett gäng centrala maktspelare men de skulle knappast kunna vara RP i kampanjen. Så på sätt och vis kanske RPna är huvudpersonerna i det som än så länge är kampanjens centrala tema - jakten på Symbar, även om de inte är ensamma.)
 
Last edited:

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
Lyckligtvis så är det sällsynt med färdigskrivna äventyr eller kampanjer med helt förbestämda slut.
Fast är tror jag att "huvudpersonsivrarna" har en annan syn på vad som är förutbestämt, inte bara hur det slutar utan hela utvecklingen i sig. De flesta kampanjer jag läst har ju ofta bra svar på varför inte RPna kan påverka - för att de inte har chansen att få all info, för att de inte hinner agera i tid, för att starka markofaktorer i samhället verkar mot den planerade riktningen etc. Men poängen är väl inte så mycket vad som kan/bör hända i en dynamisk spelvärld utan att det som händer (inom ramen för temat) ska vara avhängigt spelarna val? Annars ska det inte vara med? Rätta mig om jag har fel @kaptendral m.fl.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
Ja, alltså det relevanta för mig i en kampanj som Törnetronen* (eller annat motsvarande) är inte att göra RPna till "självklara huvudpersoner", det är inte meningsfullt utan vill man ha det fullt ut får man spela något annat. (Även om det går hävda att RPna alltid är huvudpersonerna i sin berättelse och att deras val är avgörande för dem, bara inte för metaploten, det är ju sällan så att man lägger speltid på att återge vad SLP gör annat än i interaktionen med RP.) Det intressanta är hur man maximerar deras anknytning och engagemang i berättelsen inom de ramarna. Där ser jag ingen motsättning, även bifigurer kan ha höga insatser.

(* Jag gör en lite utvikning här. Törnetronen, i likhet med MUA, säger ju inte så mycket om vilka RPna är eller hur stor roll de har i metaploten. Det är väldigt mycket upp till spelgruppen själva att forma. På gott och ont är det är det ju också kampanjens avsikt. Det pekar ju sällan ut vänner och fiender utan dikterar mer agendor helt oberoende av RPna. Dessutom är ju slutet ännu inte skrivet så det går inte att styra på det viset. För de som läst kampanjen, vilka är de självklara huvudpersonerna i dramat? Jag har ganska svårt att sätta fingret på det. Det finns ju ett gäng centrala maktspelare men de skulle knappast kunna vara RP i kampanjen. Så på sätt och vis kanske RPna är huvudpersonerna i det som än så länge är kampanjens centrala tema - jakten på Symbar, även om de inte är ensamma.)
Jag satt precis och funderade på vad man menar med huvudroller för precis som du skriver så är ju alltid RP huvudroller i sin berättelse och om det hade varit en film så är det ju dem kameran främst följer. När vi pratar huvudroller här handlar det väl mer om personer som kan påverka kampanjens stora händelse och eventuellt utgång? (vilket när det gäller utgång inte är möjligt eftersom slutet är statiskt?)
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,507
Location
Kullavik
Lyckligtvis så är det sällsynt med färdigskrivna äventyr eller kampanjer med helt förbestämda slut.
Nja, vad är ett helt förbestämt slut? Jag tänker att det (iaf så som jag läst tidigare inlägg i tråden) är en vanlig företeelse att kampanjslutet är statiskt? Sen är frågan vad man ser som förbestämt. Så länge RP riskerar att dö och att världen hänger på att de fullföljer något så är det ju inte helt förutbestämt hur det skall sluta. Det mest fria är väl när RP faktiskt kan bestämma vad som händer om de "vinner" i den slutliga konfrontationen.

Sen finns det ju andra varianter här. I Cthulhu Dark scenariot "Screams of the Children" är äventyret iofs rälsat mot det ofrånkomliga och obehagliga slutet MEN spelarna får ändå beskriva slutet för sin RP. På så vis är ju slutet på något sätt ändå öppet.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
När vi pratar huvudroller här handlar det väl mer om personer som kan påverka kampanjens stora händelse och eventuellt utgång? (vilket när det gäller utgång inte är möjligt eftersom slutet är statiskt?)
Ja, mitt intuitiva svar är att de som är Törnetronens huvudpersoner på det viset är inte intressanta att ha som RP. Det är lite som att säga att RP ska vara Stalin, Hitler, Churchill, Roosevelt m.fl. för att de kunna påverka andra världskrigets utgång. Det vore antagligen inte särskilt intressant rollspel.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,608
Location
Göteborg
Ja, mitt intuitiva svar är att de som är Törnetronens huvudpersoner på det viset är inte intressanta att ha som RP. Det är lite som att säga att RP ska vara Stalin, Hitler, Churchill, Roosevelt m.fl. för att de kunna påverka andra världskrigets utgång. Det vore antagligen inte särskilt intressant rollspel.
Jag tycker att det låter som ett kul spel. Men det är absolut inte det enda sättet att spela rollspel på.

Men det jag får känslan av att folk känner (jag spelar ju inte färdigskrivna scenarion, eller ens scenarion överhuvudtaget) är att rollpersonernas val ska vara viktiga för det berättelsen handlar om. De flesta krigsfilmer handlar inte om Stalin, Hitler och Churchill, men de handlar ju heller inte om andra världskrigets utgång. Istället handlar de om förhållandena på en viss plats, i en viss strid, i en viss grupp. Och den gruppens öde påverkas ju helt klart av huvudpersonernas beslut.

Så rollpersonerna måste inte vara de som tar de viktiga besluten som avgör huruvida världen går under eller inte, men då borde inte berättelsen handla om huruvida världen går under eller inte. På samma sätt, om berättelsen handlar om ett tronföljdskrig så bör rollpersonerna vara personer vars beslut får konsekvenser för tronföljden. Men man kan såklart spela en berättelse som utspelar sig under ett tronföljdskrig utan att berättelsen handlar om det. Istället kan den handla om att undkomma konsekvenserna av att stå på fel sida i kriget, eller om att finna och eliminera sin sidas fiender. Problemet kanske uppstår framförallt när kampanjer vill ha berättelser där världens öde ligger i vågskålen, men där rollpersonerna kan vara en brokig grupp patrask utan större anknytning till eller inflytande i den stora kampen. Att vilja ha en kampanj som handlar om att vinna andra världskriget, fast ha rollpersoner som är belgiska bönder.
 

kaptendral

Warrior
Joined
30 Dec 2016
Messages
264
Jag tycker att det låter som ett kul spel. Men det är absolut inte det enda sättet att spela rollspel på.

Men det jag får känslan av att folk känner (jag spelar ju inte färdigskrivna scenarion, eller ens scenarion överhuvudtaget) är att rollpersonernas val ska vara viktiga för det berättelsen handlar om. De flesta krigsfilmer handlar inte om Stalin, Hitler och Churchill, men de handlar ju heller inte om andra världskrigets utgång. Istället handlar de om förhållandena på en viss plats, i en viss strid, i en viss grupp. Och den gruppens öde påverkas ju helt klart av huvudpersonernas beslut.

Så rollpersonerna måste inte vara de som tar de viktiga besluten som avgör huruvida världen går under eller inte, men då borde inte berättelsen handla om huruvida världen går under eller inte. På samma sätt, om berättelsen handlar om ett tronföljdskrig så bör rollpersonerna vara personer vars beslut får konsekvenser för tronföljden. Men man kan såklart spela en berättelse som utspelar sig under ett tronföljdskrig utan att berättelsen handlar om det. Istället kan den handla om att undkomma konsekvenserna av att stå på fel sida i kriget, eller om att finna och eliminera sin sidas fiender. Problemet kanske uppstår framförallt när kampanjer vill ha berättelser där världens öde ligger i vågskålen, men där rollpersonerna kan vara en brokig grupp patrask utan större anknytning till eller inflytande i den stora kampen. Att vilja ha en kampanj som handlar om att vinna andra världskriget, fast ha rollpersoner som är belgiska bönder.
EXAKT vad jag menar! Tack! Jag började skriva nåt om Saving Private Ryan osv men du hann före med precis det jag ville ha sagt så jag skippar det.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,301
Location
Göteborg
Vilka köpäventyr finns på marknaden där man inte behöver tvivla om att spelarna är de verkliga huvudpersonerna och att äventyret kretsar kring dem.
Alla traditionella fall av "det finns en Big Bad som vill erövra/förinta staden/landet/världen, och bara RP kan stoppa det!"
Alltså, om motivationen för handlingen är en överhängande och allmängiltig fara, och den här gruppen med mördarluffare är de enda som har nog med fritid och levels för att göra något åt det... tja, då är de huvudpersonerna. Även om deras personliga motivationer bara är pengar.

Det som kan bli knivigt är om man bygger en handling som är på en mer personlig skala, där det som sätter igång det hela är någon SLP:s önskningar om att ändra status quo på något sätt, och RP blir indragna i det. Då är det lätt att se RP som bara hantlangare, även om de är motiverade av rent och ädelt hjältemod.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,301
Location
Göteborg
Problemet kanske uppstår framförallt när kampanjer vill ha berättelser där världens öde ligger i vågskålen, men där rollpersonerna kan vara en brokig grupp patrask utan större anknytning till eller inflytande i den stora kampen. Att vilja ha en kampanj som handlar om att vinna andra världskriget, fast ha rollpersoner som är belgiska bönder.
Alltså, jag håller med om allt det andra du skriver, men är just detta någonsin ett problem? Jag kan inte minnas att jag sett det i något köpeäventyr jag läst. Däremot har jag sett några fall av "Varför måste vi ta hand om den här jätten? Lancelot och Gawain sitter ju bara i Camelot och ölar just nu."
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,608
Location
Göteborg
Alltså, jag håller med om allt det andra du skriver, men är just detta någonsin ett problem? Jag kan inte minnas att jag sett det i något köpeäventyr jag läst. Däremot har jag sett några fall av "Varför måste vi ta hand om den här jätten? Lancelot och Gawain sitter ju bara i Camelot och ölar just nu."
Jag vet inte. Egentligen borde jag ju inte skriva alls i den här tråden, eftersom jag har jättedålig koll på färdigskrivna scenarion och kampanjer. Jag bara spekulerar.
 

kaptendral

Warrior
Joined
30 Dec 2016
Messages
264
Alltså, jag håller med om allt det andra du skriver, men är just detta någonsin ett problem? Jag kan inte minnas att jag sett det i något köpeäventyr jag läst. Däremot har jag sett några fall av "Varför måste vi ta hand om den här jätten? Lancelot och Gawain sitter ju bara i Camelot och ölar just nu."
Svavelvinter och femte konfluxen upplevde jag exakt såhär. Kanske handlade lite om hur det spelleddes också det vet jag inte men jag tyckte nästan det blev ännu tydligare efter att ha läst boken vilka som är dom riktiga huvudpersonerna där.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,732
Svavelvinter och femte konfluxen upplevde jag exakt såhär. Kanske handlade lite om hur det spelleddes också det vet jag inte men jag tyckte nästan det blev ännu tydligare efter att ha läst boken vilka som är dom riktiga huvudpersonerna där.
Utifrån det perspektivet, är det ens möjligt att spela en kampanj som Konfluxen i så fall? Jag tänker personligen att det inte går, alltså att om RP var Arn m.fl. då skulle det bli en helt annan kampanj.
 
Top