Det verkar så, tyvärr...
Nu närmar sig Den Stora Julledigheten och med den föds en önskan om att få krypa upp i soffan, sent om kvällen med ett glas rött, lite ost och en bra rollspelsbok.
Och jag har ju ännu inte en enda D&D4e-bok. Dantes gäng verkar gilla det, andra här på forumet verkar gilla det och tja, när jag läser hur folket på Wizards har jobbat fram koncepten som ska vara gällande – så verkar allt bra.
Men, vackert noga måste vara noggrant, så jag checkar in några reviews på rpg.net (och det finns en rätt animerad diskussion om den fjärde utgåvan där, to say the least...) och inser att fyran nog inte kommer hamna i julstrumpan i år.
Detta för med sig svåra komplikationer:
*Jag kommer bli en traditionalist. En sån där sugig appung som står för åsikten "Det var bättre förr!" och "Vad ska de med alla di här tossigheterna nu då?"
Jag är ju forumets jazzskägg, så här får ni en jazz-liknelse: alla som har sett ett trött dixie-jazzband på Stampen förstår hur FEL det är att vara traditionalist. Rollspel och jazz ska antingen vara kaxigt och nytt som Forgeliren eller som Coltrane på sextitalet. Det ska INTE vara en sunkig gubbe i åttiårsåldern som tjatar om Sidney Bechets fantastiska ton i sopransaxofonen samtidigt som ölen rinner i skägget utan att han märker nåt...
*De som (jag får tvinga min lillebror som vanligt eftersom alla andra måste kamma mattfransarna när jag vill spela rollspel...) ska spela med mig får anpassa sig till min traditionella smak. Och om några år kommer detta betyda: lära in på nytt.
(För alla er datafraks därute kan detta jämföras med känslan man får när man ska hjälpa sin faster att ladda ner en ny Explorer-version och upptäcker att hon fortfarande använder Win-95. Först blir man nostalgisk, sedan vill man fan stödköpa en dator åt faster hellre än att 'lära om' hur 95:an funkade. )
Det är bara dåligt att hålla fast vid trean. Blöärrrgh.
Ändå:
Jag gillade att man hade olika skills. Ja, tom en sån töntig som 'Perform' gillade jag. För då kunde man bygga utmnaingar som konstruerades runt skills och runt kombos av skills. (Ett gott exempel på detta är Red Hand of Doom)
Jag är svårt allergisk mot sånt som Eladrin. Vafan, generiska namn är D&D. De kan inte ta bort gnomer, barder och monks. Man får tammefan inte göra det om man ska prodda ett nytt D&D! Det är som att...gå till sina förfäders gravar och pissa på dem, spotta å dem och därefter byta namn så ingen nånsin ska kunna känna igen släktskapet bakåt.
Det är som att göra ett nytt schack och byta ut namnen:
"Nejnej nej, det DÄR är inte Tornet dummer – den pjäsen kallas numera för Borgen. Bredvid står Sjöhästen som i sin tur står bredvid Kungen av Kungsan. Löparen? Nä, den är inte med i Schack 2.0!"
(Nu fattar jag nog varför man gör så här: man vill blåsa lite nytt fräscht liv i klasser och raser, men det är inte D&D:s primära uppgift! D&D ska vara grundstomme åt en fanatsysetting, ev med vissa modifikationer a la Eberron)
(och dessutom spelade Bix Beiderbecke med känsla...Miles Davis...låter bara som att nån stryper en katt i en torktumlare...äh, fan jag är ju värsta seg-traddot)
Dessutom: en poäng få verkar ta notis om:
Om man som Wizard/Fighter/PrestigeClass/Gnome känner sig för-fördelad, alltså om 3,5:an inte levererar det mna vill ha – så kan det ju bero på att man inte har lyckats hitta den perfekta kombon med skills-attributes-magic items- wtf... Man kanske försöker genomföra något som reglerna inte SKA uppmuntra. Men i stället för att ändra spelstil så vill man ändra reglerna. Grymt dåligt i mina ögon. Inte för att man ska kväsa olika spelares krav på olika möjligheter och spelstilar; utan för att man går miste om en UTMANING!
(Åmme, varför kan inte Tornet gå två rutor fram och en åt sidan som springaren för? Värsta dåliga spelet juh! Jag gör ett eget i stället...)
Detta tycker jag borde genomsyra varje spelare som sätter sig vid ett spelbord:
"Om jag misslyckas med något i spelet – vad kan jag ha gjort för fel och hur ska jag lyckas överkomma utmaningen nästa gång?"
Just det där hade trean gott om. Nu har med all säkerhet, fyran också gott om utmaningar, men det verkar som om utmaningarna mest handlar om strid/fällor.
Ja, det här blev en grinig post från en grinig 3,5-spelare. Jag får gå en sväng förbi Sci-Fi-bokhandeln och kolla in böckerna. Om illustrationerna är snygga nog kanske jag kan lära om ändå.
På min rollspelsålders höst.
Suck.
/Basse