Nekromanti TV/film/webb-serieklubben 2016

[Jocke]

Jag har sett de första sex avsnitten av Arkiv X säsong 2. Det är skillnad som natt och dag mot s1. Alla "veckans monster" har vart spektakulära, konspirationen är supermystisk och allt är på topp. Det är lite annan takt i en tjugo år gammal serie, men det är i alla fall bra nu. Alla avsnitt har vart stabila fyror. Dessutom är det extra spännande att Arkiv X är nedstängt så Mulder & Scully måste smyga med sina undersökningar.

En grej jag missade helt som ung är att Mulders fanatism inte är att han tror på allt, utan att han önskar att han kunde tro på allt. Scully blir hans kontrollmekanism - när hon skjuter ner någon av Mulders teorier så köper han alltid att hon har rätt - bevisen är inte starka nog.

 

[Daniel]

Den tredje säsongen av "Black Sails" har ju satt igång. Säsong ett och två tyckte jag var bra men inte fantastiskt. Ska nämnas att säsong två imponerade med sin utveckling av karaktärerna.

Säsong tre inleder superstarkt. En riktigt bra prologscen där en ny karaktär introduceras, följt av en riktigt stark förstascen för captain Flint (en av huvudpersonerna). Det känns som om serien har stepped up its game - det är riktigt snygga effekter och skådespeleriet är på sina håll riktigt högklassigt. Det här blir en säsong att följa med stort nöje!

 

[anth]

Dog Days
Japansk anime, engelsk SUB (ingen DUB)
Genre: Action, Adventure, Fantasy, Magic, Shounen, Harem, Ecchi
3 halvsäsonger:
Dog Days 2010, 13 avsnitt
Dog Days' 2012, 13 avsnitt
Dog days" 2015, 12 avsnitt
Totalt 38 st 25-minuters avsnitt

Handling
Vi är i en annan värld där allt tycks vara namngivet efter jordiska maträtter. Världen heter Flaugnarde (en fransk efterrätt) och den är befolkad av olika atropomorfa människor med djuröron och djursvans. Det är krig mellan kattmänniskorna från kungariket Galette (fransk pannkaka) och hundmänniskorna från republiken Biscotti (italiensk söt skorpa) (som f.ö. leds av en prinsessa som ärvt jobbet av föräldrarna, så det är inte ens en republik).
Det går inte så bra för Biscotti så prinsessan Millhiore Firianno Biscotti bestämmer sig för att använda magi för att frambesvärja en hjälte - och hjältar kommer från jorden.

Vi klipper till en 13-årig grabb, Cinque Izumi (pappa japan, mamma engelsman) som är på väg till internationella skolan med sin bästa vän Rebecca "Becky" Anderson. Cinque är en liten atlet och tävlar i Ninja Warrior:

En sorts hinderbana som är populär i Japan.

När Cinque är på väg hem från skolan så håller han på med lite parkör och ska hoppa ner från skolans tak, när en portal öppnas på marken där han ska landa - och han hamnar i Flaugnarde. Prinsessan Millihi förklarar reglerna i kriget: det räcker med att träffa motståndaren så förvandlas denne till en hårboll (ungefär som kull, där motståndaren måste räkna till hundra innan denne får röra sig), men med lite tuffare vapen. Vi kan säga att det liknar det svenska TV-programmet Gladiatorerna. Cinque accepterar att bli Biscottis hjälte och är ute på slagfältet inom en timme. Så här ser det ut:

(hittade tyvärr inget klipp med rätt ljud)

Förutom att delta i flera helt ofarliga krigslekar där ingen kan dö i en värld där alla verkar vara mellan 13-16 år gamla, har han ett par problem att lösa.
Hur ska han komma tillbaka till jorden? Prinsessan Millihi ville så gärna rädda sitt land att hon glömde ta reda på hur man skickar tillbaka en frammanad hjälte... det visar sig nämligen inte gå... oops.
Varför vill plötsligt Galettes prinsessa, Leonmichelli Galette des Rois, kriga mot Biscotti. Millihi och Leo har ju varit bästisar hela livet (nåja, de är ju inte så gamla: Millihi är 13 och Leo 16)...

Omdöme
Jag har lite svårt att placera den här serien. De flesta huvudpersonerna är runt 13 år gamla, ingen kan dö, allt är uppkallat efter maträtter o.s.v. - vilket gör att målgruppen verkar vara barn eller yngre tonåringar som inte är så noga med seriös handling.
Precis som i många andra animeserier där huvudpersonen är en ensam pojke så blir alla tjejer kära i honom - och han är helt omedveten om tjejernas känslor. När någon till slut frågar vilken av tjejerna som han ska gifta sig med svarar han: "det kan jag ju inte svara på nu heller, jag är bara tretton år gammal." Kort sagt en klassisk harem-serie.
Förutom att förvandlas till en hårboll när man träffas av en attack så kan man även förlora rustningen/kläderna. Exakt varför framgår inte alltid, men det är väldigt vanligt i anime att tjejer förlorar sina kläder istället för att bli skadade i en strid:

Kort sagt lite lätt-ecchi.

Är det en bra serie? Det är en väldigt lättsmält anime, men jag slutade nog att vara dess målgrupp för 35 år sedan.

Betyg: 6/10

 

[Krille]

Jag började titta på Babylon 5 igen. I exakt ett avsnitt störde jag mig på de urgamla effekterna och att hälften av scenerna såg suddiga ut. Det rör sig om den hälft av scenerna som hade någon form av specialeffekt i sig: serien filmades i 16:9, men effekterna renderades i 4:3, så när den här DVD-utgåvan gjordes och fick anamorfisk 16:9 så var 4:3-scenerna (de med specialeffekter) tvungna att skalas upp. Och det har inte gjorts helt bra. Ljudet var också skumt: i många scener låter det som att det inte finns något tak i scenerna i studion (vilket det förmodligen inte finns heller).

Men det var ett avsnitt.

Därefter försvann precis alla sådana tankar. Istället sitter jag och förundras hur förbannat aktuell serien är. Jag är bara åtta avsnitt in, och vi har redan kunnat behandla xenofobi, personlig integritet, maktbalans, blodshämnd, religion, fanatism, ett val, selektiv journalistik, och två relationer. Dessutom är den förbannat tajt: vi är som sagt var åtta avsnitt in, och vi har redan avverkat det där.

Jag försöker titta på serien med någorlunda objektiva ögon, och försöker låta bli att färgas av att jag de facto är en Babylon 5-fan. Men jag tror faktiskt inte jag kan: den är faktiskt så bra skriven med så bra ståry att den övervinner problemet med tjugo år gamla lågbudget-TV-CGI-effekter gjorda på en Amiga (!) och en budget som kräver att man återanvänder samma fem rum till precis allt.

 

[roboman]

Jag har börjat titta på Arkiv X. Igen. Första gången jag började kolla såg jag ca 90 avsnitt innan jag snöade in på något annat istället. Andra gången såg jag ca 10 avsnitt (däribland 2-3 riktiga avskräden till avsnitt) innan jag tröttnade på tanken att se om 80 avsnitt till innan jag får se något nytt. Nu har det gått 3 år sedan senaste försöket. Den här gången har jag en ny approach. Jag har delat in avsnitten (bara de första 2 säsongerna hittills) i grupper om ca 5 avsnitt. Och så tittar jag på den grupp av avsnitt som jag är sugen på, innan jag bestämmer mig för vilken nästa grupp blir.
Första gruppen jag såg var alla mytharc-avsnitten från säsong 1. Det var 5 st. Efter dessa valde jag att gå vidare till "Mytharc säsong 2, del 1", en grupp om 5 avsnitt som involverar 3 riktiga mytharcavsnitt + 2 som är ganska mycket MotW men som introducerar varsin viktig karaktär. När denna grupp är klar kommer jag förmodligen gå vidare till gruppen "MotW säsong 1, guldkorn", som innehåller de 5 bästa Monster of the Week-avsnitten säsong 1. Men eftersom avsnitten är så pass fristående så gör det inget att jag inte ser dem i ordning.

Jag kommer rangordna alla avsnitt från sämst till bäst, eftersom jag blev så inspirerad av en sida på nätet som jag såg gjorde det. Än så länge har jag sett 7 avsnitt och alla är bra. Men rankingen så här långt:

Spoiler

7. Little Green Men (Säsong 2, avsnitt 1)
Trevligt med en liten glimt av bakgrundsinfo och kul med lite miljöombyte, men avsnittet tillhör inte toppskiktet.

6. The Host (Säsong 2, avsnitt 2)
Oerhört charmigt och med en antagonist som är töntig, äcklig och läskig på sammagång.

5. The Ehrenmeyer Flask (Säsong 1, avsnitt 24)
Det finns delar av det här avsnittet som är riktigt bra, och många tycker att det är bland de bästa i hela serien, men jag har aldrig tyckt att det varit så fantastiskt.

4. Deep Throat (Säsong 1, avsnitt 2)
Avsnittet liknar piloten väldigt mycket, men där vi i den blev introducerade för CSM får vi här träffa Deep Throat istället. Lite lättsammare stämning därtill.

3. Fallen Angel (Säsong 1, avsnitt 10)
Avsnittet är ganska bra och innehåller en del coola grejer. Pluspoäng för en UFO-nörd som bor i en trailer, precis som sådana ska göra.

2. Pilot (Säsong 1, avsnitt 1)
Ypperlig pilot som introducerar oss för karaktärerna, deras syn på världen, deras dynamik och det hot som ligger över dem.

1. E.B.E. (Säsong 1, avsnitt 17)
Väldigt fantasieggande avsnitt som hinner täcka in mycket grejer, skapa paranoia, introducera The Lone Gunmen och även ge ut lite information.

EDIT: Tråkigt att inte kod funkar inne i spoilertagg!

 

[Jocke]

Jag har kommit en bit förbi helguppehållet i Elementary S3, och tänkte skriva lite om de 12 första avsnitten.
Säsongen börjar med att Joan kör sitt eget race som konsult till polisen, när hon efter att ha förföljt en ung dam, förstår att Sherlock är tillbaka i New York.

Den unga damen visar sig vara Sherlocks nya partner Kitty Winter, som med ett trasigt förflutet och ett sinne för detaljer minst lika skarpt som Watsons blir en tredje huvudperson.
Efter ett par avsnitt börjar de tre jobba tillsammans, Joan bestämmer sig för att också ta del i Kittys utbildning och Kittys mörka förflutna gör sig mer och mer påtagligt.
Det är en bra båge, som vad jag förstod det som avslutas i och med s3e12, vilket är den tiden den behöver för att komma till sin rätt.

Över huvud taget forsätter Elementary vara en mycket bättre serie än den borde vara (alltså om man tänker att det är en procedual för amerikansk tv, inte om man tänker att det är en serie där Johnny Lee Miller är Sherlock Holms, Lucy Liu är Watson och de kan ta in Natalie Dormer och Rhys Ifans som support vid behov).

Inte lika tungt och krävande som en del annat kan vara, utan mer en perfekt ligga på soffan och av och till kolla facebook och spela mobilspel tv-serie.
4 slappon av 5.

Bonus: Ett par avsnitt in i vår-avsnitten är min favorit Alicia Witt med - mest känd som Zoey i Cybil, annars mest birollsskådis - och gör en biroll. Alltid kul att se henne i nått nytt. Även om det var i ett av de sämsta avsnitten i s3.

 

[anth]

Penn & Teller: Fool Us
Amerikansk-Engelsk produktion (ingen SUB).
Genres: underhållningsshow, tävling/talangjakt, "magi".
2 säsonger (hittills)
Säsong 1 från 2011, inspelad i England, 9 st 40-minuters avsnitt.
Säsong 2 från 2015, inspelad i Las Vegas, 13 st 40-minuters avsnitt.

Handling
Penn & Teller är två av världens mest berömda magiker och har varit ett radarpar på scenen i över 40 år. Nu har de hoppat på talangjaktskonceptet (som X-Factor, Idol, whateva...), men med en liten magisk tvist:
Magiker får genomföra ett trick inför ögonen på Penn & Teller och ska försöka lura dem, d.v.s. Penn & Teller ska inte kunna säga hur tricket gick till.

Till skillnad från t.ex. Idol så är det här nästan bara professionella magiker som ofta har decennier av scenerfarenhet, så glöm det där med nybörjare: det här är fullblodsproffs som försöker lura fullblodsproffs.

Välj en av följande videor, det spelar ingen roll vilken ni väljer:
(och ja, lyckas man göra Penn arg så har man lyckats lura honom)

Shawn Farquhar från säsong 1:

Kostya Kimlat från säsong 2:

Ett avsnitt består av att fyra magiker visar upp varsitt trick och sedan avslutar Penn & Teller själva med något magiskt.
Det varierar lite, men i snitt lyckas ungefär en magiker per avsnitt att lura gammelgubbarna.

Omdöme
Jag kanske är lite partisk för jag älskar magi.
För mig är det här underhållning i världsklass: här får vi se några av världens bästa magiker visa upp sina senaste trick så att vi åskådare tappar hakan - samtidigt får vi, som lekmän, reda på om tricket verkligen var så bra som vi trodde när Penn och Teller berättar om de blev lurade eller ej.
Dessutom får vi även se Penn & Teller själva uppträda. Oroa er inte, de flesta av deras berömda trick är med, samt ett par nya: vad tycker ni t.ex. om det här?

Betyg
Tänk om alla underhållningsprogram höll så här hög kvalitet.
9/10

 

[Jocke]

Penn & Teller: Fool Us
Amerikansk-Engelsk produktion (ingen SUB).
Genres: underhållningsshow, tävling/talangjakt, "magi".

Det här tycker jag också är ett helt fantastiskt program! Jag tror att det är extra kul om man kan lite om scentrolleri. Jag känner till de flesta klassiska trick till namn och vem jag nu såg göra dem först och vet hur några få funkar, det räcker mer än väl.

Det i särklass snyggaste uppträdandet jag har sett är härifrån. Det är några fransmän som är i och utanför en kub. Storslaget framförande!

 

[krank]

Jag har just sett sista avsnittet av Mythbusters, alltså det allra sista där Kari, Grant och Tori sitter med Jamie och Adam och pratar om serien.

Jag har sett alla avsnitt (vad jag vet) och för mig har det mestadels varit en pålitlig slökollarserie, en där jag inte känt att jag faktiskt måste ha fokus på skärmen hela tiden. Det går bra att facebooka eller skissa rollspelskartor eller bygga japanska robotbyggsatser samtidigt.

Jag har också följt serien ett antal år; den har ju hållit igång i 15 säsonger och minst hälften av dem har kommit efter att jag började kolla på den. Det kommer att kännas rätt tomt.

Det bästa med Mythbusters är att de har sådan entusiasm inför vetenskap och vetenskap-liknande grejer. Att de testar roliga grejer och visar lite grundläggande vetenskapligt tänk även om jag nog haft ett och annat att säga om deras sample sizes om jag faktiskt förväntat mig hård vetenskap. Jag älskar ju framför allt deras kanske mer småskaliga grejer, där det inte sprängs så mycket men där oväntade saker visar sig vara sanna.

Det sämsta med Mythbusters är explosionerna. Det blir enormt repetativt och tråkigt ganska fort.

Serien har muterat en del med åren. Jag sörjer att de blev av med Scottie Chapman, den kvinnliga mekanikern/byggaren de hade i första säsongen. Jag tyckte också om att de då hade en person som typ satt och förklarade urban myths och så. Men jag fattar varför det klipptes...

Alla avsnitt har inte varit bra. Alla delar av de bra avsnitten har inte varit bra. Men 15 säsonger som avslutas med en helt OK finalsäsong tycker jag ändå är värt kudos.

Så: kudos!

 

[roboman]

Efter att ha läst i den här tråden har jag sett 2 avsnitt hittills av Penn & Teller: Fool Us. Jag har gillat de flesta magiker-inslag jag sett i olika tv-program, även tävlande i svenska Talang. Charlie Caper tog mig med storm när han vann Talang något år. Oerhört charmigt, skickligt och dessutom intressant att kunna se det på youtube och titta igen och igen för att se när han gör ditt och datt under numret.
Ja det här är förstås något som alla inte gillar, det här med att bryta ner illusionisternas framträdanden, men jag tillhör de som tycker att numren blir ännu mer fascinerande när man vet hur de går till. Även om jag även - såklart - fattar poängen med att inte vilja avslöja hur det går till.

SVT hade något program där vanliga kändisar tillsammans med varsin magiker (nu kommer jag kalla dem magiker) skulle göra olika trick. Det var helt okej, men jämfört med exempelvis Fool Us så var det förstås inte så bra. För skillnaden mellan magiker som jobbar med vanligt fölk och magiker som jobbar själva eller med andra magiker är förstås graden av professionalism. Deltagarna i Fool Us är otroligt skickliga och kan bjussa på sina bästa trick. Det gör det här programmet oerhört mycket mer underhållande.

Nu kanske det låter fånigt att jag förklarar varför Fool Us är mer underhållande än ett kortlivat SVT-program, och det inser jag också att det gör. Så jag ska sluta jämföra.

Programmet är mycket underhållande och jag kommer antagligen fortsätta kolla. Men det är ändå något som gnager. Det är nog själva tävlingsmomentet, det här med huruvida de lyckas lura Penn and Teller. Spelar det någon som helst roll om de lyckas med det? Nej det gör väl inte det? Inte för oss tittare i alla fall. För magikerna själva, absolut. Men jag vet inte, det känns som att det hade kunnat göras mer rafflande. Just nu är det mest en 3-4 olika akter i en underhållande föreställning, och sammanhanget är ett tävlingsmoment som inte är särskilt spännande alls.

 

[anth]

Men det är ändå något som gnager. Det är nog själva tävlingsmomentet, det här med huruvida de lyckas lura Penn and Teller. Spelar det någon som helst roll om de lyckas med det? Nej det gör väl inte det? Inte för oss tittare i alla fall. För magikerna själva, absolut. Men jag vet inte, det känns som att det hade kunnat göras mer rafflande. Just nu är det mest en 3-4 olika akter i en underhållande föreställning, och sammanhanget är ett tävlingsmoment som inte är särskilt spännande alls.

För magikerna är priset att de får uppträda tillsammans med Penn & Teller på Rio Hotel i Las Vegas. Tyvärr har det inte gjorts något uppföljnings-program om dessa final-uppträdanden.

Sedan ser jag inte riktigt hur de skulle kunna fortsätta att "tävla" i en final. Skulle Penn & Teller sitta där igen och försöka räkna ut tricket en andra gång?

Men du har rätt i att det egentligen inte är mycket till tävlingsmoment: antingen blir P&T lurade eller så blir de inte lurade - och det är allt.
Det ändrar dock inte faktumet att det är fantastisk underhållning.

 

[Jocke]

För magikerna är priset att de får uppträda tillsammans med Penn & Teller på Rio Hotel i Las Vegas. Tyvärr har det inte gjorts något uppföljnings-program om dessa final-uppträdanden.

Sedan ser jag inte riktigt hur de skulle kunna fortsätta att "tävla" i en final. Skulle Penn & Teller sitta där igen och försöka räkna ut tricket en andra gång?

Men du har rätt i att det egentligen inte är mycket till tävlingsmoment: antingen blir P&T lurade eller så blir de inte lurade - och det är allt.
Det ändrar dock inte faktumet att det är fantastisk underhållning.

Jag tycker att jag lär mig mest av "synandet" av tricken, men om man inte vet vad de pratar om när de säger ett namn eller pekar på en prop eller en teknik så kan jag tänka mig att det är rätt trist. Jag gillar även att de ganska ofta blir lurade: att vad som är själva gräddan inom scentrolleri faktiskt sitter där och tänker "hur fan gick det här till" .

 

[Jocke]

Bonus: Teller pratar om de kinesiska ringarna i ett avsnitt av Magic & Mystery Tour:

 

[anth]

Overlord / ?b?r?do
Japansk seinen (vuxen) anime, eng SUB (ingen DUB ännu)
Genre: Action, Datorspel, Fantasy, Äventyr, Övernaturligt
En ½-säsong från 2015, 13 st 25-minuters avsnitt

Handling
Året är 2138 och man spelar DMMO-RPG. "D" står för Dive och betyder att man kopplar upp hjärnan direkt mot en dator och "dyker". Kort sagt Cyberpunkteknologi. Vi talar samma sorts datorspel som i animeserierna Sword Art Online och Log Horizon.
Yggdrasil har varit ett framgångsrikt DMMO-RPG sedan år 2126, men nu har tiden kommit ikapp och man ska stänga ner servrarna. En av Yggdrasils guilds är Ains Ooal Gown där kravet för att bli medlem är att ens avatar är omänsklig. Som mest var de 41 medlemmar i guilden, men nu är det bara en person kvar: en person som spelar en level 100 lich och som kallar sig Momonga. Den sista dagen går han runt i Ains Ooal Gowns fort, The Great Tomb of Nazarick, i väntan på att att klockan ska slå tolv och servrarna ska stängas ner.
Klockan slår tolv... men han blir inte utloggad... istället upptäcker han att han inte kan logga ut alls eller ens kontakta någon admin... och att NPC:erna i fortet har fått egen vilja och börjar agera självständigt - men alla ser upp till honom som det ondskefulla supergeniet och oomstridde härskaren av Nazarick.
Han försöker ta reda på vad som hänt och skickar iväg en tjänare som spanare, som bekräftar att Nazarick inte längre ligger i ett träsk utan bland gröna kullar i en okänt värld.

Han döper om sig från Momonga till Ains Ooal Gown, med tanken att om det finns någon annan spelare från Yggdrasil här så är det större chans att denne hört talas om Ains Ooal Gown än Momonga. Samtidigt skapar han ett alter ego, en fighter som går under namnet Momonga. Det visar sig snart att hans alter ego slåss bättre än någon annan i den nya världen, fastän han slåss som en trollkarl (han är en level 100 lich). Och magi ska vi inte tala om: de mäktigaste magikerna kan använda level 5 spells och gudamagi är level 7, medan han själv brukar använda level 9 spells och i nödfall kan använda ända upp till level 11 spells. Han är helt enkelt oändligt mycket mäktigare än någon annan varelse i den här världen, han är kort sagt The Overlord.

Varefter han börjar utforska den nya världen upptäcker han fler och fler artefakter från Yggdrasil så han är inte ensam - men precis som han själv håller sig de andra dolda.

Här är ett klipp där han, som Ains Ooal Gown tillsammans med sin behornade succubi-tjänare Albeido, försvarar en närliggande by mot några riddare som lovat döda alla i byn.

Omdöme
Den här animen gjordes förra året av MADHOUSE, som betraktas som ett av de bästa anime-studiorna vilket borde borga för hög kvalitet. Tyvärr gjorde de en annan anime samtidigt, One Punch Man, som de la alla pengar på. Det betyder att kvaliteten i Overlord blivit lidande och inte är så bra som den borde vara. Historien är fortfarande mycket intressant, men jag hade mycket hellre sett att de prioriterat Overlord då jag inte tycker om One Punch Man. Tro dock inte att det är dålig kvalitet, det är bara inte så hög kvalitet som de skulle kunna vara.
Det som retar mig mest är att huvudpersonens döskallehuvud inte rör på käkarna när han talar. T.o.m. Skeletor i He-Man kunde röra på käkarna!!!
Som vanligt när det gäller ½-säsongs anime så är detta en teaser för att man ska läsa mangan och light novellerna.

Betyg
Även om den inte är så bra som den kunde vara om Madhouse prioriterat den så är den ändå värd 7/10.

Edit: Länk till mangarecension

 

[anth]

Sky Wizards Academy / K?sen Mad?shi K?hosei no Ky?kan
Japansk anime, engelsk SUB/DUB
Genres: Action Drama, Fantasy, Magic, School
En ½ säsong från 2015, 12 st 25-minuters avsnitt.

Handling
Någon gång i framtiden har jorden blivit invaderad av "magiska" insekter (som liknar krypen i Starship Troopers). Jordens yta är nu obeboelig och de kvarvarande människorna lever i flygande städer. Mänskligheten har utvecklat magi för att försvara sig och magikerna kallas "Sky Wizards". Insekterna har den otrevliga förmågan att dödar de en människa glömmer alla andra människor bort att denne existerat. De enda som inte glömmer är Sky Wizards.

I den flygande staden Misutogan finns skolan Sky Wizards Academy som utbildar magikerna. När man börjar skolan delas man upp i 3-manna team (i vissa fall 4-manna) som sedan rankas beroende på hur bra man är på att slåss. Den lägsta rankingen är E, sedan går det vidare uppåt: D, C, B, A och S. I anime är det vanligt att S är den högsta klassen/rankingen och betyder "super" eller "special" (i vissa animeserier finns en ännu högre ranking, SS. Dubbel-S kan jämföras med dubbel-nollorna i James Bond: "the best of the best" - men finns inte i den här serien).

Team S128 är ett gäng om tre 17-åriga och en 16-årig person. Stjärnan i teamet är Kanata Age. Han är ett "Ace", vilket motsvarar SS-klassen. Han är the best of the best. Han kallas också förrädare" och ingen vill ha med honom att göra. Exakt varför han kallas förrädare är oklart, men har tydligen med någon japansk kultur-yttring som jag inte begriper. Tydligen har det att göra med en incident där han ensam räddade sitt team (vilket man tydligen inte ska göra i Japan). Hans två 17-åriga vänner i S128 ser inte honom som förrädare, för de såg vad han gjorde för dem. Den 16-åriga Yuri, som var djupt förälskad i Kanata, var medvetslös vid tillfället och hatar därför Kanata (fråga inte om logiken).

Kanata får uppdraget att träna de sämsta eleverna i skolan, de tre 14-åriga tjejerna i Team E601, som inte har lyckats vinna en enda strid. Det visar sig snart att de tre faktiskt är ganska bra på att slåss, men har extrema problem vilket gör att de inte fungerar som ett Team.
- Den rödhåriga Misora är team-leader, men saknar fullständigt ledaregenskaper och rusar alltid in först med ett på tok för stort svärd i alla strider utan att bry sig om resten av gruppen.
- Den blonda Lecty är expert på att slåss med två kortsvärd, men är så blyg att hon inte kan se en annan människa i ögonen - så hon blundar när hon slåss.
- Den svarthåriga Rico är en superintelligent prickskytt/strateg/taktiker, men vägrar att göra någonting alls i skolan eftersom hon ser sig själv som en gudinna och gudinnor befattar sig inte med så jordiska ting som skolgång.

Kanata, som är the best of the best, inser att om han bara lyckas arbeta bort teamets svagheter så har han ett S-team - och hans träningsmetoder är minst sagt oortodoxa... men ger de resultat?
Tyvärr så blir hans första möte med tjejerna inte så lyckat, då det resulterar i att de tror att han är ett pervo (hentai på japanska) och förrädare - vilket gör att han har svårt att få dem att ens lyssna på honom.

Omdöme
Det här är en dålig anime. Vissa säger att det är den sämsta animen som gjorts, men det är elakt med tanke på hur mycket urusel anime som existerar.
Animeringen är inte imponerande och är inte något som man kommer att komma ihåg. Ljudet är ibland dåligt synkat. Handlingen är så uppenbar att den inte går att spoila: efter att ha sett första avsnittet så VET man hur serien kommer att sluta och det finns ingenting som överraskar någonstans. Det intressantaste (men inte överraskande) är är Kanatas oortodoxa träningsmetoder. Det som stör mest är alla obesvarade frågor:
- varifrån kommer insekterna?
- hur utvecklade mänskligheten magi?
- varför kallas Kanata förrädare?
Det här är helt enkelt anime-motsvarigheten till en Dan Brown-bok och hade animen varit längre än en halv säsong hade jag definitivt inte orkat se klart den.

Jag hittade inget bra youtube-klipp från serien så ni får klara er utan det.

Betyg: 5/10

 

[anth]

One Week Friends / Isshukan Friends / Issh?kan Furenzu
Japansk shounen anime, eng. SUB/DUB
Genres: Romantisk Slice of Life i skolmiljö
En ½ säsong, 12 st 25-minuters avsnitt

Handling
Y?ki Hase är en kille som går på gymnasiet och som blivit intresserad av en tjej i samma klass: Kaori Fujimiya som är en söt tjej som inte har några vänner. När han frågar om de ska bli vänner svarar hon "tack, men nej tack." - vilket gör Y?ki alldeles förkrossad.
Y?kis vän, Sh?go Kiry?, säger åt honom att inte ge upp så lätt så Y?ki frågar igen. Det visar sig att anledningen till Kaori inte vill bli vän med någon är att hon lider av en mycket ovanlig minnesförlust: varje måndagmorgon vaknar hon upp utan något minne av hennes vänner. Men Y?ki ger sig inte. Varje måndag frågar han igen om de ska bli vänner och väldigt sakta gör hon framsteg. T.ex. får hon fler vänner, som Sh?go och den minst sagt förvirrade Saki Yamagishi - vilket gör Y?ki svartsjuk då han vill ha Kaori för sig själv.

Omdöme
Det här är en mycket vacker anime i ljusa färger med bra musik och ljud. Till skillnad från annan romantisk anime är den här serien helt befriad från japansk humor och skämskuddescener - vilket gör att jag tycker att den är riktigt bra. Givetvis så är det så att Kaori skäms för sin minnesförlust (det här är Japan) - men det orsakar ingen skämskudde, istället tycker man bara synd om den olyckliga Kaori. Den karaktär som är jobbigast är huvudpersonen, Y?ki, för att han är förälskad i Kaori och därför gör masssor med dumheter, men samtidigt vägrar erkänna att han älskar Kaori (de är ju bara vänner). Saki, som dyker upp efter ett par avsnitt uppfattas först bara som irriterande. Hon är så dum att de inte lyckas förklara för henne att Kaori lider av minnesförlust. Istället förklarar de för henne att Kaori bara är lika glömsk som henne själv. Men Saki blir mer och mer ett charmtroll i sin enkelhet och ärlighet ju längre serien går. Sh?go uppfattas i början som en konstig prick, men ju längre serien går desto mer inser man att han är den ende som är frisk och att det är de andra som är konstiga. I stort sett handlar hela serien bara om dessa fyra.
En bonus är att det inte finns någon som helst fan service.

Jag hittade tyvärr ingen bra video, så jag länkar direkt till första avsnittet

Betyg
Då jag slapp både skämskudde och fan service ger jag den här animen: 8/10

 

[anth]

Deadman Wonderland
Japansk anime, eng SUB/DUB
Genres: action, horror, sci-fi
En ½ säsong från 2011, 12 st 25-minuters avsnitt

Handling
Någon gång i en nära framtid har Tokyo drabbats av en "anomali". Exakt vad som hänt är lite oklart men 3/4 är raserat som av en jättejordbävning. Där Tokyo låg har man byggt ett privat fängelse/nöjespark som heter Deadman Wonderland. Det är ett fängelse för dödsdömda. Varje fånge får ett halsband (tänk Rutger Hauer-filmen Wedlock) som ständigt pumpar in ett gift i fångarnas kroppar och gör de inget så dör de inom ett par dagar. Det finns ett motgift i form av små karameller, men dessa kostar krediter. Fångarna kan tjäna krediter genom att ställa upp i olika tävlingar och dessa tävlingar är huvudattraktionen i nöjesparken.

Ganta Igarashi är en "överlevare" från anomalin. Han är 14 år och har inga minnen av händelsen. Han går i skola och klassen diskuterar den kommande skolresan till Deadman Wonderland... när plötsligt en man i röd kappa kommer inflygande genom fönstret (klassrummet ligger på andra våningen) och dödar alla... utom Ganta, som istället får en röd kristall inkörd i bröstet.

Ganta blir anklagad för att ha mördat sina klasskamrater, utsatt för en fejkrättegång och dömd till döden i Deadman Wonderland. Väl där stöter han på en annan "fånge": Shiro är en tjej i samma ålder som ganta. Hon har platinablont hår och är klädd i helt andra kläder än de övriga fångarna: hon går runt i en vit jumpsuit med röda mönster på samt vantar. Hon verkar ha en IQ en bra bit under medel... och hon tycks känna Ganta sedan tidigare.

Ganta upptäcker att fängelset har en hemlig underjordisk (och olaglig) del och att de sadistiska "tävlingarna" som fångarna måste delta i för att få karamellerna med motgift bara är till för att låsa upp fångarnas övernaturliga förmågor (vilket Ganta har). Visar man tecken på övernaturliga förmågor så "försvinner" man och blir förflyttad till den underjordiska avdelningen där forskare utför sadistiska experiment för att försöka komma på hur de övernaturliga krafterna fungerar.

Omdöme
Serien börjar med en gnällig Ganta som gång på gång upprepar: "varför händer det här mig?" Om jag var 14 år och dömdes till döden för ett brott som jag inte begått skulle jag också vara lite gnällig, men faktum är att det inte är speciellt intressant att titta på. Mot slutet rycker han dock upp sig och blir lite tuffare när hans övernaturliga förmågor manifisteras, men större delen av serien går han bara runt och förstår inte vad som händer runt honom.
Sammanfattningsvis är det här en dålig anime och jag skulle inte orkat se färdigt den om det var fler än 12 avsnitt. Läs mangan istället, den är bättre.

Betyg
Jag är snäll och ger: 5/10.

 

[anth]

KonoSuba: God's Blessing on This Wonderful World! / Kono Subarashii Sekai ni Shukufuku o!
Japansk shounen anime, eng SUB (serien är för ny för DUB)
Genres: fantasy, komedi, äventyr, övernaturligt, (romantik/harem)
En ½ säsong från 2016, 10 st 25-minuters avsnitt

Handling
Kazuma Sat? är en Hikikomori (en person som sitter framför datorn hela dagarna) och en NEET (Not in Education, Employment, or Training). Kort sagt helt värdelös. En dag bestämmer han sig ändå för att gå ut för att få tag på förstautgåvan av ett nytt spel - och dör då han försöker rädda en tjej från att bli överkörd (ja, det är en referens till Yu Yu Hakusho).

Efter döden möts han av en blåhårig gudinna som heter Aqua. Hon ger honom två val: antingen så far han till himlen (som enligt henne är jääätte-tråkigt), eller så får han en ny chans i en parallellvärld som demonkungen tagit över. Demonkungen är så hemsk att ingen vill reinkarneras i världen så man behöver någon från en annan värld som kan besegra demonkungen så att det föds barn i världen igen.
Kazuma är inte intresserad, dessutom börjar han ana ugglor i mossen.
Aqua fortsätter sitt säljsnack: men det är en värld som liknar de MMORPG som han brukar spela och han får en önskan uppfylld innan han far dit: vill han ha superkrafter kan han få det, vill han ha världens mäktigaste föremål kan han få det - han får önska sig precis vad han vill.
Kazuma börjar visa lite intresse: kan man verkligen önska sig precis vad som helst? Jo då, men man kan bara ta med sig en sak eller förmåga till parallellvärlden.
Kazuma önskar sig Aqua och vips är de bägge i fantasy-parallellvärlden utan några som helst hjälpmedel. Kazuma ser ut som den tönt han är eftersom han fortfarande är klädd i den gröna träningsoverall han hade på sig när han dog. Aqua är helt förtvivlad, hur kunde han önska med sig henne?

De tar sig till äventyrargillet och måste förödmjuka sig själva genom att tigga ihop till gillesavgiften. När den väl är betald får de varsitt papper (character sheet) med uppgifter om dem själva. Kazuma visar sig ha helt medelmåttiga värden, förutom i intelligens och tur som är jättehöga. Med de värdena kan han på sin höjd bli handelsman. Aqua, som är gudinna, har jättehöga värden, utom i intelligens och tur som är jättelåga, så hon blir en mäktig ärke-präst.
De är nu den nyaste och sämsta äventyrsgruppen i staden och börjar leta fler medlemmar. Två tjejer ansluter:
- Megumin som är en mäktig ärkemagiker klädd i rött, men som vägrar lära sig något annat än spellen Explosion, som är så mäktig att hon bara kan kasta den en gång om dagen, sedan svimmar hon av utmattning.
- Darkness som är en mäktig blond korsriddare, men som lagt allt hon kan på försvar och inget på anfall så hon kan bokstavligen inte ens träffa en ladugårdsvägg framför sig. Dessutom är hon masochist: hon tycker om att bli skadad och bara tanken att bli tillfångatagen av demonkungen gör henne upphetsad.

Efter ett tag börjar Kazuma ångra att han valde den här fantasyvärlden framför himlen. Dels består hans äventyrsgrupp av de tre dummaste tjejerna i staden. Dels är detta en jättedum värld: första äventyret går ut på att döda jättegrodor som har en viss förkärlek för att sluka tjejer med hull och hår, senare äventyr går ut på att jaga vitkålshuvuden, som är ett slags monster i den här världen, och Aqua är så dum att hon inte kan skilja på vitkålshuvuden och salladshuvuden...

Omdöme
WOW vad 2016 börjar bra! Ja, jag erkänner: jag tycker verkligen om anime som utspelas i rollspelsvärldar (.hack, SAO, Log Horizon, No Game No Life, DanMachi,...) - men det här är en riktigt riktigt bra serie.
En av anledningarna till att jag tycker om den är för att den liknar min egen spelgrupp KARTELLJAMMER: en grupp idioter med högst en vettig spelare som spelar rollspel och bara gör tokroliga saker hela tiden. Det är ytterst sällan som jag tycker anime är kul (jag avskyr japansk "humor"), men den här serien ÄR rolig.

Här är ett klipp där Kazuma och Aqua försöker jaga jättegrodor. Sedan får de "hjälp" av Megumin som svimmar efter att ha kastat sin explosion.
Detta är innan Darkness ansluter. Hon vill hemskt gärna bli uppäten av jättegrodor (hon ÄR masochist), men övriga medlemmar VÄGRAR bli nedslemmade igen.
(klippet är tyvärr otextat, men jag hoppas att humorn syns ändå)

Jag satte "harem/romantik" inom parentes på genres. Ja, det håller på att bli ett harem när Kazuma har tre tjejer runt sig, men den romantiska biten lär dröja ett tag.
Detta är givetvis en teaser för att man ska läsa mangan och här är en av de få gånger då jag rekommenderar att man BÅDE ser animen och läser mangan.

Betyg
Det här är något av det bästa som jag någonsin sett så: 9/10.

EDIT: Länk till mangarecension

 

[anth]

Protective Charm Himari / OmaHima / Omamori Himari
Japansk anime, eng SUB
Genres: action, komedi, demoner, ecchi, harem, romantik, övernaturligt
En ½ säsong från 2010, 12 st 25-minuters avsnitt

Handling
För sju år sedan blev Yuto Amakawa föräldralös, idag fyller han 16 år. Plötsligt dyker en vacker svarthårig storbystad tjej upp som verkar känna honom sedan tidigare. Hon heter Himari Noihara och är en kattdemon. Hon berättar att idag slutar den skyddsamulett, som han fått av sin farfar och farmor, att verka. Därför är hon från och med nu hans mycket personliga livvakt. Det visar sig att släkten Amakawa är demonjägare och från och med nu kommer alla slags ayakashi (demoner) att försöka döda honom tills han själv är en fullärd demonjägare och kan försvara sig själv. Men Yuto vill inte döda demoner, istället vill han mäkla fred mellan människor och övernaturliga väsen. Efter ett tag har han ett helt följe med av övernaturliga kvinnor runt sig.

Omdöme
Det här är extremt mycket ecchi. Vi talar inte ett panty-shot och närbild på bröst per avsnitt. Vi snackar var femte minut. Står man dock ut med extrema närbilder på de kvinnliga huvudpersonerna så framträder en historia om en pojke som försöker ändra tusenåriga traditioner och fiendskap mellan människor och demoner. Givetvis är huvudpersonen Yuta stöpt enligt anime-formulär 1A, d.v.s. han är en snäll kille som vill det bästa för alla runt honom och alla tjejer faller för honom förr eller senare utan att han själv är medveten om det.
Animen är bra. Inte jättebra, men inte heller dålig. Vill man slötitta på häftiga demontjejer så duger den utmärkt.
Jag hittade inget bra youtubeklipp så jag länkar rakt in i avsnitt 2, det obligatoriska beach-avsnittet där alla tjejer har baddräkt. Yuta och Himari angrips av en liten grönhårig tjej som är vattendemon samt hennes demontentakelfisk: Youtubelänk.

Betyg
Om man står ut med ecchi: 7/10
Om man inte står ut med ecchi: 4/10

 

[anth]

Gate: Thus the JSDF Fought There! / Gate: Jietai Kano Chi nite, Kaku Tatakaeri
Japansk anime, eng SUB
Genres: action, fantasy, (harem), militär, äventyr
2 st ½-säsonger 2015-2016, 24 st 25-minuters avsnitt

Handling
Året är 20XX (det skulle kunna vara i år) och Youji Itami, en japansk otaku (nörd som håller på med manga/anime/JRPG), är på väg till den årliga Doujinshi-marknaden (amatör-manga) i Ginza-distriktet i Tokyo. När plötsligt en portal öppnar sig och horder av monster och "romerska" soldater väller ut för att erövra Japan. Nu är Youji inte bara otaku utan arbetar i Japan Self-Defense Forces (JSDF, japanska militären) där han är både Ranger och Special Forces (fallskärmsjägare) - även om han själv säger att han bara arbetar för att ha råd med sin hobby (han är en riktig latmask). Han är rätt man på rätt plats och räddar därmed hundratals människor från döden. För detta får han medalj och blir befordrad till fanjunkare (lägsta officersgraden).

Tre månader senare har Japan inrättat en bas på andra sidan portalen samt dödat uppskattningsvis 120000 anfallande varelser som med sina antika utrustning inte har en chans mot moderna vapen. Youji blir ledare för en rekognoseringsenhet som ska undersöka och lära sig mer om "Special Region" som världen på andra sidan portalen kallas. På deras första uppdrag räddar de livet på de flesta i en by när en eldsprutande drake anfaller. De får även med sig den blonda alvtjejen Tuka Luna Marceau som är 165 år gammal, den blåhåriga häxan Lelei La Lelena som är 15 år gammal och goth lolitan Rory Mercury som är en halvgudinna över domänerna död/krig/kriminalitet/vansinne och som är 961 år gammal.

Det visar sig att deras fiende kort och gott kallas kejsardömet och har nått samma teknologiska nivå som romarriket runt Jesu födelse på jorden. Det finns massor med olika fantasyvarelser och magi - men magin är för långsam för att kunna användas effektivt i strid.

Här ett klipp när Youjis rekognoseringsenhet stöter på en eldsprutande drake för första gången, tyvärr är ljudet lågt så man får skruva upp volymen:

Här är klipp när Rory utfrågas av Japans motsvarighet till Konstitutionsutskottet om det ovanstående drakanfallet, med normalt ljud:

Om någon undrar så väger Rorys hillebard en bit över 100 kg och det behövs tre män för att lyfta den. Hon ÄR en halvgudinna.

Omdöme
WOW igen! 2016 fortsätter att vara ett fantastiskt animeår.
Det här är en fantastisk beskrivning av vad som skulle hända om en portal öppnade sig till en fantasyvärld och Japan skickade in en fredsbevarande styrka som ska försöka förstå den helt annorlunda världen på andra sidan. Animens starkaste sida är att den lyckas ge en verklighetstrogen bild av vad som skulle hända om Romarriket, komplett med korrupta och dekadenta adelsmän, slavar och hela faderullan försökte anfalla ett modernt land idag.

Under genre satte jag "harem" inom parentes, för det är MASSOR med tjejer iden här serien och alla flockas de runt huvudpersonen Youji. Förutom de tre kvinnliga huvudpersonerna dyker det upp en prinsessa med en kvinnlig riddarorden och ett slott fyllt med antropomorfa hembiträden (kattflickor, kaninflickor,...). Men detta är INTE ecchi, tvärt om finns det få sexualiserade scener. Det finns en scen där en adelsman våldtar en slavinna, men den scenen finns endast för att man ska avsky adelsmannen och se vilket svin han är och för att vi ska ha förståelse för slavinnan och vad hon senare gör mot honom.
Precis som i nästan all anime så verkar inte den manlige huvudpersonen favorisera någon av flickorna - men detta kommenteras på ett underbart sätt av en person som tillrättavisar Youji: "en man som inte favoriserar någon kvinna är som en kvinna som särar på benen för alla män."
Dessutom är detta en serie där folk blir förälskade, bildar par och får barn (även om det går ganska lång tid innan det inträffar).

Den här serien har även humor. Här är ett klipp Där Youjis förband har blivit instängda i den belägrade staden Italica och man begär flygunderstöd - och helikopterdivisionen svarar: "Vi är redo! Vi har monterat upp högtalarna och har en hel packe CD-skivor med Wagner" (de som sett Apocalypse Now förstår referensen)

Finns det något dåligt med serien? Ja. Japaner är värdelösa på ett hitta på europeiska namn. Låt gå för att kejsaren heter Molt Sol Augustus och kronprinsen heter Zorzal El Caesar. Ja vi förstår att att det är inspirerat av romarriket. Men prinsessan heter Piña Co Lada!!! . . . WTF???

Avslutningsvis är mangan lika bra, samt innehåller historier som inte berättas i animen. Men mangan har inte kommit längre än till avsnitt 18 (S2E6) i animen.

Betyg
Den här måste ses: 9/10

EDIT: länk till mangarecension