Nekromanti Angående vapenbilder

[Storuggla]

Re: Prioritet: sälja mycket rollspel

"Det där lät riktigt sorgligt måste jag säga... Men du menar alltså att ett rollspel med mycket vapenbilder säljer bättre än en ett rollspel med mycket stämningsbilder? Det känns helt orimligt."

Men låter helt i riktning med försäljningsnuffror och sådant. Jag har inte alls svårt att tänka mig att det är en realitet som företagen borde känna till, speciellt om de stått vid en rollspelshylla när folk bläddrar i böckerna och tjuvlyssnat på deras konversationer.


Storuggla, virrig

 

[Troberg]

Snack, det funkar minst lika bra med...

Illustrationer av vapen säljer. Visst tycker jag att det är hyfsat ointressant, men det är det kunderna vill ha.

...kvinnliga bröstvårtor!

 

[Gurgeh]

Re: Nja

Det funkar inte så. De som ritar vapnen ritar oftast inte nått annat. Så bara för att en snubbe gör en pistol, betyder inte att han kunde göra en barbar istället, på samma tid.

Vapen går också snabbt att teckna, så det tar inte så mycket resurser från andra delar av produktionen. Så för en given timme som kan läggas på illustrationer ökar tyvärr värdet av produkten om den timmen läggs på att rita 5 vapen, istället för att rita en barbar som bara blir halvfärdig.

Du, kom inte här och blanda in en massa fakta i den här diskussionen!

Jag är medveten om att det fungerar så, men den totala kostnaden för illustrationer blir densamma oavsett om det är barbartecknaren eller vapentecknaren som tecknar.

Hur som helst börjar jag inse att jag är i minoritet med min åsikt om vapenillustrationer...

/tobias, som skulle hinna teckna två barbarer på en timme

 

[Magnus Seter]

Inte bara det

Vi har till och med... hör och häpna... frågat rollspelare vad det tycker är coolt och vad de vill ha med i sina rollspel.

Det ska mycket till för någon här att ställa sig upp och säga "jag vill ha med mycket vapen!" men om man frågar på tu man hand får man i många fall mycket intressanta svar. Själv tyckte jag att det var skitcoolt med mycket vapenbilder i rollspelen när jag var ung... yngre... inte för att jag är gammale eller så... men faktum är att det kan vara coolt med vapenbilder ibland.

Fast bäst är det om vapenbilderna är kombinerade stämningsbilder.



M.

 

[Faehrengaust]

Fast du kan ju inte påstå att det inte finns mellanting mellan de tu. Visst, båda grupperna är grovt överrepresenterade, men det gör det inte (i mitt tycke) bra. Jag ser hellre inga bilder än bilder som inte tillför något.

Poängen är att jag tycker man får vara nöjd med det lilla. Visst kan jag hålla med om att drömmen är att ha superbra illustrationer som på ett perfekt sätt utbildar läsaren, men det är en utopi som jag inte tror någonsin kommer att inträffa. Det finns för många problem med det, som t.ex. att illustrationer kostar och det är svårt att få kombinationen duktig + kunnig illustratör att gå ihop.

Vad gäller t.ex. strid så har så gott som alla illustrationer av strid som finns bidragit till att förvränga bilden av verkligheten snarare än att förklara något. Samma sak gäller de flesta andra illustrationer.

För min del är det tillräckligt om illustrationerna är snygga och inte helt totalt uppåt väggarna som de ovan nämna barbarbilderna. Något mer begär jag inte, någon slags information förväntar jag mig inte av bilderna i rollspel. Men visst vore det bra...

 

[Krille]

"Att beskriva sitt übercoolamaffebraffevapen på ett schysst sätt torde fungera precis lika bra."

Jo, men det tar förmodligen mer plats.

 

[Ackerfors]

"Jo, men det tar förmodligen mer plats."

Jag syftade på att spelarna kan göra det, iofs...

 

[Krille]

Varför vapenillustrationer?

"Hur som helst börjar jag inse att jag är i minoritet med min åsikt om vapenillustrationer..."

Inte nödvändigtvis. Det är bara det att det finns olika motivationer på vapen, från till exempel den undervisande egenskapen, till Feng Shuis "coolare vapen = mer skada", till ingen alls.

Det gör det på alla andra bilder också, f'rexten. Vapenillustrationer har alltid en stor fördel framför andra illustrationer: sätt dem i närheten av vapenkapitlet så har de alltid med texten att göra. Och så kallade "stämningsbilder" (dvs bilder som egentligen inte har ett jota med texten att göra) ger jag faktiskt inte mycket för. De är slöseri med mitt utrymme.

 

[Muggas]

Re: Varför vapenillustrationer?

Och så kallade "stämningsbilder" (dvs bilder som egentligen inte har ett jota med texten att göra) ger jag faktiskt inte mycket för.

Stämningsbilder som har med texten att göra då? Stämningsbilder med förankring i texten gillar jag skarpt!

 

[PAX]

Tyvärr är jag ingen illustratör själv och Photoshop är jag inte kunnig på men i vår egen spelgrupp finns det två killar som har suttit mången timmar och scannat in illustrationer. Bilderna har fixats till i Photoshop och jag vågar påstå att om detta resulterar i en färdigtryckt bok så har inte rollspelsvärlden sett bättre underlag för snygga högteknologiska vapen. Sanna mina ord. Tyvärr så har jag i nuläget inga bilder att tillgå för visning och det är faktiskt upp till dessa snubbar att driva vidare sitt projekt i den takt de känner sig motiverade för.
Resultatet har dock varit perfekt för oss inbitna Hard-SF fans, actionidioter och vapenrunkare att använda sig av. Aldrig har en M41 A1 sett bättre ut eller suget efter en Manga Classic eller en Big Mother varit så stort sedan dessa blev färglagda och man fick en uppfattning om hur de verkligen kunde se ut.

Men beträffande illustrationer i en regelbok så är jag lite skeptisk. Eon och Neotech har en bra avvägning tycker jag men blir det en dröse dåliga bilder så är utrymmet förvanskat anser jag. Därför har väl kanske just rena vapenböcker sin plats i flera spel och är de universella så är det ju ännu bättre.

 

[Muggas]

Alldeles för många rollspel innehåller illustrationer på precis varenda liten tandpetare man kan använda för att ha ihjäl folk, vilket naturligtvis tar tid för tecknarna som istället kunde ha illustrerat något spännande.

Jag tycker generellt sett att bilder i rollspel överhuvudtaget inte ska vara utformade som "ritningar" över olika fenomen, utan mer känsloladdade. Det är t ex roligare att se användande av vapen i en tänkbar rollspelssituation än att se bilder uppradade och kronologiskt ordnande i varje avsnitt. Endast om det verkligen behövs förtydligas något kring ett vapens utformning kan man visa det med en bild på endast vapnet.

Stämningsbilder alltså, men ändå med förankring i respektive avsnitt och textstycken i anknytning till bilden. Endast när det är speltekniskt motiverat (ritningar, kartor) så kan man infoga sådana slags bilder.

 

[Guest]

Jag tycker verkligen inte att det är ointressant, men, alla vapen bilder är usla, man ska kunna se hur fattningen är på det specifika vapnet, man ska se vilken storlek det är jämfört med en mänsklig hand/människa/resten av vapensystemet.
Utan detta säger bilden i stort sett ingenting, dessutom för det gärna pekas ut vad just den knappen gör etc.

 

[Vitulv]

Någon finns säkert

Precis som Rising missförstod även jag vad en morgonstjärna var, och i mitt fall ledde det till att jag under något års tid gick runt och var övertygad om att det var en skitstor kaststjärna.

Jag gillar vapenillustrationer. Det har jag alltid gjort, även om jag var mer förtjust i dem när jag var yngre. Vi spelade Kult av en enda anledning. Och det var inte för att det är en sådan ball kampanjvärld direkt.

Jag var skitbesviken när den första utgåvan av DoD6 kom eftersom det inte fanns vapenillustrationer och jag vet fortfarande inte skillnaden mellan en bandrustning och en rustning av plåtlamell. Så jag skulle gärna vilja ha även illustrationer av rustningar.

För övrigt rockar vapenillustrationerna i DoD6r. Och utrustningsillustrationerna i D6E var helt underbara också. Det är något med just dessa listor med vapen och utrustning som jag tokdiggar. Det är liksom ett snabbköp för äventyrare där man kan plocka ihop sina prylar. Som att bygga lego ungefär. Det är en viktig grej när man bygger sin rollperson och är en av de roligaste imho.

Men för all del, jag ser gärna att fler delar av utrustningen illustreras på samma sätt som vapenillustrationerna. Jag har nämnt rustningarna men även lampor, rep, tjuvutrustning, kläder, verktyg m.m. får vara med.

Sådana här bilder gillar jag skarpt, men även sådana här och sådana här är ascoola.

/Vulf - vill inte äventyra utan balla vapen

 

[Quadrante]

det är där jag vill se mer av [ANT]

men som man ser för lite av.. bilder på föremål och sammanhang.. vapen eller inte, kvittar...

 

[GrottrolletNaug]

Läsbehag och bildminne

"Och så kallade "stämningsbilder" (dvs bilder som egentligen inte har ett jota med texten att göra) ger jag faktiskt inte mycket för. De är slöseri med mitt utrymme."

Har inte de den fördelen att dels bryter upp texten så att den blir mer behaglig att läsa och dels att man kan koppla ihop sidor och kapitel med enskilda bilder. Jag hittar enklast i rollspelsböcker genom att minnas bilder och layout på sidan som jag letar efter. Men det kanske är ett ovanligt sätt att minnas på? Minnespsykologi är inte riktigt mitt ämne


/Naug

 

[Vitulv]

Re: Varför vapenillustrationer?

Och så kallade "stämningsbilder" (dvs bilder som egentligen inte har ett jota med texten att göra) ger jag faktiskt inte mycket för. De är slöseri med mitt utrymme.

Menar du att stämningsbilden måste ha med texten på samma sida att göra? I så fall tycker inte jag som du. Jag tycker om stämningsbilder även om de är generella. T.ex. så tycker jag att det är helt ok att ha med en mysig bild med några träd och en runsten i DoD6 bara för att förmedla Trudvangkänslan, även om texten jag läser på den sidan inte handlar just om träd eller runstenar.

Huvudsaken att stämningsbilden speglar konceptet. Då är jag nöjd, även om det råkar vara med en bild på två arga karlar som slåss i färdighetskapitlet istället för i kapitlet om strid.

Men det bästa sättet är förstås att göra som i de bra monsterböckerna (ZZ, Jorges m.fl.). Illustrera monstret ni beskriver och låt bakgrunden i bilden förstärka känslan av spelvärlden. Då är illustrationen både beskrivande och förmedlande, både specifik och generell.

Det här t.ex. är en jäkla bra bild om den skulle sättas i rätt sammanhang. Med får se exakt hur ett stentroll ser ut, hur en Tomte ser ut och man får en skön känsla för stämningen i spelet. Eller?

/Vulf

 

[Rising]

Helt rätt!

jag vet fortfarande inte skillnaden mellan en bandrustning och en rustning av plåtlamell. Så jag skulle gärna vilja ha även illustrationer av rustningar.

Ja, jag med. Jag håller förresten med om att även utrustning kan behöva illustreras. Det tog lång tid innan jag förstod hur ett elddon i DoD egentligen borde se ut. Som jag kom ihåg det så körde vi med att det var som en stor och otymplig zippo-tändare i trä.

Förresten gissar jag att en läderrustning i Elric! borde se väldigt annorlunda ut än en från Khelataar, så man bör inte ta för givet att läsarna inte behöver bilder på rustningar och utrustning om de sett sådana i andra spel.

En annan sak: Det har pratats mycket om illustrationer med och utan stämning. Jag undrar dock om en illustration överhuvudtaget kan sakna stämning.

De som har läst Scott McClouds "Serier - den osynliga konsten" vet nog vad jag pratar om: Det är nästan omöjligt att dra en endaste linje utan att ge uttryck för någon sorts känsla. När superhjälteseriernas läsare var unga pojkar så använde de mest populära tecknarna öppna, mjuka, vänliga linjer i dynamiska, kraftfulla former. När läsarna sedan kom upp i den besvärliga tonåren så blev det istället plötsligt ett sug efter tecknare som använde brutna, raspiga linjer och betydligt fler skrafferingar och tunga bläckfyllda ytor.

Förvirrad? Klentrogen? Titta bara på utrustningslistan som följde med i gamla "Ensamma Vargen"-böckerna:

Ser ni hur mjuka och vänliga dessa vapen är avbildade? (Stäng av den delen av er hjärna som eventuellt vill påpeka att dessa vapen är helt "fel" avbildade, och att krigshammare ser ut på helt andra sätt, osv. Den delen av er hjärna är den som får er att skriva så muppiga saker här på forumet.) Linjerna är runda och behagliga, men inte glamoröst flashiga eller "häftiga". Inte heller framstår de som plastiga (vilket är vanligt när mangaillustratörer avbildar vapen), utan de passar utmärkt i den rätt smutsiga och jordnära nivå som Magnamund bottnade i (även om böckernas klimax ofta låg på en sensationellt flashig high fantasy-nivå). Dessa illustrationer förmedlar, tycker jag, på ett utmärkt sätt vilken stämning det är i böckerna. Ensamma Vargen-böckerna är både barnvänliga och lite ålderdomligt mossiga (det är ingen slump att det är just Ensamma Vargen-böckerna som håller bäst om man läser om dem idag med vuxna ögon) och våld är aldrig något häftigt i böckerna.

Det är en väldig skillnad på dessa illustrationer och de som Vitulv visade. De bidrar med två helt olika känslor.

Därför tycker jag det är lite tråkigt att det i den här tråden pratas mest om att man ska avbilda vapnen naturtroget och "på riktigt", precis som om det inte skulle krävas konstnärligt handlag för att kunna framkalla en viss känsla när man ritar en enkel tydlig bild på ett kortsvärd eller en hjälmkrossare.

 

[Ackerfors]

Re: Helt rätt!

Jag tänker bara kommentera bilden, och säga att jag inte alls håller med om att den förmedlar någon känsla jag inte hade klarat mig utan. Den där bilden är ett riktigt bra exempel på var jag hellre hade sett en isbjörn i snöstorm än massa vapen. Bilden känns tråkig, ger mig ingen känsla av någonting och den lär mig ingenting jag inte redan visste. Nej, usch, den gillade jag inte, men å andra sidan kanske jag inte har några nostalgipoäng att plocka kring "Ensamma vargen" eftersom jag inte sett, läst eller ens vet vad det handlar om.

Men eftersom du drar upp Vitulvs bilder också så får jag väl tillägga att de kan fungera även för mig, men att just de exemplen inte var något vidare...

Nu kände jag mig visst riktigt gnällig här.

 

[Vitulv]

Känsla i "kliniska" vapenillusar

Ett annat bra exempel på "klassiska" vapenillustrationer som förmedlar olika känslor är de i Eon och de i DoD6r. Jag skulle kunna sammanfatta skillnaderna i de två spelen bara genom att visa de vapenbilderna. Säger mer om de två spelen än vad tusen debattinlägg mellan mig och Avatarex gör.

Med det inte sagt att Eons eller DoD:s är bättre eller sämre*. Men trots att det är så "enkla" bilder föreställande i stort sett samma sak så förmedlar de helt olika känslor.

/Vulf

* <font size="1"> äh, tjurskit, klart att DoD:s är både snyggare och bättre </font size>

 

[Rising]

Re: Helt rätt!

men å andra sidan kanske jag inte har några nostalgipoäng att plocka kring "Ensamma vargen" eftersom jag inte sett, läst eller ens vet vad det handlar om.

Du befinner dig ju också i den där besvärliga åldern då du håller på att ta dina första staplande steg ut i vuxenvärlden och automatiskt fjärmar dig från allt som hör till barnkulturen. Hi hi, nä, men jag tror du missade min poäng. Jag försökte inte imponera på dig eller någon annan med en känsla som alla skulle gilla, utan bara visa ett tydligt exempel på vapenillustrationer som faktiskt medför en tydlig känsla med enklast möjliga medel (ingen bakgrund eller andra former av stämningsdetaljer) samtidigt som de inte föreställer något anmärkningsvärt överhuvudtaget (läsaren behöver inte någon hjälp att förstå hur något av dessa vapen ser ut).

Så fort vi uppmärksammat detta fenomen så kan vi sedan titta på olika utrustningsillustrationer från andra källor och se vilka olika känslor de faktiskt framkallar. De flesta kan vara mycket mer sofistikerade än Ensamma Vargen-illustrationerna, men jag valde den eftersom den är så omöjlig att värja sig ifrån: Liksom, det är inte något annat än vanliga djäkla svärd och yxor som visas, men man ser direkt att det är omöjligt att föreställa sig en mangahjälte, Elric eller en Conanbarbar hålla i dem. De är inte tillräckligt stilistiska, eleganta resp. brutala för någon av dessa krigare. Med det i bakhuvudet så kan man ju bara leka med tanken på vilken enorm potential man egentligen har till sitt förfogande som vapenillustratör om man får använda mer intressanta trix än vad som var tillåtet i Ensamma Vargen; såsom bakgrundsstruktur, detaljer, tillhörande accessoarer och förstås om man får avbilda lite intressantare vapen (som inte är lika självklara) än de som används i Magnamund.

Så... man bör ställa krav på vapenillustratörerna, visst, men för att göra det måste man först skaffa sig vett att upskatta bra vapenillustrationer och förstå vad som kan göra dem bra. Genom att bara vifta undan dem med vänsterhanden så visar man att man är oförmögen att göra detta. Så in i det längsta tycker jag man ska ge dem en chans.