Ah, då förstår jag lite, lite bättre, men jag tror jag måste läsa det igen, och få prova på i spel, känns lite luddigt...First session sheet kan nog vara svårt om man inte tar det lugnt första spelmötet, kan jag tänka mig. Men, är inte placeringen av SLPs framförallt hur de står i förhållande till rollpersonerna mot de olika sakerna. Ex. Ditt mc-gäng måste fylla på vattenflaskorna inför att jaga efter kultisterna flytt ut i öknen, SL frågar dem vart de hämtar vattnet. Säger de något namn i staden, står han mellan dem och thirst. Eller, så tolkar jag det. Sen utvecklas SL Fronts utifrån det mellan spelmötena...
Ja!!!Men, låter otroligt ballt! Sugen på att skrota allt och köra AW nu!
NEJ!NilsH said:Ja!!!Men, låter otroligt ballt! Sugen på att skrota allt och köra AW nu!
eh, eh, okej dårå...Bertil Gåsmor said:NEJ!NilsH said:Ja!!!Men, låter otroligt ballt! Sugen på att skrota allt och köra AW nu!
Så känner jag också. Inga förberedelser=teh shit, där jag har stått de senaste många åren. Grejen är att AW fyller det behovet exakt. Det tar, som Nils skrev, typ tio minuter att göra rollpersoner, säg mellan en kvart och en halvtimme inräknat spelare som tittar på karaktärstyperna för första gången ifall de är veliga. Sen tio minuters presentation av rollpersonerna och lite frågor från spelledaren. Sen är man igång.Den Upplyste Despoten said:Jag säger det utifrån någon form av genomsnitt från alla typer av rollspel jag har spelat eller läst. Intrycket är då att AW är mer förberedelsekrävande än genomsnittet. 1st Session worksheet exempelvis.
Och numera har jag, om nu min personliga preferens är relevant, låg tolerans mot spel som kräver mycket formaliserade förberedelser - speciellt om jag är spelare. Jag har helt enkelt inte det livet längre som gör att detta känns kul. Jag vill hellre spela. =)
Well, det är egentligen ingenting som ligger i Solar System i sig självt, men vi har dragit ganska hårt mot att spelarna är fria att definiera saker utanför sina rollpersoner, kasta sig in i att spela slpar i varandras scener och, på sistone har vi ju dessutom fördelat spelledandet helt och hållet på gruppen.Poppe said:Får jag bara fråga, på vilket sätt skiljer sig det från Solar System egentligen (eller hur er grupp spelar SS)? Det är så jag spelar Burning Wheel. Så jag spelar Sorcerer. Så jag spelar In a Wicked Age. Visst, det finns skillnader beroende på hur regelsystemen är uppbyggda (som att förhandla stakes tex). Men att spelaren säger vad sin karaktär gör, säger och tänker och spelledaren säger resten, så spelar jag alla dessa spel och så skulle jag också spela Solar System om jag spelade det.Sorten är liksom varken indie eller trad, på nåt sätt, i alla fall är det inte ett sånt där förhandla-stakes-före-slaget-spel som the forge brukar spotta fram. Det ska spelas och spelledas på ett sätt som i alla fall jag associerar till old school eller trad-spel: spelarna säger vad deras rollpersoner säger, tänker och gör, spelledaren säger vad allt och alla runtomkring gör och hur det är.
Nejdå, jag befann mig som vanligt i ett mer eller mindre dolt tillstånd av panik över alla nya regler och riktlinjer jag försökte jonglera i huvudet, så jag gjorde mitt bästa för att ta det lugnt och ändå inte göra rollpersonernas liv tråkiga. Det var ren snowballing, att det som hände väckte reaktioner som ledde till reaktioner som ledde till reaktioner. Första tredjedelen av passet kämpade jag lite med att försöka hitta på saker jag inte själv tyckte var åt helvete för töntiga, men sen hade man en rätt tydlig situation och då rullade det framåt av sig själv. Och sen rullade det fortare. Och sen fortare!Poppe said:Låter riktigt grymt! Hur många var ni? Var det bara pangtjoff som ni drog iväg åt något håll? Eller var det överenskommet att sparka loss hårt?
Som jag skrev i svaret till Marco så använde jag bara det som ett anteckningsblad med en namnlista. Nästnästa gång jag spelar en 1st session så kommer jag nog ha mer konkret nytta av bladet, eftersom jag då kommer ha erfarenhet av att ha skapat hot och buntat ihop dem i fronter.First session sheet kan nog vara svårt om man inte tar det lugnt första spelmötet, kan jag tänka mig. Men, är inte placeringen av SLPs framförallt hur de står i förhållande till rollpersonerna mot de olika sakerna. Ex. Ditt mc-gäng måste fylla på vattenflaskorna inför att jaga efter kultisterna flytt ut i öknen, SL frågar dem vart de hämtar vattnet. Säger de något namn i staden, står han mellan dem och thirst. Eller, så tolkar jag det. Sen utvecklas SL Fronts utifrån det mellan spelmötena...
Äh, lyssna inte på Hans, han är bara orolig att vår Burning Wheel-kampanj skall gå och dö på grund av det nya glänsandet...NilsH said:eh, eh, okej dårå...
Oroa er inte, på två röda kommer ni ha börjat göra ett BW-hack till AW, och så får ni båda två samtidigt!Poppe said:Äh, lyssna inte på Hans, han är bara orolig att vår Burning Wheel-kampanj skall gå och dö på grund av det nya glänsandet...NilsH said:eh, eh, okej dårå...
För egen del skulle det vara en viktig del att lämna det så pass öppet att man faktiskt kan säga "Jag har inte svikit henne! Jag har fan alltid funnits där för henne!" men uppenbarligen är det något som har skurit sig eller missuppfattats mellan karaktärerna....Varpå han tvingades tänka efter- vad skulle Wilson kunna ha gjort mot henne?
Ja precis, fast där gäller det ju att hitta en öppenhet som spelare som motsvarar den öppenhet som det här spelledandet kräver. Och lite smartness. Så att man, om man faktiskt inte vill gå med på den synbara betydelsen av spelledarens påstående om ens karaktär, kan svara "jag har aldrig svikit henne, men jag gjorde det här och det tog hon som ett svek".Poppe said:För egen del skulle det vara en viktig del att lämna det så pass öppet att man faktiskt kan säga "Jag har inte svikit henne! Jag har fan alltid funnits där för henne!" men uppenbarligen är det något som har skurit sig eller missuppfattats mellan karaktärerna....Varpå han tvingades tänka efter- vad skulle Wilson kunna ha gjort mot henne?
Är det verkligen en skillnad? Jag har alltid läst in advocacy så som just att jag som spelare talar för min karaktärs intressen så som en advokat för sin klient. Dvs inte min karaktärs intressen utifrån ett större perspektiv där jag är författare eller regissör, utan min karaktärs intressen så som karaktären skulle uttrycka dem om jag satte mig ner och samtalade med honom. För mig är detta a och o i spelsammanhang. Att spela CoC utan att spelare faktiskt företräder sina karaktärer och lite skrattandes tvingar dem in i sanityförlust och ond bråd död. Då dör spelet för mig. På samma sätt i Burning Wheel om din karaktär har en relation så vill jag att relationen skall vara viktig, inte något som du bortser från när det passar utan du företräder din karaktär, lyssnar till dennes känslor för sin relation, och agerar utifrån detta. Och, det är väl egentligen vad man gör när man företräder sin karaktär, tycker jag. Och, det är väl också vad man gör när man är sin karaktär. Kan jag tycka.Där står det ju uttalat att det inte är frågan om "advocacy", utan att man ska spela sin rollperson som man tror att hon skulle agera om hon var en verklig människa och apocalypse world var verkligheten
Precis! Ha! Och, vad är bättre på wrnu än när alla håller med varandra och bara är glada!Simon said:Öh, jag inser att ingen har hävdat motsatsen. Bry er inte om mig om ni inte har lust!