Nekromanti Att göra lättillgängliga rollspel?

[krank]

Hmm... är det fler än jag som har slagits av tanken att brädspel har betydligt mycket mer regler än så och ändå verkar öka oerhört i popularitet?

en del brädspel, absolut. Däremot är brädspel generellt mer lättfattliga, och även om reglerna kan vara komplicerade så har man dels visual aids i form av bräde, tokens, symboler, och dels tror folk att de vet vad de får. Monopol eller Twilight Imperium - målet är att vinna genom hantering av tokens. Det finns sällan en spelledare, alla deltar på lika villkor. det finns få eller inga krav på kreativitet eller berättarförmåga. Utöver vinstgrejen finns det ganska lite prestige i delar av spelet.

Tror jag att vi kan låna grejer därifrån? Absolut.

Anledningen till att jag i mitt specifika klur vill hålla mig under A4:n är dels sm en utmaning för att se om jag kan, dels ett sätt att utforska i ett annat håll.

 

[rjonas]

Anledningen till att jag i mitt specifika klur vill hålla mig under A4:n är dels sm en utmaning för att se om jag kan, dels ett sätt att utforska i ett annat håll.

Jag säger lycka till! Det är pinsvårt att låta bli att bygga ut när man väl har skrivit sin A4. Ujuj vad svårt det är att inte riva upp och börja pilla.

 

[hakanlo]

[ Däremot är brädspel generellt mer lättfattliga, och även om reglerna kan vara komplicerade så har man dels visual aids i form av bräde, tokens, symboler, och dels tror folk att de vet vad de får.
...

Tror jag att vi kan låna grejer därifrån? Absolut.

Appropå låna från brädspel och visual aids. Jag vill haka på det här med Visual Aids. Det skulle möjligen kunna göra det lite enklare att hantera vissa regler, ge mer visuellt stöd. För vissa kan det kanske verka avskräckande att "brädspelifiera" rollspelet. För andra kanske det kan vara kul med fler markörer än bara papper och penna och tärningar, vilket faktiskt är ungefär samma typ av hjälpmedel.

Det har redan nämnts att det kan bli lite svårt med produktion och distribution om man t ex vill använda särskilda kort som en del av spelet (á là WHFRP). Så, min tanke är, kanske kan man använda något som finns i alla hem? Ett par förslag:
- Enkla tokens som knappar, pokermarker eller mynt kan användas för att bokföra skador. (En peng = 1kp eller 1 skada).
- Små lappar eller pjäser som motsvarar varje RP och varje fiende kan ange turordning i strid (genom att ställas i en viss ordning när initiativ e d avgörs)
- Vanliga spelkort kan användas för att, tja, borde vara mycket, men t ex för att räkna Mana eller andra resurser (Spader 5 = 5 p Mana, Klöver 7 = 7 p stridswhatever).

Kan det vara något att använda? Gör det saker mer tillgängligt, undrar...

 

[Max Raven]

Jag går mig lite emot att försöka göra ett helt rollspel på en A4 - dels för att det ger väldigt lite utrymme till, ja, någonting alls. Dels för att de som inte orkar läsa mer än en A4 vanligtvis inte orkar läsa ens en halv A4, särskilt med "knepiga regler" och annat "jobbigt". Det viktiga är att väcka intresse och att hålla det - med de medel som står till buds.

Man kan förstås göra ett helt rollspel med enorm bredd och djup, på någon A4, om man baserar på välkänt material. World of Darkness gör det här t ex - folk "kan" verkligheten. Egentligen tror jag man kan göra samma knep med andra rollspelsvärldar också, så länge man är okej med att släppa kontrollen över grejer utanför grundkonceptet. Vampire kör t ex "vampyrer som finns i hemlighet i vår värld", med lite tillägg på grundkonceptet - vampyrer dör också av mycket skada, de bildar hemliga sällskap, det finns olika sorter. Man kan köra samma upplägg med t ex fantasy: Hemlig orden av drakriddare i renässansvärld+drakar ses som mytologiska varelser+andra varelser finns öppet. Create the rest yourself as needed, liksom. Risken är förstås också att det blir lite torr text. Och att folk inte orkar med just skapandet (vilket iofs är en stor del av det roliga som SL, imho).

Nu gled jag lite ifrån ämnet, men jag skulle vilja säga att en A4 kanske inte är det bästa måttet för storlek. Jag är osäker om det inte är lite för lite - finns det då plats för inspiration, krokar, intryck och liknande?

Dock kan jag helt klart se poängen i att se över rollspelet, disponera om och skära bort onödigt stoff.

Som en sidogrej, om det fanns en Twilight-licensrollspel tror jag den avgränsade målgruppen entusiaster som köpte det inte skulle bry sig otroligt mycket hur det var regelmässigt och i storlek, så länge du kunde spela sina drömmars rollpersoner. Men det är förstås sånt tänk som gör att licensspel oftast är lite halvdana.

 

[krank]

Jag går mig lite emot att försöka göra ett helt rollspel på en A4

Det gör inget, jag kan skriva det utan dig =)

Dels för att de som inte orkar läsa mer än en A4 vanligtvis inte orkar läsa ens en halv A4, särskilt med "knepiga regler" och annat "jobbigt". Det viktiga är att väcka intresse och att hålla det - med de medel som står till buds.

Det är därför reglerna inte ska vara knepiga i mitt tänkta spel...

Man kan förstås göra ett helt rollspel med enorm bredd och djup, på någon A4, om man baserar på välkänt material.

Jag är inte intresserad av att göra ett rollspel med särdeles mycket bredd och dup - om du läser min idé, så vill jag tvärtom börja mycket, mycket enkelt. Tillräckligt för att man ska kunna "känna på", inte mer. Sedan utvecklar man och fördjupar via tillägg.

World of Darkness gör det här t ex - folk "kan" verkligheten.

Jag tänker definitivt utgå från vår verklighet - dels av anledningen du nämner, dels för att jag t.ex är helt ointresserad av fantasy.

Nu gled jag lite ifrån ämnet, men jag skulle vilja säga att en A4 kanske inte är det bästa måttet för storlek. Jag är osäker om det inte är lite för lite - finns det då plats för inspiration, krokar, intryck och liknande?

Du trodde alltså att jag var ute efter att bygga ett "komplett" tradspel? Så är inte fallet. Jag vill ha super-duper-mega-CP-enkla regler (ett stycke för att skapa rollperson, ett stycke för restn av reglerna?). Jag vill ha tillräckligt med information om hur spelet faktiskt spelas för att man ska kunna känna på, testa lite, känna hur det känns. Ingen komplett värld, eller ens särdeles utvecklad. Ska man jämföra medtradspel kanske man fr stoff nog för 1-2 äventyr, max. Om jag nu ska använda traditionell äventyrsstruktur, just nu funderar jag mer på något sags stafettberättande sandlådespel a' Baron Munchaussen eller så.

Men det är förstås sånt tänk som gör att licensspel oftast är lite halvdana.

Och jag kommer knappast att få tag på den licensen.

Jag emotsäger inte att licensspel eller ens licensspel med bortfilade serienummer skulle kunna sälja. Däremot är just det här regelkluret som jag funderar på i den här deltråden ett experiment i en annan riktning.

Idealet är att spelet ska vara så kort att det kan twittras, eller skrivas på facebookväggar... Lättillgänglighet dragen till sin spets, så at säga.

 

[Rising]

Jag vill ha super-duper-mega-CP-enkla regler (ett stycke för att skapa rollperson, ett stycke för restn av reglerna?).

Det finns en risk med att göra det för enkelt, dock. Ibland förenklar man bort det roliga.

På Boardgamegeek pratas det ibland om hur vi spelnördar egentligen bör göra när vi vill introducera våra spel för icke-nördar. Somliga förespråkar att man förenklar reglerna, tar bort stora delar som kan vara krångliga att förstå, och försöker hålla det till the basics. Men den förhållningen låter ju väldigt logisk och förståndig, men något jag tycker är intressant är hur mycket motargument den möter från folk som säger att de inte tycker att nybörjarversioner funkar i praktiken. Ett vanligt exempel är folk som försökt introducera Cosmic Encounter (= Universums Härskare) lite lätt genom att inledningsvis strunta i de olika rymdvarelsernas specialregler; och vad som händer är att folk helt enkelt inte blir sugna på att spela - de fattar inte vad hela grejen med spelet är tänkt att vara. Jag kan mycket väl förstå den reaktionen.

Så; gärna enkelhet, men jag skulle råda dig att försöka se till att inte reglerna därigenom också blir torra och platta.

 

[krank]

Så; gärna enkelhet, men jag skulle råda dig att försöka se till att inte reglerna därigenom också blir torra och platta.

Å andra sidan är reglerna själva grejen i brädspel, på ett annat sätt än jag upplever dem i rollspel...

 

[Rising]

Å andra sidan är reglerna själva grejen i brädspel, på ett annat sätt än jag upplever dem i rollspel...

Alldeles sant, men jag tror att ett sätt att förenkla inkörsprocessen för nybörjare är att inte distansera sig alltför mycket från sånt som de redan är vana vid. Baron Munchaussen är ett superenkelt rollspel, men kanske inte helt tillgängligt för nybörjare.

Det finns en trend just nu inom rollspelshobbyn med regellätta - men ändå avancerade - rollspel som jag inte tror att man ska förväxla med vad som är tillgängligt för nybörjare.

Jag tycker att den intressantaste förhållningen som presenterats i den här tråden är just "ungar är vana vid dator- och brädspel; och det är just från den positionen som man skall ta nästa steg för att omfamna dem till rollspelshobbyn".

 

[Gurgeh]

Licensspel

Som en sidogrej, om det fanns en Twilight-licensrollspel tror jag den avgränsade målgruppen entusiaster som köpte det inte skulle bry sig otroligt mycket hur det var regelmässigt och i storlek, så länge du kunde spela sina drömmars rollpersoner. Men det är förstås sånt tänk som gör att licensspel oftast är lite halvdana.

Jag tycker också att de flesta licensspel är halvdana, och känner att det är ett stort problem. Licensspelen har ju en potentiell målgrupp som inte redan är rollspelare, och det vore verkligen bra om den Star Wars- eller Twilight-intresserade rollspelsköparen fick med sig ett bra spel hem, och inte bara ett dussinspel med bilder från licensmaterialet och dåligt anpassade regler. Det är ingen bra inkörsport, utan snarare något som kan skrämma bort potentiella rollspelare.

/tobias

 

[Simon]

Du gör rollspel till något som är mycket olikt det vi har idag. Jag menar, med en vid definition av rollspel så är WoW ett sådant, och då kan man inte snacka om att hobbyn är liten. Folk rollspelar ju på WoW hela tiden, även om det inte är huvudsysselsättningen.

Min bästa gissning är ett rollspel som går över alla medier men där spelarna dras åt att göra det offline. Det vill säga inkörsporten finns online, och kan spelas online, men det finns funktionalitet för att träffas och spela offline. Om man nu måste ha offline-momentet.

(Även om jag tror digitalt är framtiden för allt så är jag personligen tråkig nog att tycka att rollspel offline är flera magnituder bättre än något man gör via en chat eller Skype - så för min egen del skulle något som bara sker online inte räknas som rollspel)

Jag är sen in i diskussionen och giter inte läsa igenom tråden så noga (shame on me men jag ska städa efter en bröllopsfest), men vill bara exemplifiera med att jag var med i ett par rollspelsgillen i Wow där all kommunikation i spelet var in character, och där in character-dialoger också parallellt kördes via gillets forum. Det var extremt trevligt på sitt sätt. Man kunde befinna sig i det visuella när man var inloggad och var på samma ställen och rollade, men man kunde också rolla mer förutsättningslöst på forumen, och alltså fortsätta utveckla relationer och karaktärer oavsett man inte var online på ett tag.

Fan nåt sånt kanske man skulle bygga vidare på.

 

[Möller]

Jag är sen in i diskussionen och giter inte läsa igenom tråden så noga (shame on me men jag ska städa efter en bröllopsfest), men vill bara exemplifiera med att jag var med i ett par rollspelsgillen i Wow där all kommunikation i spelet var in character, och där in character-dialoger också parallellt kördes via gillets forum. Det var extremt trevligt på sitt sätt. Man kunde befinna sig i det visuella när man var inloggad och var på samma ställen och rollade, men man kunde också rolla mer förutsättningslöst på forumen, och alltså fortsätta utveckla relationer och karaktärer oavsett man inte var online på ett tag.

Fan nåt sånt kanske man skulle bygga vidare på.

Jag har läst allt, men hoppar in här med en liten vidare anekdot.

För sisådär två tre år sedan körde jag webb-läsar-fotbolls-spelet xperteleven.com i en liga ihopsamlat folk från Riotminds forum. Spelet går alltså ut på att du väljer spelare och taktik inför nästa match, sen ser du hur det gick.

Men det fanns en funktion för att skriva pressmeddelanden. Så jag och ett antal andra började skriva om våra lag, våra matcher och motståndare. Det var en av de bästa rollspelsupplevelser jag nånsin haft. Det blev så levande när ens egna berättelser gick igen hos de andra, och man själv inkorporerade deras material.

Varför säger jag dethär? Vet inte riktigt, vill väl bara visa att man kan spela roll/berättelse-spel lite hur som helst, var som helst och närsomhelst.

 

[MrG]

Det var briljant. Ett fotbollsrollspelsscenario baserat på presskonferancer kanske skulle kunna vara förlägningen. Kan locka ickerollspelare att testa det och de skulle säkert kunna göra det bättre än mig.

-Gunnar (känner för att skriva det med en gång)

 

[krank]

En grej jag kom på förresten:

En del har skrivit att det här med "nybörjargrejer" inte är nån idé, för folk vill inte känna sig som nybörjare.

Jaha, så det är därför "for Dummies"- bokserien går så dåligt? Det är f.ö ett genidrag att ge ut for Dummies-böcker för Gurps och Vampire... Synd bara att just de väl knappast lär nå vanliga bokhandlar och "vanligt folk".


Sportrelaterade rollspel tror jag definitivt på. Precis som jag tror att Buster var bra för att den fick grabbar som kanske inte läste så mycket annat att göra just det, så tror jag att det finns en målgrupp för just sportrollspel. Jag har sett sportintresserade grabbar som hatar matte sitta rast efter rast och blicka över enorma mängder siffror och statistik i hockeymanagementspel...

 

[Dilandau]

En grej jag kom på förresten:

En del har skrivit att det här med "nybörjargrejer" inte är nån idé, för folk vill inte känna sig som nybörjare.

Jaha, så det är därför "for Dummies"- bokserien går så dåligt? Det är f.ö ett genidrag att ge ut for Dummies-böcker för Gurps och Vampire... Synd bara att just de väl knappast lär nå vanliga bokhandlar och "vanligt folk".

Jag tror få har något emot att sitta och läsa en dummies-bok hemma på kammaren, men jag tror inte någon skulle vilja ta med den till ett spelmöte eller läsa den på tunnelbanan. När såg du en dummies-bok på bussen senast?

 

[krank]

Jag tror få har något emot att sitta och läsa en dummies-bok hemma på kammaren, men jag tror inte någon skulle vilja ta med den till ett spelmöte eller läsa den på tunnelbanan. När såg du en dummies-bok på bussen senast?

Tja, om vi tänker oss ett i grunden ganska simpelt spel, och som dessutom har "for dummies"? Det tror jag inte jag sett förut. Det närmaste är väl "quick start"-grejer, men såna brukar egentligen vara rätt dåliga på just att förklara saker "for dummies".

 

[stenhöna]

Det jobbiga är nog att även med ett mycket litet, snabbläst och tillgängligt rollspel (såsom Dogmarollspelen, eller 3:16 om vi skall ta något lite mer ambitiöst) så är det ändå en stor tidsinvestering i form av att samla ihop alla ens vänner, samordna tider då alla kan träffas, osv.

Huvudet på spiken. Det är svårt att få folk att träffas, till och med att sätta sig vid en dator relativt samtidigt och köra rollspel online, det kräver disciplin. Det är därför WoW funkar, det är alltid folk där. Du är inte beroende av din egen spelgrupp. Om det är massor med regler, eller få regler, är inte det stora hindret.

Vore det inte bättre då att rollspel konkurrerade med brädspel - som också kräver att människor träffas - än dataspel?

Tar det längre tid än 2 min att förklara reglerna är det knappt någon mening att försöka, särskilt för vuxna spelare.

Det där med att WoW lär spelaren spelet under spelandet gång är också intressant. En motsvarighet i rollspel kan vara att man INTE behöver göra hela karaktären på en gång, utan kan bygga på den successivt (t.ex. bara slå några grundegenskaper och sen är man klar att köra, eller ännu hellre, RP är blank från början, och sen delas kort ut med RP:s olika egenskaper och förmågor under spelets gång); introduktionsäventyret kräver bara att man kan 5 regler, nästa äventyr 10 regler osv.

Kanske border rollspel göra sig av med TEXT också under spelets gång, alltså bort med rollformuläret, in med markörer, kort, attiraljer, m.m. Man delar ut en hatt eller solglasögon el dyl. till varje person beroende på klassval, till exempel. Det skulle ge omedelbar stämning och vara en bra "crowd pleaser".

 

[anth]

Vore det inte bättre då att rollspel konkurrerade med brädspel - som också kräver att människor träffas - än dataspel?

Tar det längre tid än 2 min att förklara reglerna är det knappt någon mening att försöka, särskilt för vuxna spelare.

Det där med att WoW lär spelaren spelet under spelandet gång är också intressant. En motsvarighet i rollspel kan vara att man INTE behöver göra hela karaktären på en gång, utan kan bygga på den successivt (t.ex. bara slå några grundegenskaper och sen är man klar att köra, eller ännu hellre, RP är blank från början, och sen delas kort ut med RP:s olika egenskaper och förmågor under spelets gång); introduktionsäventyret kräver bara att man kan 5 regler, nästa äventyr 10 regler osv.

Kanske border rollspel göra sig av med TEXT också under spelets gång, alltså bort med rollformuläret, in med markörer, kort, attiraljer, m.m. Man delar ut en hatt eller solglasögon el dyl. till varje person beroende på klassval, till exempel. Det skulle ge omedelbar stämning och vara en bra "crowd pleaser".

En intressant jämförelse: rollspel vs. moderna brädspel.
Det är inte ovanligt att brädspel har 32-sidiga regelhäften, vilket gör att de har komplexare regler än vissa av rollspelen i min bokhylla.
Och ja, jag tycker att brädspelet Castle Ravenloft är mer komplext än DnD Essensials (men det är antagligen bara jag).
Jag har till och med brädspel som jag köpt, öppnat, skakat på huvudet åt och stängt igen för att förpassa det till källaren för evigt - för att de var för komplexa.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med ett par expansioner hos någon annan än den som äger spelet? Det behövs resväskor för att frakta spelet.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med alla expansioner utan att hyra en hangar att spela i?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan förklara alla regler på under 2 minuter?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan sätta upp hela spelet på under 2 minuter?

Kort sagt tycker jag att moderna rollspel ofta är mindre komplexa än moderna brädspel.

 

[Krille]

Kort sagt tycker jag att moderna rollspel ofta är mindre komplexa än moderna brädspel.

Däremot har moderna rollspel ofta ett krav på sig att man läser igenom allt materialet först innan man börjar spela. Inte ens moderna brädspel kräver att man läser igenom alla kort.

 

[Tony.Meijer]

En intressant jämförelse: rollspel vs. moderna brädspel.
Det är inte ovanligt att brädspel har 32-sidiga regelhäften, vilket gör att de har komplexare regler än vissa av rollspelen i min bokhylla.
Och ja, jag tycker att brädspelet Castle Ravenloft är mer komplext än DnD Essensials (men det är antagligen bara jag).
Jag har till och med brädspel som jag köpt, öppnat, skakat på huvudet åt och stängt igen för att förpassa det till källaren för evigt - för att de var för komplexa.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med ett par expansioner hos någon annan än den som äger spelet? Det behövs resväskor för att frakta spelet.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med alla expansioner utan att hyra en hangar att spela i?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan förklara alla regler på under 2 minuter?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan sätta upp hela spelet på under 2 minuter?

Kort sagt tycker jag att moderna rollspel ofta är mindre komplexa än moderna brädspel.

Problemet är att det är enkelt att komma in i brädspelshobbyn. Om du ska ha en brädspelskväll och en person inte dyker upp så kan man lätt få ditt någon annan.

Och här kommer den stora skillnaden mellan brädspel och rollspel. Du kan inte kasta in någon ny person i gruppen om det är en lite längre kampanj.

Problemet är inte att rollspel är svåra att förstå, problemet i mina ögon är att det är svårt att komma in i en spelgrupp och spelargrupper är svåra att upprätthålla rent logistiskt.

Vill vi ha "lättillgängliga" rollspel så är första steget att göra det enkelt att hitta spelgrupper, inte att förenkla reglerna.

I mitt tycke då.

 

[stenhöna]

Vore det inte bättre då att rollspel konkurrerade med brädspel - som också kräver att människor träffas - än dataspel?

Tar det längre tid än 2 min att förklara reglerna är det knappt någon mening att försöka, särskilt för vuxna spelare.

Det där med att WoW lär spelaren spelet under spelandet gång är också intressant. En motsvarighet i rollspel kan vara att man INTE behöver göra hela karaktären på en gång, utan kan bygga på den successivt (t.ex. bara slå några grundegenskaper och sen är man klar att köra, eller ännu hellre, RP är blank från början, och sen delas kort ut med RP:s olika egenskaper och förmågor under spelets gång); introduktionsäventyret kräver bara att man kan 5 regler, nästa äventyr 10 regler osv.

Kanske border rollspel göra sig av med TEXT också under spelets gång, alltså bort med rollformuläret, in med markörer, kort, attiraljer, m.m. Man delar ut en hatt eller solglasögon el dyl. till varje person beroende på klassval, till exempel. Det skulle ge omedelbar stämning och vara en bra "crowd pleaser".

En intressant jämförelse: rollspel vs. moderna brädspel.
Det är inte ovanligt att brädspel har 32-sidiga regelhäften, vilket gör att de har komplexare regler än vissa av rollspelen i min bokhylla.
Och ja, jag tycker att brädspelet Castle Ravenloft är mer komplext än DnD Essensials (men det är antagligen bara jag).
Jag har till och med brädspel som jag köpt, öppnat, skakat på huvudet åt och stängt igen för att förpassa det till källaren för evigt - för att de var för komplexa.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med ett par expansioner hos någon annan än den som äger spelet? Det behövs resväskor för att frakta spelet.
Är det någon här som försökt spela Arkham Horror med alla expansioner utan att hyra en hangar att spela i?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan förklara alla regler på under 2 minuter?
Hur många moderna brädspel känner ni till där man kan sätta upp hela spelet på under 2 minuter?

Kort sagt tycker jag att moderna rollspel ofta är mindre komplexa än moderna brädspel.

OK, låt mig beskriva den sociala situation jag oftast spelat bordsspel i de senaste åren: På puben (studentsammanhang), i studentkorridoren, och på middagsbjudningar med doktorander och deras flickvänner. Bordsspel med 32-sidiga regelhäften är uteslutna i ett sådant läge, liksom rollspel. Min fråga är: Hur skulle ett rollspel behöva vara för att kunna introduceras och spelas i en sådan situation, bland vuxna människor (eller ungdomar) som kanske bara spelat Monopol och Risk förrut?

För det första måste det vara könsneutralt, som t.ex. Jengaa, Settlers eller Carcassone (men inte t.ex. Race for the galaxy som är för pojkigt (sci-fi är mer pojkigt än medeltiden, vet inte varför)).

För det andra: En regel- och konceptförklaring på max 2 min (eller en pitch, svårare saker kan man ju ta efter hand). Att lägga 60 min till att bygga en rollperson funkar inte. Jag tror inte det är omöjligt alls att skriva 2-minutersregler; grundkonceptet i rollspel är väldigt enkelt: Istället för ett bräde interagerar spelarna med SL; SL improviserar fram världen; man har inget winstate utan spelar istället för upplevelsen. There. Ready to go. "Ni befinner er i ett rum..."

Också, tack för att ingen hackar på mig för nekrobumpen.