Nekromanti Bästa stridssystemet?

[nominesine]

Allt det här var underförstått i gamla, tidiga, spel. Det var så det spelades.

Jag satt bara och väntade på att någon skulle säga det där. Tack

 

[Rickard]

men samma tänk - resultatet före beskrivningen - finns ju i ett så väsensskilt system som D&D 4E. Där orkade jag snabbt inte längre försöka modda beskrivningarna av powersarna, just eftersom det saknade all betydelse.)

Var någonstans står det i D&D4 att man ska beskriva efter slaget när det kommer till powers?

Varför bemöda sig hitta på en bättre beskrivning än "jag hugger. jag hugger igen" om det inte finns en chans det påverkar utgången av mina handlingar?

Se här.

/Han som tycker det är skönt att inte bara han upprepar sig hela tiden

 

[Arfert]

Allt det här var underförstått i gamla, tidiga, spel. Det var så det spelades.

Jag satt bara och väntade på att någon skulle säga det där. Tack

Någon gång på vägen tappades den kunskapen bort.

 

[Svarte Faraonen]

Någon gång på vägen tappades den kunskapen bort.

Det visar väl vikten av att inte enbart vara beroende av muntlig tradition.

 

[Arfert]

ha ha, ja. Och risken med överdetaljerade regler.

 

[MrG]

Instämmer helhjärtat i:

Allt det här var underförstått i gamla, tidiga, spel. Det var så det spelades.

Jag satt bara och väntade på att någon skulle säga det där. Tack

Någon gång på vägen tappades den kunskapen bort.

Men om det inte står uttryckligen skrivet i reglerna så är det väll friform och sånt sysslar vi väll inte med ;-)
Tror att kruxet låg i att det förr inte skulle finnas regler för allt, men nu vill många att reglerna ska vara heltäckande (typ stridsystem för sociala sammanhang, eller regler som gör alla konflikter till 'stridsbara') och då glömmer man sånt och spel kan försöka vara nydanande genom att införa sånt som är väldigt gammalt.

-Gunnar (tydligen väldigt nydanande i sitt spel och har varit det sedan slutet av åttiotalet )

 

[Big Marco]

Varför bemöda sig hitta på en bättre beskrivning än "jag hugger. jag hugger igen" om det inte finns en chans det påverkar utgången av mina handlingar?

Se här.

/Han som tycker det är skönt att inte bara han upprepar sig hela tiden

Jag och Han är helt överrens i den här frågan. Först avgörs den regelmekaniska handlingen, sedan beskrivs det hur det ser ut i scenen.

 

[Siffner_UBBT]

För mig är det Drakar och Demoner Trudvang av den anledningen att den tillåter en spelare att utföra flera attack handlingar under en runda.

 

[Regmolar]

För mig är det Drakar och Demoner Trudvang av den anledningen att den tillåter en spelare att utföra flera attack handlingar under en runda.

Kan man inte det i de flesta spel med en hyfsad regelmängd för strid?

 

[Storuggla]

Burning Wheel. Det kombinerar taktikkort med den osäkerhet man känner i strid och tvingar en till taktiska val (som jag ser det är BWs stridssystem taktikkort fast man lägger dem tre steg åt gången) samtidigt som det är läskigt att fajtas - man vet aldrig, det finns alltid en risk. Det gillar jag skarpt.


Storuggla, men en skicklig krigare är liiiivsfarlig

 

[solvebring]

Dock kommer man igenom sådana här diskussioner in på handlings- och konfliktresolution.

Förhoppningsvis gör vi det inte. För vart beskrivningen ligger, eller för den del vem som beskriver, har väldigt lite med handlings- eller konfliktresolution att göra. Skillnaden ligger bara i när resolutionsmekaniken kickar igång, och vad den löser.

Tja, kan inget annat göra än att hålla med.

 

[Krille]

Ur egen produktion så vinner nog faktiskt T10-systemet version 2 med handlingspölar. En stor orsak är att det 1) går att komma till ett oavgjort slut, där man kan komma till ett läge där man hellre låter bli att slåss än att slåss in till döden; samt 2) att det hanterar flygstrid.

Ur andras produktioner så ligger Dragon Age jefligt bra till. Det har flexibiliteten och lättmoddigheten från BRP, men har bra mycket mindre tennismatch och spelarkontrollerad flexibilitet. Usagi Yojimbo har Rising redan nämnt, då där skriker jag mest "jag också!" Också Feng Shui måste nämnas, för att det lyckas ta hand om kung fu inklusive gun kata och mooks på ett bra och kul sätt.

 

[Markehed]

För mig är det Drakar och Demoner Trudvang av den anledningen att den tillåter en spelare att utföra flera attack handlingar under en runda.

Du har bara spelat för få spel. Det finns betydligt bättre spel där ute som kan göra vad Trudvang gör fast betydligt bättre.

 

[Max Raven]

Kunde tänka mig att du var en Usagi Yojimbo-fan, med tanke på Skymningshem.

 

[Sjunde inseglet]

I grund och botten gillar jag system som är okomplicerade och öppna för kreativitet. Realism, taktik och komplicerade regler faller ur min synvinkel ofta på grund av att de gärna blir långsamma och svårförståeliga.

Noir
Varför?
1. Handlingsresolutionen. Slå motståndsslag. Vinnaren beskriver vad som händer. Det här har leder ofta till mer levande och brutala strider. Samt avlastar spelledaren (mig) med att behöva hålla reda på allting. Det är lättare att hitta på coola scener tillsammans än att lägga allt ansvar på en deltagare.

2. Initiativsystemet. Initiativ som modifieras beroende av rollpersonens handlingar och hur väl hon lyckas med dem. Initiativbrädet omintetgör all tidsödande bokföring. Känns smartare än att slå nya initiativ för varje stridsrunda.

3. Skadesystemet. Det är lätt att bli skadad men svårt att dö. Bortsett från oviktiga SLP:er som i cinematiskt stil ofta faller av en träff.

Version Noll
Varför?
1. Ett enda slag avgör initiativ, handlingars framgång och skadan för anfall. Enkelt och briljant.

2. Handlingsresolutionen. Slå först - beskriv efteråt.

 

[Sjunde inseglet]

Jag har inte svårt att tänka mig att det finns spelledare och spelare som gillar DoD Trudvangs regelsystem med stridskapacitet.

När man väl lärt sig systemet är det enkelt att se hur duktig rollpersonen är och ger spelaren frihet att själv bedöma chansen att lyckas för sina handlingar.

Sen tycker jag personligen att systemet har andra brister.

Jag tycker inte att vad en spelare föredrar för spelsystem säger något om hans spelerfarenhet.

 

[android_iv]

Inte helt oväntat så håller jag med dig.

Noir
Initiativsystemet är briljant. Handlingar och skador påverkar initiativet, och kasst initiativ gör det omöjligt att slåss.

Alla stridsslag är motståndsslag (oavsett om motståndaren väljer att undvika eller "chansförsvar"). Briljant.

Sen tycker jag ändå att det kan bli lite väl mycket slag och räknande (skadeslag, sårberäkning, livsvilja & omtöckning).

Version Noll
Allting löses i ett slag. Genialt. Snabbt och enkelt, men jag vet inte vad jag tycker om skadeberäkning osv. Måste testa det mer.

Usagi Yojimbo
Hade aldrig hört talas om spelet innan denna tråd, men det verkar ju underbart! Var kan man få tag på spelet? Jag har ögnat lite över internet och det finns ingenstans att finna.

 

[Storuggla]

"Usagi Yojimbo
Hade aldrig hört talas om spelet innan denna tråd, men det verkar ju underbart! Var kan man få tag på spelet? Jag har ögnat lite över internet och det finns ingenstans att finna."

Nej, jag förstår det. Det är inte i tryck längre utan det finns bara en utgåva som saknar de regler som gjorde spelet bra.
Men om man helt enkelt googlar så hittar man det ändå.
Se bara.


Storuggla, långörade rymdkaniner

 

[Terroquita]

Några av mina absoluta favoriter utmärker sig genom att de passar så bra till striderna i spelets miljö - sedan så kanske jag inte kan säga att de har de bästa stridssystemen för generellt bruk. Men för realistisk strid så finns det bara ett:

Albedo 2nd ed (inte Platinum catalyst ed.)
Fantastiskt bra system för modern soldat strid. En perfekt blandning mellan riskanalys baserat på utrustning och där både slumpen och skicklighet påverkar skador. Alla regler och tabeller ligger på spelledarens sida (placerar dock en hel del extra ansvar på SL), gränssnittet mot spelaren är väldigt likt vad hans spelarperson kan få reda på och manar till att inte bry sig om reglerna utan göra val efter vad personen uppfattar. Exempel - vapenskadan anges inte på något annat sätt än kaliber och vapentyp (sedan har SL en tabell med modifikationer). Initiativmodifikationer beskrivs med ord som "händigt vapen", "otympligt vapen".
Sedan är det ett av få spel som betonar vikten av stress i strider på ett konkret sätt. RP blir beskjutna och får slå Coolness under Fire. De misslyckas och tar skydd i ett gryt. Stressade som de är så bränner de fatigue där de sitter och kan inte göra något när fienden närmar sig. Ingen vågar sticka upp huvudet innan de lyckas ett slag mot sitt nuvarande Självförtroende-värde (ett flytande värde baserat på hur bra det har gått i kampanjen), men en bra ledare kan få dem att samla sig. - Fast bara ifall de har respekt för honom (uttryckt genom regler för social ties).
Regelmässigt så är det dessutom riktigt svårt att träffa någon ifall man inte siktar - men ska man sikta så får man i princip stå i fiendens illa riktade kulregn och kanske bli träffad (om man inte är en väl dold krypskytt) - så man föredrar att slänga iväg lika illa riktade kulkärvar runt hörnet på sitt skydd.
Närstrid är väldigt gritty också, med manövrar som "bryta ben", "bitas", "skalla".
Men det mest stilsättande för systemet är att man inte kan ducka kulor på något sätt. Det enda du kan göra är att skjuta först och träffa (osäkert) eller vara snabb och ta skydd innan någon skjuter dig.

Sedan så har spelet det bästa exp systemet jag vet: 1 exp per timme man spelar. Att skjuta folk ger aldrig någon bonus och är något man helst undviker eftersom det är så himla farligt

 

[android_iv]

Nej, jag förstår det. Det är inte i tryck längre utan det finns bara en utgåva som saknar de regler som gjorde spelet bra.
Men om man helt enkelt googlar så hittar man det ändå.
Se bara.

Ok, så det är den versionen av Usagi som gäller (3rd)?
Sen tycker jag det är ett jävla aber att beställa från Amazon, 13 USD frakt och 3-6 veckor leveranstid... Därför jag faktiskt undvek dem. Ska kika om jag inte kan finna det någon annan stans.