Nekromanti Bli bättre?
- Thread starter zuntona
- Start date
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Re: Allt är roligt
Jag håller mycket med om vad du säger, men man får betänka att det finns en annan sorts "förbättring" (tveksamt att kalla den erfarenhet), nämligen rent fysisk utveckling. Om jag hoppar runt som i ditt exempel kanske det inte är vettigt att jag lär mig nya sorters hopp, däremot kommer jag att få ett gäng starka benmuskler.
Jag håller mycket med om vad du säger, men man får betänka att det finns en annan sorts "förbättring" (tveksamt att kalla den erfarenhet), nämligen rent fysisk utveckling. Om jag hoppar runt som i ditt exempel kanske det inte är vettigt att jag lär mig nya sorters hopp, däremot kommer jag att få ett gäng starka benmuskler.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Re: Inget är roligt
"Erfarenhetspoäng går alltid hem, och dessutom bra mycket oftare."
Och de är dessutom så innåtahelvete mycket tråkigare. mina rollpersoner har väl fått en hel del erfarenhetspoäng under sina karriärer, men vad jag minns är inte vad jag gjorde när jag fick 17 i Kroksabel, vad jag minns är när jag planerade min räd för att fånga den sällsynta Röda Orchen, eller när jag samlade medel till en egen söderhavsö.
"Erfarenhetspoäng går alltid hem, och dessutom bra mycket oftare."
Och de är dessutom så innåtahelvete mycket tråkigare. mina rollpersoner har väl fått en hel del erfarenhetspoäng under sina karriärer, men vad jag minns är inte vad jag gjorde när jag fick 17 i Kroksabel, vad jag minns är när jag planerade min räd för att fånga den sällsynta Röda Orchen, eller när jag samlade medel till en egen söderhavsö.
Krille
Super Moderator
Re: Inget är roligt
"Och de är dessutom så innåtahelvete mycket tråkigare."
Ta bort dem då. Svårare än så är det inte. Blev det roligare utan dem?
"Och de är dessutom så innåtahelvete mycket tråkigare."
Ta bort dem då. Svårare än så är det inte. Blev det roligare utan dem?
Rising
Vila i frid
Det är helt vrickat
"Jag tänkte inte det med erfarenhets poäng som att man får det av att slåss. Krigare får det av slåss. Smed får det inte av att slåss eftersom det inte passar hans yrke. Det är svårt att få fler poäng. Väldigt svårt."
Nejnejnejnej, du är helt fel ute. Tänk dig att en smed får sin smedja nerbränd och hela hans familj dödad av elaka orcher. Först blir han förbannad eftersom det gör honom till en vandrande klyscha, men sedan så kommer han på att han kan kanalisera all denna vrede genom att gå omkring i skogen och slå orcher i huvudet med sin stora slägga. Smeden har blivit en äkta hämnare och rensar skogen på svartfolk. Av någon ougrundlig anledning så blir han inte bättre på att slåss med sin hammare, trots att han har varit ute i skogarna i tio år och inte gjort något annat än att knäcka orchskallar varthän han än funnit dem. Varför? jo, han har ju det magiska smedfödelsemärket på låret, det som bestämmer att han bara blir en bättre människa genom att reparera helrustningar.
Alltså, en smed har dåliga förutsättningar för att bli en duktig slagskämpe, men om han bara övar och tränar upp sig så är det ju klart att han borde bli bättre. Den sortens indelning du tänker göra är en jättedum indelning, för den ser till att alla tjuvar i världen kommer bete sig på ungefär samma sätt. Man kan inte vara en tuff krigaraktig tjuv, för man får ingen ERF på att slåss. På så vis blir ett framgångsrikt äventyrargäng jättetråkigt: Tjuven är en klichémässig tjuv som bara kan dyrka upp lås och liknande. Krigaren blir en standardiserad höftskynkesbarbar. Trollkarlen blir en jättetråkig mummelgubbe, osv.
Det är mycket roligare när man kan få spela en tjuvaktig magiker, en krigare som aktar sig för att slåss, en temperamentsfull köpman som är en baddare på stridskonster osv. Låt folk få välja själva vad de vill vara, och låt alla rollpersoner få utvecklas på ett och samma sätt. Yrket är ju ändå bara yrket.
/Rising
"Jag tänkte inte det med erfarenhets poäng som att man får det av att slåss. Krigare får det av slåss. Smed får det inte av att slåss eftersom det inte passar hans yrke. Det är svårt att få fler poäng. Väldigt svårt."
Nejnejnejnej, du är helt fel ute. Tänk dig att en smed får sin smedja nerbränd och hela hans familj dödad av elaka orcher. Först blir han förbannad eftersom det gör honom till en vandrande klyscha, men sedan så kommer han på att han kan kanalisera all denna vrede genom att gå omkring i skogen och slå orcher i huvudet med sin stora slägga. Smeden har blivit en äkta hämnare och rensar skogen på svartfolk. Av någon ougrundlig anledning så blir han inte bättre på att slåss med sin hammare, trots att han har varit ute i skogarna i tio år och inte gjort något annat än att knäcka orchskallar varthän han än funnit dem. Varför? jo, han har ju det magiska smedfödelsemärket på låret, det som bestämmer att han bara blir en bättre människa genom att reparera helrustningar.
Alltså, en smed har dåliga förutsättningar för att bli en duktig slagskämpe, men om han bara övar och tränar upp sig så är det ju klart att han borde bli bättre. Den sortens indelning du tänker göra är en jättedum indelning, för den ser till att alla tjuvar i världen kommer bete sig på ungefär samma sätt. Man kan inte vara en tuff krigaraktig tjuv, för man får ingen ERF på att slåss. På så vis blir ett framgångsrikt äventyrargäng jättetråkigt: Tjuven är en klichémässig tjuv som bara kan dyrka upp lås och liknande. Krigaren blir en standardiserad höftskynkesbarbar. Trollkarlen blir en jättetråkig mummelgubbe, osv.
Det är mycket roligare när man kan få spela en tjuvaktig magiker, en krigare som aktar sig för att slåss, en temperamentsfull köpman som är en baddare på stridskonster osv. Låt folk få välja själva vad de vill vara, och låt alla rollpersoner få utvecklas på ett och samma sätt. Yrket är ju ändå bara yrket.
/Rising
Re: Inget är roligt
Jag tycker att sånt inte behövs ta upps i reglerna. Det finns en spelledare. Du kom ju själv på det där. Så visst kan du komma med ideér att göra när du spelar. Sen om spelledaren inte kommer på nåt är det inte reglernas fel.
Jag tycker att sånt inte behövs ta upps i reglerna. Det finns en spelledare. Du kom ju själv på det där. Så visst kan du komma med ideér att göra när du spelar. Sen om spelledaren inte kommer på nåt är det inte reglernas fel.
Re: Det är helt vrickat
Jag har faktiskt en lösning på det här. Efter att sysslat länge med något som passar ett yrke kan man få det också. Därför skulle den här smeden bli krigare efter ett tag men fortfarande smed. Dvs. man kan ha flera yrken. En äldre rollperson kan börja med fler än ett yrke.
Visst håller jag med om att man tappar lite av karaktäeren.
Men det är smått nödvändigt i vår grupp då oavsett yrke så sysslar alla med samma sak.
Jag har faktiskt en lösning på det här. Efter att sysslat länge med något som passar ett yrke kan man få det också. Därför skulle den här smeden bli krigare efter ett tag men fortfarande smed. Dvs. man kan ha flera yrken. En äldre rollperson kan börja med fler än ett yrke.
Visst håller jag med om att man tappar lite av karaktäeren.
Men det är smått nödvändigt i vår grupp då oavsett yrke så sysslar alla med samma sak.
Rising
Vila i frid
Re: Inget är roligt
"Jag tycker att sånt inte behövs ta upps i reglerna. Det finns en spelledare. Du kom ju själv på det där. Så visst kan du komma med ideér att göra när du spelar. Sen om spelledaren inte kommer på nåt är det inte reglernas fel. "
Visst, man behöver inte ha en spelvärld överhuvudtaget. Jag kan ju hitta på min egen värld och mina egna monster...
Poängen är att riktiga rollspelsvärldar är bra inspiration för spelledaren. Det hjälper också spelledaren att förstå hur världen fungerar. Två olika spelledare som får hitta på varsin regel kan ha väldigt olika idéer, därför är det bättre om man har något skrivet i regelboken som alla kan utgå ifrån.
Vad är syftet med världsbeskrivningen? I min åsikt är det att ge bra hjälp åt spelledaren när han skall berätta vad som gäller i världen beroende på vad rollpersonerna kan tänkas vilja göra. Eftersom karriärval är en sådan central del av rollspel (det borde vara det, iaf) så bör reglerna och världsbeskrivningen innehålla lite texter som kan hjälpa SL.
/Riz.
"Jag tycker att sånt inte behövs ta upps i reglerna. Det finns en spelledare. Du kom ju själv på det där. Så visst kan du komma med ideér att göra när du spelar. Sen om spelledaren inte kommer på nåt är det inte reglernas fel. "
Visst, man behöver inte ha en spelvärld överhuvudtaget. Jag kan ju hitta på min egen värld och mina egna monster...
Poängen är att riktiga rollspelsvärldar är bra inspiration för spelledaren. Det hjälper också spelledaren att förstå hur världen fungerar. Två olika spelledare som får hitta på varsin regel kan ha väldigt olika idéer, därför är det bättre om man har något skrivet i regelboken som alla kan utgå ifrån.
Vad är syftet med världsbeskrivningen? I min åsikt är det att ge bra hjälp åt spelledaren när han skall berätta vad som gäller i världen beroende på vad rollpersonerna kan tänkas vilja göra. Eftersom karriärval är en sådan central del av rollspel (det borde vara det, iaf) så bör reglerna och världsbeskrivningen innehålla lite texter som kan hjälpa SL.
/Riz.
Alt 1 + några detaljer
Alt 1. Förbättringsslag. Fördel: Man blir bättre på det man gör.
Min favorit. Det betyder att man i princip kan strunta i systemet. Det enda man behöver se upp med är fuskande tensenser som "Jag klättrar upp på min häst, rider tio meter och hoppar sen ned". Om man låter bli att ge förbättringsslag för ointressant användande så löser det sig.
Jag brukar använda det i kombination med en liten bunt valfria förbättringsslag som man kan använda för att själv styra karaktärens intresse. Vad sådana läggs på bör godkännas av SL men kraven behöver inte vara så enorma. Valfria slag används för att accelerera utvecklingstakten, påbörja nya färdigheter och ge spelaren en del kontroll.
Därtill har jag ett enkelt system (litet inspirerat av Arvidos) där riktigt bra färdigheter (sådana som stiger över relevanta grundegenskaper) ger en möjlighet att höja dessa grundegenskaper (det är naturligtvis svårare). På så sätt finns det en viss möjlighet att träna upp sin Smidighet genom strid eller sin Karisma genom diplomati
Enkelt och bra
Alt 1. Förbättringsslag. Fördel: Man blir bättre på det man gör.
Min favorit. Det betyder att man i princip kan strunta i systemet. Det enda man behöver se upp med är fuskande tensenser som "Jag klättrar upp på min häst, rider tio meter och hoppar sen ned". Om man låter bli att ge förbättringsslag för ointressant användande så löser det sig.
Jag brukar använda det i kombination med en liten bunt valfria förbättringsslag som man kan använda för att själv styra karaktärens intresse. Vad sådana läggs på bör godkännas av SL men kraven behöver inte vara så enorma. Valfria slag används för att accelerera utvecklingstakten, påbörja nya färdigheter och ge spelaren en del kontroll.
Därtill har jag ett enkelt system (litet inspirerat av Arvidos) där riktigt bra färdigheter (sådana som stiger över relevanta grundegenskaper) ger en möjlighet att höja dessa grundegenskaper (det är naturligtvis svårare). På så sätt finns det en viss möjlighet att träna upp sin Smidighet genom strid eller sin Karisma genom diplomati
Enkelt och bra
Re: Inget är roligt
Ens färdigheter går ganska snabbt att komma på ett antal som är nödvändiga men när det gäller livsmål. Det kan finnas så många olika att man skulle klaga att dom bara tog med några och man skulle bara bli mer instängd. Jag gillar inte ideén med en detaljerad värld. Man börjar bara ändra och gör om. Själv kommer jag göra en detaljerad men bara i ett försök att få folk att få mina åsikter.
Som när jag prata med några vänner om hur fantasy skulle vara. Dom hade inga egna åsikter bara citerad stycken hur olika böcker och ur Eon. Men det är kanske så du vill att det ska vara.
Ens färdigheter går ganska snabbt att komma på ett antal som är nödvändiga men när det gäller livsmål. Det kan finnas så många olika att man skulle klaga att dom bara tog med några och man skulle bara bli mer instängd. Jag gillar inte ideén med en detaljerad värld. Man börjar bara ändra och gör om. Själv kommer jag göra en detaljerad men bara i ett försök att få folk att få mina åsikter.
Som när jag prata med några vänner om hur fantasy skulle vara. Dom hade inga egna åsikter bara citerad stycken hur olika böcker och ur Eon. Men det är kanske så du vill att det ska vara.
Rising
Vila i frid
Re: Det är helt vrickat
"Efter att sysslat länge med något som passar ett yrke kan man få det också. Därför skulle den här smeden bli krigare efter ett tag men fortfarande smed."
Mmmm, låter krångligt, tycker jag. Varför inte bara låta alla få kunna lära sig av samtliga manövrar och bara ha olika utgångspunkter? En smed skulle då börja med typiska smidesfärdigheter och en jägare skulle börja med jägarfärdigheter, men sedan skulle de få utvecklas i precis vilken riktning de önskade på samma villkor.
Fördelen är att man kan hitta på egna yrken då, såsom prisjägare (ett mellanting mellan tjuv, krigare och jägare), skådespelare (ungefär som narr, fast med fler kunskapsfärdigheter) och vilde (ungefär som barbar, fast med fler puckofärdigheter).
/Rising
"Efter att sysslat länge med något som passar ett yrke kan man få det också. Därför skulle den här smeden bli krigare efter ett tag men fortfarande smed."
Mmmm, låter krångligt, tycker jag. Varför inte bara låta alla få kunna lära sig av samtliga manövrar och bara ha olika utgångspunkter? En smed skulle då börja med typiska smidesfärdigheter och en jägare skulle börja med jägarfärdigheter, men sedan skulle de få utvecklas i precis vilken riktning de önskade på samma villkor.
Fördelen är att man kan hitta på egna yrken då, såsom prisjägare (ett mellanting mellan tjuv, krigare och jägare), skådespelare (ungefär som narr, fast med fler kunskapsfärdigheter) och vilde (ungefär som barbar, fast med fler puckofärdigheter).
/Rising
Re: Det är helt vrickat
Ingen har sagt att det ska vara enkelt *ler ont*. Visst blir det krångligt men du kommer verkligen tänka över vilket yrke du väljer.
"Fördelen är att man kan hitta på egna yrken då, såsom prisjägare (ett mellanting mellan tjuv, krigare och jägare), skådespelare (ungefär som narr, fast med fler kunskapsfärdigheter) och vilde (ungefär som barbar, fast med fler puckofärdigheter)"
Jo visst kan det bli ett problem om man ska sälja det men det kommer nog existera som ett "hemma" rollspel i några år och skulle det då dyka upp är det bara att komma på ett nytt yrke.
Ingen har sagt att det ska vara enkelt *ler ont*. Visst blir det krångligt men du kommer verkligen tänka över vilket yrke du väljer.
"Fördelen är att man kan hitta på egna yrken då, såsom prisjägare (ett mellanting mellan tjuv, krigare och jägare), skådespelare (ungefär som narr, fast med fler kunskapsfärdigheter) och vilde (ungefär som barbar, fast med fler puckofärdigheter)"
Jo visst kan det bli ett problem om man ska sälja det men det kommer nog existera som ett "hemma" rollspel i några år och skulle det då dyka upp är det bara att komma på ett nytt yrke.
Rising
Vila i frid
Re: Inget är roligt
"Jag gillar inte ideén med en detaljerad värld. Man börjar bara ändra och gör om."
Lustigt. Jag gillar inte heller detaljerade världar, men det för att det är så förbenat svårt att ändra i dem utan att allt rasar samman. Nåja, vi gillar båda enkla världar i alla fall.
"Som när jag prata med några vänner om hur fantasy skulle vara. Dom hade inga egna åsikter bara citerad stycken hur olika böcker och ur Eon. Men det är kanske så du vill att det ska vara."
Heh, nej, jag är ju rätt rubbad av mig. Fantasy i en femtiotalsvärld med jukeboxar och coola vrålåk, det är min stil. Eller ravefantasy där man spelar ungdomar som förvandlas till sagovarelser när de tar förhäxade droger ute i skogen. Eller Dragon's Lair-fantasy där randiga pratande ormar med roliga mössor faktiskt är riktigt läskiga fiender. Jag gillar bara tokiga saker. Därför behövs det mycket beskrivningar av världen så att jag hamnar i helt rätt stämning och förstår den övergripande känslan som skall genomsyra hela världen.
Annars funkar det inte.
/Rising
"Jag gillar inte ideén med en detaljerad värld. Man börjar bara ändra och gör om."
Lustigt. Jag gillar inte heller detaljerade världar, men det för att det är så förbenat svårt att ändra i dem utan att allt rasar samman. Nåja, vi gillar båda enkla världar i alla fall.
"Som när jag prata med några vänner om hur fantasy skulle vara. Dom hade inga egna åsikter bara citerad stycken hur olika böcker och ur Eon. Men det är kanske så du vill att det ska vara."
Heh, nej, jag är ju rätt rubbad av mig. Fantasy i en femtiotalsvärld med jukeboxar och coola vrålåk, det är min stil. Eller ravefantasy där man spelar ungdomar som förvandlas till sagovarelser när de tar förhäxade droger ute i skogen. Eller Dragon's Lair-fantasy där randiga pratande ormar med roliga mössor faktiskt är riktigt läskiga fiender. Jag gillar bara tokiga saker. Därför behövs det mycket beskrivningar av världen så att jag hamnar i helt rätt stämning och förstår den övergripande känslan som skall genomsyra hela världen.
Annars funkar det inte.
/Rising
Re: Inget är roligt
"Fantasy i en femtiotalsvärld med jukeboxar och coola vrålåk, det är min stil."
Okaj då förstår jag lite mer vad du är ute efter. Tror jag i alla fall. Jo i såna spel där man använder något som inte är klassikt så behövs det information att använda. Där är vi överens. Bra med folk som har egna tolkningar. /images/icons/smile.gif
"Fantasy i en femtiotalsvärld med jukeboxar och coola vrålåk, det är min stil."
Okaj då förstår jag lite mer vad du är ute efter. Tror jag i alla fall. Jo i såna spel där man använder något som inte är klassikt så behövs det information att använda. Där är vi överens. Bra med folk som har egna tolkningar. /images/icons/smile.gif
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Re: Inget är roligt
Jag föreslår inte att ta bort dem, jag säger bara att de för mig är ett fullkomligt likgiltigt element. De är säkert bra att ha för att klara sig när man dras in i min spelledares våldsamma fantasier, men jag bryr mig inte ett spår om dem, annat än i ren självbevarelsedrift (när SL börjar gnälla om att mina gubbar alltid ska "utmärka sig").
Jag föreslår inte att ta bort dem, jag säger bara att de för mig är ett fullkomligt likgiltigt element. De är säkert bra att ha för att klara sig när man dras in i min spelledares våldsamma fantasier, men jag bryr mig inte ett spår om dem, annat än i ren självbevarelsedrift (när SL börjar gnälla om att mina gubbar alltid ska "utmärka sig").
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Re: Inget är roligt
Nackdelen med det blir ju att det blir en rent absurd mängd färdigheter, vilka lätt kan inkräkta på området "saker som spelarna lär sig av erfarenhet". Ett exempel är om en karaktär skulle prioritera umgänge i vissa kretsar, ska då den personen flytta över färdighetsvärden till "Kunskap om umgängeskretsen X" eller räcker det att spelaren minns några namn och deras personlighet?
Nackdelen med det blir ju att det blir en rent absurd mängd färdigheter, vilka lätt kan inkräkta på området "saker som spelarna lär sig av erfarenhet". Ett exempel är om en karaktär skulle prioritera umgänge i vissa kretsar, ska då den personen flytta över färdighetsvärden till "Kunskap om umgängeskretsen X" eller räcker det att spelaren minns några namn och deras personlighet?
Rickard
Urverk speldesign
Re: Inget är roligt
"...eller något i den stilen. Bara så att man får lite inspiration om hur man kan gå tillväga och vilka hinder man kan möta på sin väg."
Haha! Ja, se på den regeln.. Du vill alltså ha liknande regler till det mesta? Tänk dig då en stackars nybörjarspelledare som måste plöja igenom dessa regler där de flesta inte är viktiga för just den typen av spel han/hon hade tänkt att spela.. Det blir för det första mycket att läsa, för det andra mycket att komma ihåg och därmed för det tredje risk för att nybörjarspelledaren börjar slå upp i böcker under spelomgång för att hitta dina regler..
~Nu börjar nästan [color:448800]Han</font color=448800> hålla med [color:blue]Krille</font color=blue> om att friformare inte ska hitta på regler
"...eller något i den stilen. Bara så att man får lite inspiration om hur man kan gå tillväga och vilka hinder man kan möta på sin väg."
Haha! Ja, se på den regeln.. Du vill alltså ha liknande regler till det mesta? Tänk dig då en stackars nybörjarspelledare som måste plöja igenom dessa regler där de flesta inte är viktiga för just den typen av spel han/hon hade tänkt att spela.. Det blir för det första mycket att läsa, för det andra mycket att komma ihåg och därmed för det tredje risk för att nybörjarspelledaren börjar slå upp i böcker under spelomgång för att hitta dina regler..
~Nu börjar nästan [color:448800]Han</font color=448800> hålla med [color:blue]Krille</font color=blue> om att friformare inte ska hitta på regler
Rickard
Urverk speldesign
Re: Allt är roligt
"Dessutom så riskerar sådana här regler balla ut då rollpersonerna smyger, hoppar & klättrar lite varstans, använder kunskapsfärdigheter om allt möjligt och provocerar lätta motståndare till strid. Allt för att jaga ERF. /.../
Okej. Så här tycker jag det i så fall ska vara:
Efter äventyret pratar SL med spelarna om vad de tyckte var och en av rollpersonerna borde ha lärt sig av äventyret. Det handlar inte om färdigheter som har klarats, utan som har varit viktiga för respektive rollperson. /.../
Så där håller man på och delar ut några erfarenhetspoäng på färdigheter hit och dit."
Hmm.. En lång citering.. Jaja.. Så du ser själv inte nackdelarna med ditt eget system? Dels så kan detta riskera att spelarna sitter och skriver ner och gör en massa saker för att de ska kunna ta upp det på slutet, precis som du antar att erf-spelarna kan göra.. Dels så orkar nog inte allt klockan 03-05 på morgonen sätta sig och tänka igenom vad de har gjort.. Visst kan man göra detta nästa spelomgång men då kommer man inte ihåg allt man gjort.. Man kan även sluta tidigare, men alla spelgrupper kan inte sätta sig klockan 13 på en ledig dag och köra igång..
"Man skulle alltså få lära sig både av ens misstag och ens bedrifter, beroende på om det var viktigt eller inte."
Du vill ha att man ska få erfarenhet när man lyckats med något svårt och när man misslyckats mycket.. Om man istället tar och markerar när man lyckats, tror du inte att det jämnar ut sig i längden? Vill du ha realistiska regler så kan du väl sticka ut och lajva, eftersom det är omöjligt att göra realistiska regler till ett rollspel.. Lajv har ju antaligen också konstiga inlärningskurvor och inlärningssätt.
~Kan påpekas att [color:448800]Han</font color=448800>s spelgrupp brukar hålla på från 21-03 (eller senare) under ett rollspelstillfälle
"Dessutom så riskerar sådana här regler balla ut då rollpersonerna smyger, hoppar & klättrar lite varstans, använder kunskapsfärdigheter om allt möjligt och provocerar lätta motståndare till strid. Allt för att jaga ERF. /.../
Okej. Så här tycker jag det i så fall ska vara:
Efter äventyret pratar SL med spelarna om vad de tyckte var och en av rollpersonerna borde ha lärt sig av äventyret. Det handlar inte om färdigheter som har klarats, utan som har varit viktiga för respektive rollperson. /.../
Så där håller man på och delar ut några erfarenhetspoäng på färdigheter hit och dit."
Hmm.. En lång citering.. Jaja.. Så du ser själv inte nackdelarna med ditt eget system? Dels så kan detta riskera att spelarna sitter och skriver ner och gör en massa saker för att de ska kunna ta upp det på slutet, precis som du antar att erf-spelarna kan göra.. Dels så orkar nog inte allt klockan 03-05 på morgonen sätta sig och tänka igenom vad de har gjort.. Visst kan man göra detta nästa spelomgång men då kommer man inte ihåg allt man gjort.. Man kan även sluta tidigare, men alla spelgrupper kan inte sätta sig klockan 13 på en ledig dag och köra igång..
"Man skulle alltså få lära sig både av ens misstag och ens bedrifter, beroende på om det var viktigt eller inte."
Du vill ha att man ska få erfarenhet när man lyckats med något svårt och när man misslyckats mycket.. Om man istället tar och markerar när man lyckats, tror du inte att det jämnar ut sig i längden? Vill du ha realistiska regler så kan du väl sticka ut och lajva, eftersom det är omöjligt att göra realistiska regler till ett rollspel.. Lajv har ju antaligen också konstiga inlärningskurvor och inlärningssätt.
~Kan påpekas att [color:448800]Han</font color=448800>s spelgrupp brukar hålla på från 21-03 (eller senare) under ett rollspelstillfälle