Nekromanti Dåliga rollspelare?

[Balderk]

Okej, jag hade svårt att hitta ett bra ämnesval.
Hur som helst. Något som Krille sa i tråden innan fick mig att fundera. Det här är vad han sa:

Dessutom kräver det att spelare såväl som spelledare är bra rollspelare, vilket utestänger sisådär 90% av Sveriges rollspelare. Inklusive mig, måste jag erkänna - jag är på sin höjd halvbra.

Kan krilles påstående vara sant? Är 90% av sveriges rollspelare dåliga rollspelare? Gäller alltså den (ö)kända 90% regeln även för rollspelare? Är krille halvbra ? (Okej, fråga mig inte varför jag la till det här) och framförallt, spelar det någon roll?

Dessutom kan man ju alltid undra utifrån vilka mått man ska mäta rollspelarnas skicklighet? Har (påstådda) dåliga rollspelare lika roligt som bra rollspelare? Jag tycker nog att de (vi ) borde ha det. Om så är fallet kanske bara rollspelares skicklighet spelar någon som helst roll på konvent där väldigt bra spelledare i 90% av fallen får dåliga rollspelare och bra spelare (kan man då anta) i 90% av fallen får dåliga spelledare. Men det är klart, de flesta spelledarna på konvent kanske borde vara bra (eller i vilket fall känna sig bra) för att ställa upp att spelleda på ett konvent. Vilken spelledare som kan uppskatta sin förmåga som dålig eller halvbra eller med dåligt självförtroende skulle ställa upp att spelleda främmande grupper på ett konvent? Jag tror inte man kan anta samma sak om spelare. Ändå verkar ju de flesta iaf ha bra erfarenheter från konvent. Är det här en indikation på att krilles påstående är fel eller en indikation på att dåliga och bra rollspelare/spelledare kan ha lika roligt? Till och med tillsammans? Men det är klart, det finns ju dåliga konventerfarenheter också. De kommer säkerligen i många fall från dåliga spelledare och dåliga spelgrupper.

Det här ska inte ses som någon kritik mot krille. Jag tyckte bara det var ett intessant påstående.

/Balderk, som hade dåligt med tid på slutet (ska spela rollspel) och han kanske inte gå hela vägen med inlägget.

 

[Man Mountainman]

Tja, att prata om "dåliga spelare" är förstås lite vanskligt, eftersom man först måste ha någon form av bedömningsgrund. Jag skulle vilja säga att en bra spelare är en sådan som förmår driva äventyret framåt på eget initiativ samt se till att resten av spelgruppen har roligt (tillsammans med spelledaren då, förstås), medan en dålig spelare passivt konsumerar historien och/eller genom sina handlingar gör upplevelsen för övriga spelare runt bordet mindre njutbar. Jag vet att många anser att "rollgestaltning" är en viktig del av att vara en bra spelare, men det anser jag vara av underordnad betydelse.

Men det är klart, de flesta spelledarna på konvent kanske borde vara bra

haha

Hahaha!

HAHAHAHAHAHA!

 

[Johan K]

Oj, det här var en bra fråga !!
Om man säger såhär.. Jag tycker för egen del att man är en bättre spelare nu än vad man var för nått år sedan.. Men där så kanske erfarenheten, eller vad man ska säga...
Så egentligen så tycker jag nog inte att man kan dela in rollseplare i kategorier som bra eller dålig. Utan att man kan dela in spelare & spelledare i hur erfaren man är & sådana saker..

 

[Rising]

Det hade ett sammanhang...

"Är 90% av sveriges rollspelare dåliga rollspelare?"

Det beror på vad man menar med "dåligt". I Krilles fall så handlade det om att man inte gärna vill agera på ett sätt som visserligen stämmer för ens rollperson, men inte för en själv.

Det handlade ju om hur rädd man blev av att befinna sig i en situation där det inte riktigt kan gå dåligt för en. Krille menar att 90% inte blir särskilt rädda om de vet att de inte kan dö.

So what om reglerna säger att "Monstret X är läskigt", om det inte ÄR läskigt på riktigt, kan du ändå gestalta skrämd?

Så, ur DEN synvinkeln stämmer det säkert. Det är nog mycket mer än 90% t.o.m. Jag vill inte rollgestalta förälskad i en spelledarperson om spelledaren är en alltigenom vidrig och osympatisk person. Visst, det är per definition "dåligt rollspel" för det är ju inte spelledaren som min rollperson skall tycka om, utan spelledarpersonen.

Men jag kan nog inte riktigt övertyga mig själv om att rollgestalta ordentligt i en sådan situation. Så bra är jag inte.

/Rising
säger "dra inte meningar ur deras sammanhang, barn!"

 

[Klon]

Håller med, delvis

Jag håller till storn del med dig. Det är hur man driver historien frammåt. Men jag tycker också att rollgestaltningen är ganska viktig för detta sammanhang. Det är bvra iom man har en ganska bra uppfattning om sin roll, och kan förmedla den ganska väl. Det gör att de andra lättar4e förstår hur han "är" och inte böhver bry sig så mycket mer om det. Då folk gör saker som verkligen passar deras karaktär tycker i vilket fall jag att det höjer stämmningen. Som SL kan jag till och med underlätta för sånna saker (vad gäller handlingar so skulle passa väldigt bar om de lycvkades och dylikt).

Det är väl kanske mestadels vad du sa, men jag villeb allt ge det där med gestaltningen en liten större del, än om fortfarande underställd den första du nämde.

 

[Vindhand]

Hur är man dålig?

Det är IMHO en fråga som måste besvaras innan man kan skatta procenttal.

Jag misstänker att det är omöjligt att komma överens om en sådan definition så procenttalen är nog meningslösa

F.ö. kommer jag att tänka på en diskussion om ett brädspel nyligen (inte här i forumet) när någon motsatte sig idén att lägga in mer rollspelsmoment i spelet med motivationen "Folk är inte tillräckligt bra improvisationsskådespelare" (parafraserat). Nå, om man ställer krav på sina spelare att de skall kunna trollbinda en dramaten-publik med sitt rollgestaltande för att de skall få kallas bra (eller för att det ens skall vara värt att spela med dem), då kan jag mycket väl tänkla mig att 90 eller 99.9% av alla rollspelare faller utanför den ramen.

 

[Troberg]

Re: Hur är man dålig?

Det är IMHO en fråga som måste besvaras innan man kan skatta procenttal.

Jag misstänker att det är omöjligt att komma överens om en sådan definition så procenttalen är nog meningslösa

Jag tror att vi löser båda problemen om vi definierar dåliga som sämre än genomsnittet. Då blir det 50% dåliga, 50% bra. Enkelt!

 

[Duddmannen]

10%!

Är 90% av sveriges rollspelare dåliga rollspelare?

I så fall tillhör jag och de jag spelar med resterande 10%.

Men det är klart, de flesta spelledarna på konvent kanske borde vara bra (eller i vilket fall känna sig bra) för att ställa upp att spelleda på ett konvent.

Jag är säker på att alla spelledare som ställer upp på ett konvent är bra. Det krävs ju bara att man vågar spelleda för vilt främmande människor (alternativt främmande och vilda människor) så har man automatiskt det självförtroende som krävs av en bra spelledare.

I grunden är det väl det som avgör vem som är bra respektive dålig spelare eller spelledare. Vågar man komma till ett spelmöte varje vecka och i sällskap med ganska så mystiska individer hjälpa till att berätta fantastiska historier så är man åtminstone i mina ögon bra på det.

De dåliga försöker inte ens spela.

/Duddmannen - jävelbra spelare och überspelledare

 

[Pom]

Re: Håller med, delvis

Håller med om att rollgestaltningen är viktig för att driva historien framåt. Det är ju inte några papperslappars äventyr man egentligen vill uppleva, utan hjältar av kött och blod.
Men i enstaka fall kan rollspelande gå till överdrift. Det är väl mest en fråga om hur mycket man avviker från övriga gruppens spelstil, men jag har upplevt spelare som så omständligt redogjorde för varje detalj i sina utseenden, manér, och handlingar att det inte blev mycket tid över under spelmötena till annat.
Det gäller för spelaren att någonstans ha ett metatänkande, att i någon mån tänka på vad som gör spelmötet dynamiskt och kampanjen fortskridande.

 

[walium]

Som sagt, definiera bra. Sedan finns det inget som säger att rollspel inte skulle kunna vara roligt eller nyskapande bara för att spelarna inte är "bra". Däremot kan det uppstå en krock om olika sorters spelare hamnar i samma spelgrupp.

"/Balderk, som hade dåligt med tid på slutet (ska spela rollspel) och han kanske inte gå hela vägen med inlägget."

Din turknutte! Själv har jag inte spelat något rollspel på hela sommaren.





Saker ni inte visste om Walium
Han har lyckats med konststycket att få mjäll både i skägg och ögonbryn.

 

[Feuflux]

Börjar med ett Dnalor-citat:

Tja, att prata om "dåliga spelare" är förstås lite vanskligt, eftersom man först måste ha någon form av bedömningsgrund. Jag skulle vilja säga att en bra spelare är en sådan som förmår driva äventyret framåt på eget initiativ samt se till att resten av spelgruppen har roligt (tillsammans med spelledaren då, förstås), medan en dålig spelare passivt konsumerar historien och/eller genom sina handlingar gör upplevelsen för övriga spelare runt bordet mindre njutbar. Jag vet att många anser att "rollgestaltning" är en viktig del av att vara en bra spelare, men det anser jag vara av underordnad betydelse.

Här håller jag med, en spelare som genom sitt handlande inspirerar SL är en bra spelare (det där med att ha roligt bör väl alla hålla med om). Oftast krävs det dock en bra SL för att man ska kunna inspirera honom, hmm. I DoD6 har jag en bra och erfaren SL, där känner jag att jag ger honom nya idéer och infallsvinklar genom mitt handlande (inte alltid ) och skulle i det fallet kalla mig en bra spelare. I Starwars är min SL helt ny som SL och nästan helt ny på rollspel. Äventyren där är annorlunda och jag är inte helt nöjd med min prestation där, jag borde kunna bidra mer till att storyn förs framåt. Men det är svårare att komma på grejer att göra med honom som SL (vilket troligtvis löser sig när han blir mer rutinerad och att jag tar bättre tag i min rollperson). Jag skulle hursomhelst inte kalla mig en bra rollspelare när vi lirar SW.
Men jag har kapacitet att vara en bra spelare.

Det där med rollgestaltning är en annan femma. Jag tycker inte man är en dålig rollspelare om man inte vill stirra SL djupt i ögonen och kläcka ur sig en kärleksdikt om man ska rollspela att man försöker förföra den vackra alvdrottningen eller vad fan som helst. Det är inte så petigt om man istället säger "jag läser en vacker kärleksdikt för henne" och SL avgör hur bra det går.

Däremot tycker jag man kan kräva att spelarna försöker levandegöra de karaktärsdrag och egenskaper deras rollperson har. Har man skrivit i sin beskrivning att rollpersonen är djurvän så ska man visa detta när de andra vill mörda hertigens vakthundar. Osv. Men då är det något spelaren själv valt, såhär vill jag vara, då får man försöka vara det också.

Kom att tänka på dorktower nu, ett strip där Igor (heter han va?) har gjort en ny Cleric och rullat fram 18 som intelligens som han skryter med. Han hoppar in i spelet igen och SL säger nåt i stil med:
"You face 1735 orcs"
varpå Igor säger
"Orcs? We attack! Huzzah!"
Vill man spela kamikazegalning ska man kanske hålla sig borta från 18 i INT.

 

[Farbror Funkus]

Re: Dåliga rollspelare?[Självsympton]

dåliga rollspelare

Funkus är en av dom!!

 

[Farbror Funkus]

Re: 10%!

Kloka ord Duddis kloka ord.

 

[GrottrolletNaug]

Skådespelande och rollspelande

"Nå, om man ställer krav på sina spelare att de skall kunna trollbinda en dramaten-publik med sitt rollgestaltande för att de skall få kallas bra (eller för att det ens skall vara värt att spela med dem), då kan jag mycket väl tänkla mig att 90 eller 99.9% av alla rollspelare faller utanför den ramen."

Men rollspel är som bekant inte teater.
För att fucka upp argumentet lite ytterligare så kan vi beakta följande situation.

Regler är som bekant en mycket påtaglig del av rollspelet. En person som är mycket duktig på att konstruera, böja, bända och använda sig av regler inom ett rollspel är onekligen en mycket duktig rollspelare på ett sätt. Han kan sina regler.
Om han sen däremot är urkass på att rollgestalta, men väldigt duktig på att opta regelsystem.
Han är ju fortfarande en rollspelare. Och han är bra på vissa saker som hör rollspelet till.

Hur bra rollspelare är den killen?


Vi får inte glömma bort att rollspel är inte teater, utan rollspel är lite annorlunda. Det finns moment i rollspelandet som faktiskt inte har att göra med rollgestaltande. Och om man nu tvunget måste betygsätta folks rollspelande så måste man även ta dessa moment i beaktning.


/Naug, tycker om regelsystem, och problemlösning, och karaktärsgestaltande och...

 

[Balderk]

<blockquote><font class="small">Citat Walium:</font><hr />
Som sagt, definiera bra. [/quote]

Jag ställde frågan HUR man ska definiera bra i mitt inlägg. Men jag formulerade det såhär:
<blockquote><font class="small">Citat Mig själv:</font><hr />
Dessutom kan man ju alltid undra utifrån vilka mått man ska mäta rollspelarnas skicklighet? [/quote]

Som sagt så hade jag dåligt med tid när jag skrev inlägget och han inte riktigt tänka på de bästa formuleringarna man kunde göra.

/Balderk, som den senaste veckan eller så spelat rollspel eller gjort något rollspelsrelaterat nästan varje dag.

 

[walium]

"Jag ställde frågan HUR man ska definiera bra i mitt inlägg."

För att definierar bra rollspelare så måste man definiera bra rollspel, vilket torde vara mer eller mindre omöjligt. Även om man säkert kan ena majoriteten av forumiterna kring vilka som är de värsta och mest oacceptabla avarterna så kommer man aldrig att få fram en enhetlig standard. Och tur är väl det.

 

[Balderk]

Re: Skådespelande och rollspelande

Hur bra rollspelare är den killen?

Inte så bra skulle jag säga. En spelare behöver ju knappt känna till reglerna för att kunna rollspela, de regler man bör känna till är väl kanske reglerna för de magier man har om man spelar en magiker. En bra spelledare ska däremot ha bra koll på reglerna i spelet i fråga. Och börjar man böja och bända regler till sin förmån så brukar det inte bli särskilt roligt att spela. Då är det mycket bättre att ha bra koll på världen man spelar i.

/Balderk

 

[Balderk]

För att definierar bra rollspelare så måste man definiera bra rollspel, vilket torde vara mer eller mindre omöjligt.

Ett mycket bra svar på mitt inlägg.

/Balderk

 

[Balderk]

Re: Det hade ett sammanhang...

Det beror på vad man menar med "dåligt". I Krilles fall så handlade det om att man inte gärna vill agera på ett sätt som visserligen stämmer för ens rollperson, men inte för en själv.
Det handlade ju om hur rädd man blev av att befinna sig i en situation där det inte riktigt kan gå dåligt för en. Krille menar att 90% inte blir särskilt rädda om de vet att de inte kan dö.
So what om reglerna säger att "Monstret X är läskigt", om det inte ÄR läskigt på riktigt, kan du ändå gestalta skrämd?
Så, ur DEN synvinkeln stämmer det säkert. Det är nog mycket mer än 90% t.o.m. Jag vill inte rollgestalta förälskad i en spelledarperson om spelledaren är en alltigenom vidrig och osympatisk person. Visst, det är per definition "dåligt rollspel" för det är ju inte spelledaren som min rollperson skall tycka om, utan spelledarpersonen.
Men jag kan nog inte riktigt övertyga mig själv om att rollgestalta ordentligt i en sådan situation. Så bra är jag inte.
/Rising
säger "dra inte meningar ur deras sammanhang, barn!"

Okej, jag drog det ur sitt sammanhang, men jag såg det ändå som ett uttalande där han menade att 90% av rollspelarna var dåliga och inte bara i denna mening. Men jag tror absolut att du och han har rätt i att över 90% av rollspelarna i sveriga är dåliga i den synpunkt som är påpekad ovan. För det är en väldigt svår situation.

Men hur ser du på det annars då? I andra synpunkter? Men där är det som sagt svårare att definiera bra och dålig.

/Balderk, som nog ändå mäter bra rollspel i hur bra man är på att gestalta en karaktär (och där faller väl även det ovanstående problemet in).

 

[Man Mountainman]

Re: 10%!

Jag är säker på att alla spelledare som ställer upp på ett konvent är bra. Det krävs ju bara att man vågar spelleda för vilt främmande människor (alternativt främmande och vilda människor) så har man automatiskt det självförtroende som krävs av en bra spelledare.

*fniss*

Jag tror inte du har träffat tillräckligt många spelledare. De flesta som jag känner skulle inte två gånger tveka inför att spelleda på konvent, och saknar absolut inte självförtroende. Spelledarskap är mer än bara självförtroende; en bra spelledare ska vara kreativ, snabbtänkt, kunnig, ödmjuk och empatisk, för att nämna några egenskaper.