Nekromanti De där vampyrrollspelen, va?

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
...Har nämligen aldrig spelat något!

De där vampyrrollspelen, vad är de för ena egentligen?
Sett att det finns ett som heter Vampire: The Requiem...
Och så har jag för mig att Whitewolf gjort en massa sådant?
Är inte Whitewolf ganska så inriktade på sådana spel överlag?
Är det skräckrollspel eller vad går de under?
Dark Ages och allt vad det finns... Om jag nu är på rätt köl?

Vad går de oftast ut på?
Hur är det att vara SL?
Hur är det att vara spelare?
Vart lägger man tyngden?
Är det svårspelat?
Finns det något som inte är så stort komplett?
Har nån kanske gjort ett eget riktigt bra som man kan ladda ner?

Jag är nyfiken som tusan på dem helt enkelt. Jag har alltid diggat vampyrtemat, men ändå aldrig kommit mig för att köra rollspelen.
 

Marcus J

Hero
Joined
8 Oct 2003
Messages
950
Location
Göteborg
White wolf har som du sett gett ut Vampire: The Reqium men gav även ut ett annat vampyrrollspel i flera editioner innan dess, nämligen Vampire: The masquerade. Själv så finner/fann jag V:tR mycket intressantare än V:tM men det är många som har precis motsatta åsikt. Du skulle nog ganska enkelt kunna hitta V:tM och en massa moduler begagnat (sa jag en massa? Jag menade en massa). De gav också ut Vampire: The Dark Ages vilket var baserat på samma värld som V:tM, bara tidigare tidsmässigt. Jag överlåter dock närmare beskrivningar till någon som faktiskt spelat det (the dark ages alltså, V:tM har jag spelat alldeles tillräckligt).

Vad jag vet så är WW ganska ensamma på vampyrspelsmarknaden, men jag vågar inte utala mig med säkerhet. Spelandet ska enligt böckerna handla om rädslan för det inre monstret medan systemet mestadels handlar om tuffa vampyrförmågor och strid. De flesta jag spelat Vampire med använder dock bara systemet för att få ett hum om vad ens rollperson är kapabel till och sedan köra på spelledarenvälde (eller hur man nu egentligen ska översätta GM Fiat).

/Marcus
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Tackar tackar!

Att ha koll på utgivning och olika versioner som varit kan alltid vara intressant. När du nu nämner det så minns jag för några år sedan då det var Vampire: The masquerade som var på tapeten. Det var många som snackade om det och jag var faktiskt på väg att köpa det, men det blev aldrig så.

Så utav min erfarenhet verkar det vara den mest lovsjungna versionen. En massa material...
Det är alltså en gigantisk hop böcker som utgör VtM?
Typiskt...

Hur är språket förresten?
För att ge en hint har jag aldrig haft några problem med grundläggande engelska (Eng A och B alltså).
Lätt, svårt?
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Är det skräckrollspel eller vad går de under?
Det finns många långa och urtråkiga diskussioner på Skräckforumet som behandlar just det.

Men kort sagt; tja, man gestaltar ju vampyrer, så i och med det så skulle många diskvalificera dem från skräckgenren. Ofta kan antagonisterna vara starkare vampyrer än rollpersonerna, men skillnaden är sällan lika stor som i traditionella skräckrollspel, så det är ytterligare en anledning till att fråga om de verkligen är skräckrollspel. Inte heller har man några regler för skräckpåverkan, så det är en annan parameter som gör att spelen kan vara svåra att kategorisera.

Enklast är kanske att kalla dem övernaturliga thrillers. Jag personligen kallar dem "skräckrollspel" men du får själv välja hur du vill göra.

Vad går de oftast ut på?
Äventyr är ofta av samma slag som mafiaintriger (fast mellan vampyrklaner istället för mafiafamiljer), men det finns ett större fokus på individerna och deras förhållande till deras vampyriska natur; hur de brottas med sig själva och vad de har blivit, och så.

Hur är det att vara SL?
Inget märkligt. I den bemärkelsen är det som vilket traditionellt rollspel som helst.

Hur är det att vara spelare?
Man förväntas kunna leva ut sina inre problem i större grad än att planera strategier för att ta itu med yttre problem. Men om man är van att spela kulturinriktade rollspel som är lite mer sofistikerade än "alver gillar skogar medan dvärgar gillar grottor" så är det lätt att komma in i gemet. Det finns exempelvis många traditionella fantasyspel som har mer svårspelade kulturer än de klaner som beskrivs i vampyrspelens grundböcker.

Är det svårspelat?
Nej. Inte av nödvändighet. Givetvis finns det utrymme för den som vill höja sina anspråk om man eftersträvar högre utmaning, precis som i de flesta traditionella rollspel.

Vill man ha mer tuggmotstånd kan man skaffa på sig extraböcker, då dessa bygger ut världen och ökar kraven på spelarnas förhandskunskap på andra sätt än om man köper böcker såsom monsterböcker eller "Krigarens handbok"-liknande böcker.

/Riz
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Okej, du ger en ganska bra vinkel till det hela.
Det känns bra och jag har redan en ganska så god inblick känns det som.

Vill man ha mer tuggmotstånd kan man skaffa på sig extraböcker, då dessa bygger ut världen och ökar kraven på spelarnas förhandskunskap på andra sätt än om man köper böcker såsom monsterböcker eller "Krigarens handbok"-liknande böcker.
Du menar med andra ord att för att börja spela, och där med spela och ha det skoj utan att bli låst eller instängd så räcker det med grundboken, en SL-skärm för litekom-ihåg och formulär?
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Du menar med andra ord att för att börja spela, och där med spela och ha det skoj utan att bli låst eller instängd så räcker det med grundboken, en SL-skärm för litekom-ihåg och formulär?
Jag använder aldrig extraböcker till något rollspel (utom monsterböcker), men tycker ändå att Vampire (och liknande spel i WoD-familjen) är bra, spännande och utmanande rollspel.

Så "ja". Du behöver absolut inte några extra splatböcker för att kunna ha roligt med Vampire. Grundböckerna är inte inspirationslösa härken fulla med blott regler, utan precenterar ett helt koncept som man kan inspireras av och leka med för att skriva gott om äventyr, innan man eventuellt går vidare och börjar nosa på extramaterial för att få fler infall.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Grundregelböcker

Du menar med andra ord att för att börja spela, och där med spela och ha det skoj utan att bli låst eller instängd så räcker det med grundboken, en SL-skärm för litekom-ihåg och formulär?
I Vampires fall räcker det inte med grundboken. White Wolfs nutidsspel (Vampire, Werewolf, Mage, Changeling) är konstruerade så att du måste ha två böcker. Dels grundregelboken som heter "World of Darkness", och dels regelboken för det specifika spelet som innehåller beskrivning av den typ av varelser man ska spela, samt specifika regler för dessa. Men när man har både de böckerna behöver man inget mer.

/tobias
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Hur är språket förresten?
För att ge en hint har jag aldrig haft några problem med grundläggande engelska (Eng A och B alltså).
Lätt, svårt?
Författarna älskar att använda underliga ord, men mest för regeltermer och flufftext. När det gäller att förklara reglerna är det inte särskilt svårläst rent språkmässigt, däremot är det inte alltid så väl strukturerat.

Elaka personer har kallat språket pretentiöst. Snälla personer kallar det stämningsfullt.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Aha, okej. Men vad det kommer till just VtM då?
Om jag nu, någon gång när min förbannade jävla studentplånbok tillåter(!!!), skulle börja checka efter det, behöver jag alltså en grundregler och en allmän regelbok först, plus formulär and shit?

Skulle inte någon av er nu vilja (kunna) gå lite djupare i hur det är att spela dem?
Stämningen, känslan, vart man lägger tyngd i karaktären, hur en spelkväll kan vara generellt etc?
Vet någon med sig att de gjort en spelkvällskrönika/rapport av något sådant nyligen så säg gärna till...
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,182
Location
Rissne
Om jag nu, någon gång när min förbannade jävla studentplånbok tillåter(!!!), skulle börja checka efter det, behöver jag alltså en grundregler och en allmän regelbok först, plus formulär and shit?
Äh. VtM, dvs det gamla spelet, behöver bara en grundbok, som heter just Vampire: The Masquerade. Formulär? Sånt tankar man hem från nätet och skriver ut själv.


Däremot för Vampire the Requiem behöver du både World of Darkness och Vampire the Requiem-boken.

Skulle inte någon av er nu vilja (kunna) gå lite djupare i hur det är att spela dem?
Det beror alldeles på.

Vissa spelledare kör hård-Emo av det hela, med massor av ångest och Anne Rice-runkande (En Vampyrs Bekännelse etc).

Andra kör mer på vampyrer-som-superhjältar-stuket.

Själv föredrar jag det stuk två av mina Vampirespelledare kör, dvs det där man blandar lite lagom, och lägger in en allmän känsla av att allting hela tiden är på väg att gå åt helvete... Man springer runt och gör ärenden åt folk som är mäktigare än vad man själv är i hopp om att klättra lite på stegen, och så blir man såklart utnyttjad som bricka i spelet och så går det åt helvete, så får man ångest. Samtidigt kämpar man med att inte förvandlas till ett monster bara för att man blivit vampyr... Jag menar, man måste ju inte bli en mordgalen psykopat bara för att man inte kan gå ut på dagen, inte sant?

Vet någon med sig att de gjort en spelkvällskrönika/rapport av något sådant nyligen så säg gärna till...
Inte riktigt en krönika, mer av en sammanfattning av hur vår kampanj gick åt helvete...

(värt att nämna för andra vampirespelare: Min karaktär i den kampanjen höll sig på Humanity 7, sitt startvärde, ända fram till slutet...)
 

Honken

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
906
Location
Umeå
Jag skulle vilja påstå att Vampre the Masquerade (eller Vampire the Requiem) är vad du gör det till. Det går spela det som ett glättigt actionlir á la Underworld, eller som ett mörkt "jag är rädd för besten inom mig" lir.

/Honken
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Okej. Det låter ju fint det där.
Själv är jag nog också en blandning utav vad jag vill ha.
Fast jag kan nog vara ganska A. R.
Jag tycker nämligen att en Vampyrs Bekännelse är den bästa vampyrfilm jag sett, aldrig läst böckerna dock.

Hur mycket tror ni att man skulle kunna få ge för grundupplägget då, tror ni spelet är värt mycket idag gentemot vad det kostade nytt?
 

Marcus J

Hero
Joined
8 Oct 2003
Messages
950
Location
Göteborg
Det enklaste är väl att kolla på tradera och liknande sidor (för V:tM, V:tR tillsammans med WoD grundboken kostar tillsammans ca 500 spänn på sfbok)

/Marcus
 

soda_UBBT

Warrior
Joined
30 Jul 2001
Messages
267
Location
Luthagen, Uppsala.
Jag skulle vilja påstå att Vampre the Masquerade (eller Vampire the Requiem) är vad du gör det till. Det går spela det som ett glättigt actionlir á la Underworld, eller som ett mörkt "jag är rädd för besten inom mig" lir.
Värt att påpeka är att glättigt actionlir, med superhjälteförmågor i lämpliga listor i boken, är systemstött. Medan mörkt, story eller existensiellt uforskande får bli rent friform-rollspel hos spelgruppen.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,182
Location
Rissne
Medan mörkt, story eller existensiellt uforskande får bli rent friform-rollspel hos spelgruppen.
Och tack och lov för det.

Skulle Vampire haft en massa regler som lagt sig i hur och när jag känner ångest eller hur storyn ser ut eller är uppbyggd hade jag nog strejkat och inte varit med och spelat.

Systemet stödjer det system brukar, och enligt mig bör, stödja; de delar där SL inte kan tänkas vara tillräckligt objektiv för att avgöra utgången på ett rimligt sätt. Systemet är dessutom jämförelsevis simpelt och strömlinjeformat. Nackdelen med systemet är, egentligen, bara att man slår för många tärningar. Tack och lov. Det kunde varit värre - systemet kunde ha lagt sig i min karaktärs personlighet eller karaktärens relation till övriga rollpersoner eller dess målsättningar eller något annat system inte ska sitta och pilla i.

EDIT: Förtydligande - jag upplevde det som att du menade att avsaknaden av dylika regler var något dåligt, och jag menar att då behövs det en motvikt. Själv menar jag ju att det är något bra att systemet saknar stöd för story, mörker etc - så således får jag fungera som motpunkt. Vi vill ju trots allt visa en balanserad bild, eller hur?
 

soda_UBBT

Warrior
Joined
30 Jul 2001
Messages
267
Location
Luthagen, Uppsala.
EDIT: Förtydligande - jag upplevde det som att du menade att avsaknaden av dylika regler var något dåligt, och jag menar att då behövs det en motvikt. Själv menar jag ju att det är något bra att systemet saknar stöd för story, mörker etc - så således får jag fungera som motpunkt. Vi vill ju trots allt visa en balanserad bild, eller hur?
Självklart tycker jag att det är värdelöst och tycker i stort att hela vampire universat med samtliga böcker utger sig för att vara något som de inte alls är.

Folk tycker olika saker är roliga. Det är helt ok. Men att påstå sig facilitera något som det inte alls gör, det är något annat.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Medan mörkt, story eller existensiellt uforskande får bli rent friform-rollspel hos spelgruppen
Well, Humanity/Path-reglerna finns där av en anledning. Visst kunde det varit mer utbyggt, som i Wraith eller Kindred of the East, men att påstå att sådana regler inte överhuvudtaget existerar i Masquerade är bullshit. Det finns också en massa andra regler som behandlar emotionella tillstånd - tex Blood Bond, Presence, Dominate, div. Thaumaturgi-vägar, Nature/Demeanor, Willpower, och conscience/courage/conviction/self-control. Särskilt Blood Bond är ett schysst, utmanande och verkligt mörkt koncept imo.

Jag tycker nog nästan att ovan nämnda regler tillhör de mer väl fungerande i Vampire. Regelsystemet i övrigt suger ganska hårt.

- Ymir, påpekar
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,182
Location
Rissne
Men att påstå sig facilitera något som det inte alls gör, det är något annat.
Frågan är vad man ställer det i relation till. På den internationella marknaden är WoD's främsta konkurrent d20. Där har vi ett spel som anti-faciliterar mörker, story och karaktärsdjup.

WoD-systemet gör, om man bortser från de tjogvis med tärningar som ska kastas och räknas, precis vad jag anser att ett system ska göra för att facilitera de flesta spelstilar; nämligen hålla sig undan. Det är lätt, flexibelt och snabbt. Det är sjukt lätt för SL att improvisera inom systemet - det hela gör att systemet blir så fritt och osynligt som system behöver vara för att man ska kunna spela mörkt, story, och ångestfyllt.'

Att sätta siffror på ångest eller mörker är inte att facilitera ångest och mörker. Det är att döda ångesten och mörkret.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
[ QUOTE ]
...det hela gör att systemet blir så fritt och osynligt som system behöver vara för att man ska kunna spela mörkt, story, och ångestfyllt.'

[/ QUOTE ]

Å andra sidan finns det inget i systemet som uppmuntrar till sådant, vilket gör att det är precis lika lätt att improvisera helt utan mörker och ångest. Ergo, spela spelet på ett sätt som det inte påstår sig göra. Det innebär alltså att VtM, med kompisar, påstår sig kunna göra något som spelet i själva verket lägger över på spelgruppen.

Om det sedan är bra eller dåligt är en annan sak. Jag tycker att det är dåligt. Dessutom har jag praktisk erfarenhet av att försöka spela mörk ångest med en SL som var mer inne på helt vanlig action, fast med vampyrer. Det var inte så kul för jag trodde på WW, naiv som jag var. :gremsmile:
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,784
Location
Maastricht
Jag skulle nog råda dig till Requiem och inte Masqurade, men det är min personliga åsikt. Jag har spelat söndet VtM något oerhört så det kanske är en anledning, en annan kan vara att det är helt enkelt är ett mycket bättre spel med större potential. Men undersök båda spelen och ta det som känns bäst.
 
Top