Någon beskrev det för mig som att det tvärtom är bland det mest demokratiska som finns. Kreativitet behöver inte pengar – bara tid. Och absolut, en del har fyllt sina liv med så många andra hobbies att de inte "har tid att" öva på att rita, men det skulle jag inte kalla odemokratiskt.
Vad behöver man för att börja öva på att rita?
En penna. Ett papper. That's it.
Sedan kan man accelerera sin progression genom att kolla på andra, vara nyfiken, läsa på – och även det är idag tillgängligt för var och en som har en internetuppkoppling.
Odemokratiskt? Absolut inte. Inte jämfört med många andra färdigheter eller aktiviteter, som aktivt kostar pengar eller kräver kontakter eller utbildningar etc. Världens fattigaste människa kan fortfarande lära sig rita.
Precis innan AI-grejen så hade vi ju också en helt jäkla massiv surge av unga människor som lärt sig rita och måla på egen hand eller via typ youtubetutorials. Det finns, eller fanns åtminstone, enorma mängder hungriga illustratörer därute. Som lärt sig. Extremt demokratiskt. Internet, inte AI, har varit den stora equalizern här.
(Och det gör också att illustrationer kan vara ruskigt billiga. Man kanske får kompromissa om kvaliteten eller hur mycket kontroll man får över slutresultatet, men min lärarlön har räckt till ganska många fina bilder till mina spel.)