Re: Jag tycker Eksem är på rätt spår
Äsch. Det är nästan så jag glömt bort vad diskussionen handlade om...
Jag har läst hela tråden igen och kan konstatera att du gör en del poänger samtidigt som jag tycker att du gör dig skyldig till detsamma som du försöker kritisera andra användare för.
Nämligen att försöka att objektivt döma subjektiva inlägg genom att ställa upp objektivt korrekta diskussions-regler. När detta inte tycks fungera så verkar en djup irritation infinna sig, tolkat av sättet dina inlägg är formulerade på, och sedermera gör du själv dig skyldig till samma "infekterade" sätt att diskutera på.
När jag ser det så här utan att själv vara involverad i just den här delen av diskussionen så är det ganska fascinerande hur snabbt en diskussion kan bli "infekterad". Jag tycker dock fortfarande att ämnet ska diskuteras, alltså inte huruvida ämnet är infekterat, för om det inte är det redan så lär det ju bli det. Jag menar att vi inte ska fly från diskussioner bara för att det finns en tendens att de rör upp känslor. Jag ser det nästan som så att om diskussionen rör upp känslor så är den viktig och det ena förutsätter det andra.
Men alla användare, kan tjäna på att försöka hålla god ton, alltid. Jag läser mina inlägg igen hela tiden och beroende på mitt känsloläge tycker jag olika om mina inlägg. Jag tycker till exempel att jag kunde författat mitt första inlägg väldigt annorlunda och ändå gjort samma poänger, men nu när jag läser det är det ju en nästan lika illa krigsförklaring som den i trådstartsinlägget där CapnZapp säger att all feminism är trolleri, mer eller mindre. Motsvarande på krogen hade säkert varit att han hällt en öl över nån.
Det här med övertolkande är inte lätt att reda i för när man är involverad i en diskussion tenderar man att överdriva hela tiden också. Övertolkande är kanske en åsikt om vad överdrift är. Meningen "Nu övertolkade du mig igen" kanske ska ses i ljuset av diskussionens läge och i ljuset av de känsloyttringar som spelat in i formuleringen av sagda stycke.
Eftersom vi är inne på att diskutera diskussionen just nu, alltså vi försöker reda i rena subjektiva saker, så kanske det är dumt att skärskåda andras inlägg för misstag, tänker jag. Blir inte diskussionen infekterad på ett annat sätt då? Genom att man sakta flyttar ämnet från det ursprungliga till någon form av personangrepp; för vad är det inte att sitta och kritisera andras sätt att uttrycka sig på?
Jag ser inte logiken bakom slutsatsen att ett ämne som diskuteras leder till infekterade diskussioner. Jag tror att diskussionen i sig är katalysatorn här, gnistan och ämnet får mer stå för veden, eller bränslet helt enkelt (och om vi ser genus som ved så kan vi se rasism som fnöske t.ex.). Det är ju samma sak som andra har uttryckt i tråden också, men lösningen verkar hos vissa fortfarande vara att ta bort veden och behålla gnistan, vilket ju vore lättare rent teoretiskt. Alltså om man formaliserar genus och diskussion som två skilda saker, nämligen bränsle och katalysator. Tar vi bort bränslet så finns det inget att katalysera. Problemet här är att då har vi bara tagit bort en av många bränslen och eftersom katalysatorn finns kvar sitter den bara och väntar på mer bränsle i form av valfri politisk diskussion.
Och sen måste man förstå att de här ämnena inte bara försvinner heller. Att sudda ut dem helt ur social interaktion är omöjligt. Jag tycker också att det är viktigt att vi ställer oss frågan VARFÖR man vill sudda ut det här ämnet? Varför är det onödigt att diskutera orättvisor överlag? Jag vet egentligen varför; det är nämligen så att om någon börjar tjata med mig om vikten av att rädda valarna så brukar jag tappa intresset ganska snabbt. Jag tycker inte det är prio ett på min dagordning så jag är varken insatt i ämnet eller speciellt nyfiken på det även om jag rätt och slätt kan konstatera att projektet har ett gott syfte. Men visst, valarna bor ju inte jag granne med, och nånstans är det här en ganska kass jämförelse, tycker jag. Om valarna bodde next door och var viktiga för mänsklig fortlevnad och förtjänade lika stor respekt som medmänniskor överlag (vilket vissa säkert tycker att de gör), så borde mitt intresse för deras behov vara större.
Men åter till diskussionen. Det här sättet på vilket någon "claimar" objektiva åsikter är inte okay.
Speciellt dumt blir det att mena att man själv på något sätt står för en objektiv bild av verkligheten. Vad gör man då egentligen? Det är farligt att på lekmannavis gå in och leka domare i en diskussion som handlar om upprörda känslor. Det här är ingen kritik mot moderatorerna som jag anser ensidigt gjort ett jättebra jobb.
Eftersom det här inlägget nu är minst lika kritiskt mot mig själv så räknar jag med att jag inte ska få nåt skit för att kritiken även träffar andra. Pow pow!