Re: Begreppsförvirring?
Med visst intresse skulle jag vilja be dig förklara det här med absolut skala och varför ondska skulle mätas mot den när etiska eller morailska fel ej gör det
OK, jag ska försöka.
Jag börjar ur ett historiskt perspektiv. Förr var ondskan definierad av den rådande religionen. Det som var ont var det som var mot deras doktrin. Etik och moral var en underordnad del (eftersom det inte var meningsfullt att fundera kring det eftersom gud/gudarna redan bestämt vad som gällde). Genom att religionerna har försvagats så har även en glidning skett från gott/ont till etik/moral.
I detta perspektiv så ter sig gott och ont vara baserat i absoluta, oifrågasättningsbara dogman, medan moral och etik är en situationsbedömning baserad på sammanhanget.
På många sätt så kan man säga att det här är en logisk fortsättning av Nietsches tankar. Utan en gud så måste människan själv på egen hand skapa sina levnadsregler, bortom gott och ont. Vi väljer då att definiera detta som de mellanmänskliga begreppen etik/moral, till skillnad från gott och ont som ligger mellan människa och gud.
I den gammaldags gott/ont-modellen var man ond om man bröt mot guds bud och stal mat från en rik man för att äta sig mätt. Detta på grund av att man definierat handlingen stöld som ond. I en moral/etik-modell så anses detta vara en försvarbar handling och man kan till och med argumentera att den rike mannen har handlat oetiskt som inte delat med sig från början.
Ska man exemplifiera i andra termer så skulle jag jämföra med att begå ett brott. Ondska motsvarar där brottet mot lagen, medan etik och moral motsvarar brottet mot personen man skadat.
Denna indelning har alltså egentligen ingen grund i något annat än en historisk tradition, där ondska mäts efter en fast, oböjlig måttstock. Genom att denna måttstock gradvis dömts ut som felaktig så har andra begrepp införts för att hantera den nya situationen. Klart är att det är olika saker man talar om och något slags distinktion behövs.
Begripligare eller bara mer text?