Nekromanti Friform=nybörjarovänligt?
- Thread starter MrG
- Start date
OT
"Seriöst, skulle det på något sätt hjälpa en spelledare att rulla en tärning då och då. Som spelledare ska du bygga upp en handling, socialt leda spelet, skapa konflikter att hantera osv. osv. Att man då och då får rulla en tärning hjälper inte till på något sätt en att bli kompetent på punkterna ovan. Man blir inte tryggare som social ledare, man improviserar inte bättre, man kommer inte på bättre handlingar, man kommer inte på bättre konflikter osv. osv."
Du har fel.
Om du snackar om dig själv i meningen ovan så bör du formulera om dig. Om du snackar om en mängd folk i vilken jag ingår så har du fel.
Om jag har regler att luta mig emot så blir jag tryggare som social ledare, jag improviserar bättre, jag kommer på bättre handlingar. Möjligtvis kommer jag inte på bättre konflikter, eftersom det är nått jag klurar på innan spelmötet.
Vad du och Krille verkar ha stora problem med att förstå är att rollspel inte är en hobby som utövas av en person. Det kommer alltid att finnas en mängd personer som vill ha regler för att spela, och det kommer att finnas en mängd personer som inte vill ha regler då de spelar.
Varför kommer aldrig dessa eviga debatter som mer eller mindre går ut på att försvara sin egen spelstil genom att sparka på andras aldrig att ta slut? För att det alltid kommer att finnas folk som inte kommer att förstå eller acceptera att andra människor tänker och fungerar annorlunda än dem själva.
- Zire
"Seriöst, skulle det på något sätt hjälpa en spelledare att rulla en tärning då och då. Som spelledare ska du bygga upp en handling, socialt leda spelet, skapa konflikter att hantera osv. osv. Att man då och då får rulla en tärning hjälper inte till på något sätt en att bli kompetent på punkterna ovan. Man blir inte tryggare som social ledare, man improviserar inte bättre, man kommer inte på bättre handlingar, man kommer inte på bättre konflikter osv. osv."
Du har fel.
Om du snackar om dig själv i meningen ovan så bör du formulera om dig. Om du snackar om en mängd folk i vilken jag ingår så har du fel.
Om jag har regler att luta mig emot så blir jag tryggare som social ledare, jag improviserar bättre, jag kommer på bättre handlingar. Möjligtvis kommer jag inte på bättre konflikter, eftersom det är nått jag klurar på innan spelmötet.
Vad du och Krille verkar ha stora problem med att förstå är att rollspel inte är en hobby som utövas av en person. Det kommer alltid att finnas en mängd personer som vill ha regler för att spela, och det kommer att finnas en mängd personer som inte vill ha regler då de spelar.
Varför kommer aldrig dessa eviga debatter som mer eller mindre går ut på att försvara sin egen spelstil genom att sparka på andras aldrig att ta slut? För att det alltid kommer att finnas folk som inte kommer att förstå eller acceptera att andra människor tänker och fungerar annorlunda än dem själva.
- Zire
Rising
Vila i frid
Om konkurrensen med dataspel:
Jag tror att det ligger regelrollspelen mer i fatet än de slumplösa systemen, faktiskt. Jag menar; WoF kan redan göra det som de simulationistiska regelrollspelen gör, fast mycket, mycket snabbare och bättre.
Ett slumplöst rollspel kan jag enklare tänka mig tjäna på den nya tekniken; Play-by-email och play-by-forum's kan vara roliga, spännande (som i att nya saker är spännande) och enkla att sätta sig in i även för rollspelsanalfabeter.
Så frågan är nog snarare: Hur ska rollspelen låta bli att framstå som den sortens mossiga brädspel som blivit utkonkurrerade av WoF och andra MMORPGS's? Jag personligen tror inte att tärningar räcker, det är nog bättre att som DnD lansera hela miniatyrkollektioner i så fall. (eller gå åt andra hållet och låta reglerna få kontrollera annat än att simulera världen)
Jag tror att det ligger regelrollspelen mer i fatet än de slumplösa systemen, faktiskt. Jag menar; WoF kan redan göra det som de simulationistiska regelrollspelen gör, fast mycket, mycket snabbare och bättre.
Ett slumplöst rollspel kan jag enklare tänka mig tjäna på den nya tekniken; Play-by-email och play-by-forum's kan vara roliga, spännande (som i att nya saker är spännande) och enkla att sätta sig in i även för rollspelsanalfabeter.
Så frågan är nog snarare: Hur ska rollspelen låta bli att framstå som den sortens mossiga brädspel som blivit utkonkurrerade av WoF och andra MMORPGS's? Jag personligen tror inte att tärningar räcker, det är nog bättre att som DnD lansera hela miniatyrkollektioner i så fall. (eller gå åt andra hållet och låta reglerna få kontrollera annat än att simulera världen)
Varför förutsätter du att nybörjande rollspelare måste vara ungar som gillar spel och väljer mellan WoW och en låda med rollspel? Det finns inget som säger att detta är den enda möjliga målgruppen för rollspel - snarare tror jag lite som Rising säger att dessa personer i vilket fall skulle lockas med av WoW. Det är inte ett antingen eller, men nybörjande rollspelare kan lika gärna vara några år äldre ungdomar av båda könen (inte särskilt vanligt i WoW-kulturen) som intresserat sig för antingen världarna (fantasyfrälsta), skrivande (är med i skrivarstugor eller motsvarande), dramaintresserade och så vidare. Där är det folk som vill uppleva roliga berättelser och inte behöver gå (om?)vägen via spel. Då tror jag inte heller man nödvändigtvis måste sälja rollspel i färgglada lådor på leksaksaffärer - huvudsaken är bara att ha breda kanaler med stor spridning, inte nödvändigtvis att ragga upp spelsugna småpojkar.
Allt jag tycker är coolt med regler, d.v.s. saker som olika beräkningar, erfarenhetspoäng, levling och allt vad det kan vara, hanteras så mycket bättre av datorer och sköts så snyggt och smidigt i spel som WoW. Man får också social interaktion där och mycket skoj och skämt - det enda som saknas jämfört med vanligt rollSPEL är närvaron, att sitta i samma rum som ett par vänner och ha kul. Kort sagt, rollSPEL och datorspel överlappar i praktiken varandra, medan ROLLspel och datorspel har mycket mindre gemensamt, eftersom datorer ännu inte klarar av att hantera berättande och gestaltning.
Vad jag försöker säga är att de nybörjare som framförallt intresserar sig för reglerna är mer benägna att syssla med datorspel istället - ett förhållande som inte existerade lika mycket på 80-talet.
/RipperDoc - ganska övertygad om att rollSPEL förlorar i längden mot datorspelen
Allt jag tycker är coolt med regler, d.v.s. saker som olika beräkningar, erfarenhetspoäng, levling och allt vad det kan vara, hanteras så mycket bättre av datorer och sköts så snyggt och smidigt i spel som WoW. Man får också social interaktion där och mycket skoj och skämt - det enda som saknas jämfört med vanligt rollSPEL är närvaron, att sitta i samma rum som ett par vänner och ha kul. Kort sagt, rollSPEL och datorspel överlappar i praktiken varandra, medan ROLLspel och datorspel har mycket mindre gemensamt, eftersom datorer ännu inte klarar av att hantera berättande och gestaltning.
Vad jag försöker säga är att de nybörjare som framförallt intresserar sig för reglerna är mer benägna att syssla med datorspel istället - ett förhållande som inte existerade lika mycket på 80-talet.
/RipperDoc - ganska övertygad om att rollSPEL förlorar i längden mot datorspelen
Krille
Lord
"ganska övertygad om att rollSPEL förlorar i längden mot datorspelen"
Fast jag är ju ute efter ett ROLLSPEL. Jag vill inte ha ett ROLLspel eller rollSPEL. Jag vill ha ett ROLLSPEL. Och det är väl mest det jag saknar i friformen. Vart tog spelet vägen?
Jag ser inte problemet med att konkurrera med onlinespelen. Jag menar, Axis&Allies är roligare på bräde än online. Varför kan det inte gälla rollspel?
Fast jag är ju ute efter ett ROLLSPEL. Jag vill inte ha ett ROLLspel eller rollSPEL. Jag vill ha ett ROLLSPEL. Och det är väl mest det jag saknar i friformen. Vart tog spelet vägen?
Jag ser inte problemet med att konkurrera med onlinespelen. Jag menar, Axis&Allies är roligare på bräde än online. Varför kan det inte gälla rollspel?
Beror på hur man definerar spelighet, för mig är rollspelandet speligt oavsett storleken på system (eller bristen på det), men känns som om du har en bestämd annan uppfattning.
Jupp! Kul utmaning! Skulle gärna jobba på säljandet av en sån, men vet inte om jag är rätt man att skriva den. Men tanken lockar, skulle till och med kunna tänka mig hur affärsplanen skulle kunna se ut för det... men sedan är jag ju säljare/marknadsförare, inte spelkonstruktör/författare
Fast nu räknade du upp samma problem som systemrollspelen också har... dvs hur att nå publiken. Känns som det inte hänger på hur mycket system det är?
Olle Linge
Snigel
Det här är ett svar till Risings inlägg också. Jag tycker inte att det här stämmer alls, i alla fall inte för mig. Det häftiga rent regelmässigt i rollspel är ju att man kan göra vad som helst! Man kan skriva generella regler och låta spelledaren interpolera. En dator kan inte det idag och jag tror inte att det kommer kunna det om tio år heller.
Så länge vi inte uppfinner datorer som kan simulera sunt förnuft och göra avvägda beslut så kommer bordsrollspel att vara mycket intressantare för mig, oavsett hur smidigt och snyggt datorspelet är. Utan dessa egenskaper kan man inte låta spelaren påverka världen i tillräckligt hög grad och man kan inte låta världen påverka honom på alla tänkbara sätt.
Krille
Lord
"Fast nu räknade du upp samma problem som systemrollspelen också har... dvs hur att nå publiken. Känns som det inte hänger på hur mycket system det är?"
Visst är det samma problem. Men skillnaden ligger i förutsättningarna. En skramlig box med tärningar och ploppar tycker i alla fall jag bör ha en fördel i att attrahera den potentiella publiken till att ta fram plånboken.
Så återigen, hur skulle du utforma en friformsprodukt så att den fick motsvaande kundattraktion?
Visst är det samma problem. Men skillnaden ligger i förutsättningarna. En skramlig box med tärningar och ploppar tycker i alla fall jag bör ha en fördel i att attrahera den potentiella publiken till att ta fram plånboken.
Så återigen, hur skulle du utforma en friformsprodukt så att den fick motsvaande kundattraktion?
Nightowl
Champion
Om konkurrensen
Jag kan inte sammankalla mina gamla kompisar på en långlunch och friforma (några av dem gillar friform, så det är mer än totalt hypotetiskt) under en långlunch. Vi ses tre gånger om året, som mest, och då jävelplanerar vi i förväg.
Det är visserigen roligare än WoW, men om man sprider ut roligheten över antalet timmar det tar vete fan.
Så jag tror aldrig man kan konkurrera i lättillgänglighet; man måste konkurrera med något annat.
Kanske friform kan "säljas" ungefär som lajv; kom på fredagar till vår spelklubb och friforma? Eller ännu hellre till en neutral plats¨- fritidsgården, biblioteket, servicehuset - där man kan komma och pröva på - inte under en långlunch, kanske, men vilken onsdagskväll som helst?
Sånt gör väl folk redan, typ? Men friformsnissar kanske borde syssla mer med det istället för att predika för de omvända på konvent, precis som vi tabelltalibaner borde skriva spel för amatörer istället för att sitta och navelskåda här?
Alltså, något som friform kanske borde spridas ungefär som scouting. Jag menar way back hände det faktiskt att Tom (14), Bill (13) och Bert (14) bildade en scoutkår tillsammans med Dick (23) som blev deras scoutledare, men nuförtiden är det faktiskt så att Dick antagligen ar scout själv när han var 13 och att det hela förökar sig genom knoppning.
Så något som man bäst förklarar genom att göra det sprids kanske bäst genom att man bedriver spelklubbsverksamhet där folk får komma och spela, och där grundarna är vana spelledare? (Man kan ju samlas och spela tillsammans när man känner sig för amatörmässig, vi hade ledarhajker när jag var scoutledare...) Istället för att trycka grejer och ge ut, menar jag?
Erik
Jag hade långlunch idag. Jag spelade WoW i tre timmar. Det var kul.
Jag kan inte sammankalla mina gamla kompisar på en långlunch och friforma (några av dem gillar friform, så det är mer än totalt hypotetiskt) under en långlunch. Vi ses tre gånger om året, som mest, och då jävelplanerar vi i förväg.
Det är visserigen roligare än WoW, men om man sprider ut roligheten över antalet timmar det tar vete fan.
Så jag tror aldrig man kan konkurrera i lättillgänglighet; man måste konkurrera med något annat.
Kanske friform kan "säljas" ungefär som lajv; kom på fredagar till vår spelklubb och friforma? Eller ännu hellre till en neutral plats¨- fritidsgården, biblioteket, servicehuset - där man kan komma och pröva på - inte under en långlunch, kanske, men vilken onsdagskväll som helst?
Sånt gör väl folk redan, typ? Men friformsnissar kanske borde syssla mer med det istället för att predika för de omvända på konvent, precis som vi tabelltalibaner borde skriva spel för amatörer istället för att sitta och navelskåda här?
Alltså, något som friform kanske borde spridas ungefär som scouting. Jag menar way back hände det faktiskt att Tom (14), Bill (13) och Bert (14) bildade en scoutkår tillsammans med Dick (23) som blev deras scoutledare, men nuförtiden är det faktiskt så att Dick antagligen ar scout själv när han var 13 och att det hela förökar sig genom knoppning.
Så något som man bäst förklarar genom att göra det sprids kanske bäst genom att man bedriver spelklubbsverksamhet där folk får komma och spela, och där grundarna är vana spelledare? (Man kan ju samlas och spela tillsammans när man känner sig för amatörmässig, vi hade ledarhajker när jag var scoutledare...) Istället för att trycka grejer och ge ut, menar jag?
Erik
Vill du ha konkreta råd i marknadsföring och säljteknik? Det är inte några små enkla frågor som du ställer... Men har du gjort en målgruppsanalys? Och vem ska vara målgruppen, helst skulle jag vilja vända mig till så köpstarka som möjligt, övre tonåren kanske, fastnar de för en skramlig box?
Har du några bra belägg för motsatsen?
Nu har jag inte testat friform så välldans mycket, men hopaps iaf kunna bidraga med något.
Jag skulle nog kunna tänka mig att använda mig av friform för att göra något intro till de som inte lirat rollspel förut. Känns som det kan vara ett smidigt sätt att göra nån form av bild av vad rollspel.
Å andra sidan så kan jag lika väl använda mig av nån form av enkelt regelsystem, som t. ex t6-systemet. Vilket är ju skitenkelt att använda.
Så för min del så skulle jag vilja säga att bägge sätten är minst lika bra att använda & att de inte utersluter varandra på någopt sätt.
/ Johan K, som sitter & dricker kaffe ur sin LinCon-mugg
Jag skulle nog kunna tänka mig att använda mig av friform för att göra något intro till de som inte lirat rollspel förut. Känns som det kan vara ett smidigt sätt att göra nån form av bild av vad rollspel.
Å andra sidan så kan jag lika väl använda mig av nån form av enkelt regelsystem, som t. ex t6-systemet. Vilket är ju skitenkelt att använda.
Så för min del så skulle jag vilja säga att bägge sätten är minst lika bra att använda & att de inte utersluter varandra på någopt sätt.
/ Johan K, som sitter & dricker kaffe ur sin LinCon-mugg
Krille
Lord
"Vill du ha konkreta råd i marknadsföring och säljteknik?"
Nej, jag vill ha konkreta råd i utformning och innehåll.
Nej, jag vill ha konkreta råd i utformning och innehåll.
Hänger ihop, marknadsföring och utformning bör gå hand i hand och bör spegla innehållet. Titta! Ett riktigt enkelt råd
Vill du ha folk att göra ett systemlöst rollspel med, kan jag säkert hjälpa till, men har en föraning om att du inte är så intresserad av det... fast seriöst, tanken är lockande och om man någonsin gör ett sånt behövs det ett förlag. Skulle du ställa upp?
Krille
Lord
Nu börjar jag bli trött på att omformulera mig
"Hänger ihop, marknadsföring och utformning bör gå hand i hand och bör spegla innehållet. Titta! Ett riktigt enkelt råd"
För enkelt. Det säger nämligen inte något.
Vad jag vill veta är vad ett friformsrollspel ska innehålla för att vara 1) nybörjarvänligt, 2) intressant för butikerna att ta in och 3) intressant för kunderna att köpa. Jag har fortfarande inte, efter jag vet inte hur många omformuleringar av frågan, fått något som ens liknar ett svar på den frågan.
Så vi försöker med lite rollspel. Du rollspelar Kalle, tretton år. Vad skulle få dig att snegla på boxen Friform istället för på World of Warcraft?
Sedan kan du rollspela Krille, trettifem. Vad skulle du skriva i det där spelet så att Kalle kan spela det, trots att World of Warcraft är det närmaste han någonsin har kommit rollspel?
Eller om man så vill, jag är ute efter innehållet som ska speglas i marknadsföringen. Inte marknadsföringen. Innehållet. Låt marknadsavdelningen ta hand om marknadsföringen. Skit i den. Skapa spelet istället.
"Skulle du ställa upp?"
Näpp. Jag har egna nybörjarspel med regler på gång, så jag har inte tid. Nu vill jag se er friformare komma till skott med motsvarande grej utan regler.
"Hänger ihop, marknadsföring och utformning bör gå hand i hand och bör spegla innehållet. Titta! Ett riktigt enkelt råd"
För enkelt. Det säger nämligen inte något.
Vad jag vill veta är vad ett friformsrollspel ska innehålla för att vara 1) nybörjarvänligt, 2) intressant för butikerna att ta in och 3) intressant för kunderna att köpa. Jag har fortfarande inte, efter jag vet inte hur många omformuleringar av frågan, fått något som ens liknar ett svar på den frågan.
Så vi försöker med lite rollspel. Du rollspelar Kalle, tretton år. Vad skulle få dig att snegla på boxen Friform istället för på World of Warcraft?
Sedan kan du rollspela Krille, trettifem. Vad skulle du skriva i det där spelet så att Kalle kan spela det, trots att World of Warcraft är det närmaste han någonsin har kommit rollspel?
Eller om man så vill, jag är ute efter innehållet som ska speglas i marknadsföringen. Inte marknadsföringen. Innehållet. Låt marknadsavdelningen ta hand om marknadsföringen. Skit i den. Skapa spelet istället.
"Skulle du ställa upp?"
Näpp. Jag har egna nybörjarspel med regler på gång, så jag har inte tid. Nu vill jag se er friformare komma till skott med motsvarande grej utan regler.
ny formulering av samma sak; Näh till Krilles Joh
Har jag inte sagt det, jag är inte spelkonstruktör/författare, utan säljare/marknadsförare. Min poäng är att det inte endast ligger i produkten hur den säljer. Så jag tror att du kan sälja ett systemfriare system lika gott som systemet. Dock kan jag inte snabbt säga hur (då det är rätt mycket jobb om man ska göra något sånt). Men har du några välgrundade argument för din sak, att själva systemet är en så mycket bättre säljpunkt? Mer än att lådan skramlar...
Så varför skulle jag ge dig marknadsförningsråd?
Fast jag är rollspelare, inte friformare (visst jag kör friform också, men det blir en hel del system också)... du verkar alltid förmoda väldigt mycket när du skriver
Har jag inte sagt det, jag är inte spelkonstruktör/författare, utan säljare/marknadsförare. Min poäng är att det inte endast ligger i produkten hur den säljer. Så jag tror att du kan sälja ett systemfriare system lika gott som systemet. Dock kan jag inte snabbt säga hur (då det är rätt mycket jobb om man ska göra något sånt). Men har du några välgrundade argument för din sak, att själva systemet är en så mycket bättre säljpunkt? Mer än att lådan skramlar...
Så varför skulle jag ge dig marknadsförningsråd?
Fast jag är rollspelare, inte friformare (visst jag kör friform också, men det blir en hel del system också)... du verkar alltid förmoda väldigt mycket när du skriver
Krille
Lord
Ännu ett försök
"Min poäng är att det inte endast ligger i produkten hur den säljer."
Jupp, den är uppfattad. Men just nu är jag inte intresserad av den poängen. Jag är intresserad av produkten.
"Men har du några välgrundade argument för din sak, att själva systemet är en så mycket bättre säljpunkt? Mer än att lådan skramlar..."
Har du någonsin sett en bra, pedagogisk instruktion som inte har varit "steg för steg"? Hur gör du en "steg för steg" om du inte har ett system att stegförstegisera?
"Så varför skulle jag ge dig marknadsförningsråd?"
Gedankenexperiment? För att visa hur ett friformsspel skulle funka som nybörjarspel? För att visa hur ett friformsnybörjarspel skulle kunna funka som produkt i butik?
Jag menar, det var du som hävdade att friformsspel visst funkar som nybörjarspel och att det visst kan vara en nytändning för hobbyn genom att dra in nya spelare. Put your money where your mouth is, som de säger på andra sidan pölen. Visa att du åtminstone har några idéer om saken på fötterna, och inte enbart luft i bälgen!
"Min poäng är att det inte endast ligger i produkten hur den säljer."
Jupp, den är uppfattad. Men just nu är jag inte intresserad av den poängen. Jag är intresserad av produkten.
"Men har du några välgrundade argument för din sak, att själva systemet är en så mycket bättre säljpunkt? Mer än att lådan skramlar..."
Har du någonsin sett en bra, pedagogisk instruktion som inte har varit "steg för steg"? Hur gör du en "steg för steg" om du inte har ett system att stegförstegisera?
"Så varför skulle jag ge dig marknadsförningsråd?"
Gedankenexperiment? För att visa hur ett friformsspel skulle funka som nybörjarspel? För att visa hur ett friformsnybörjarspel skulle kunna funka som produkt i butik?
Jag menar, det var du som hävdade att friformsspel visst funkar som nybörjarspel och att det visst kan vara en nytändning för hobbyn genom att dra in nya spelare. Put your money where your mouth is, som de säger på andra sidan pölen. Visa att du åtminstone har några idéer om saken på fötterna, och inte enbart luft i bälgen!
Rising
Vila i frid
Re: Nu börjar jag bli trött på att omformulera mig
Jag tror:
1. Nybörjare kan behöva ett uttalat mål och ett uttalat ramverk. Baron Munchaussen med sin klara uppgift: "få med det här i din historia!" är nog ett spel som man skulle kunna spela (=leka) i skolor och få varenda unge att deltaga i med ett minimum av instruktioner, exempelvis.
Överlag tror jag att samberättande i den stilen är den mest nybörjarvänliga formen av friform.
2 o 3. Butiker tar inte gärna in ett spel som lika gärna kan lekas som lek utan rollspelsbok, så det behövs helt klart något mer matigt än Munchaussen. Något där boken absolut behövs för att man ska kunna spela. Jag tror inte på att boken bara ska ge inlevelse och världsinfo, utan det måste vara en bok med någon form av konkreta, påtagliga regler. Jag skulle föreslå hardcore regler för rollpersonsgenerering (om än slumplösa och värde-lösa (annars blir det ju inte friform)), men inte hårdare regler för hur man väl spelar än att det kan kallas för "lekregler".
Det betyder: Enbart en i gruppen kommer behöva regelboken, vilket vi gamla rollspelare ju är vana vid. Men en behöver verkligen reglerna; så det finns en tydlig anledning att skaffa sig boken (och därmed sälja den).
Spelet går omedelbart fort för alla utöver spelägaren att lära sig, så det går snabbt att lära nybörjare spela, man kan snabbt sprida rollspelshobbyn och det går enkelt att förklara vad rollspel är för föräldrar och liknande.
Jag tror:
1. Nybörjare kan behöva ett uttalat mål och ett uttalat ramverk. Baron Munchaussen med sin klara uppgift: "få med det här i din historia!" är nog ett spel som man skulle kunna spela (=leka) i skolor och få varenda unge att deltaga i med ett minimum av instruktioner, exempelvis.
Överlag tror jag att samberättande i den stilen är den mest nybörjarvänliga formen av friform.
2 o 3. Butiker tar inte gärna in ett spel som lika gärna kan lekas som lek utan rollspelsbok, så det behövs helt klart något mer matigt än Munchaussen. Något där boken absolut behövs för att man ska kunna spela. Jag tror inte på att boken bara ska ge inlevelse och världsinfo, utan det måste vara en bok med någon form av konkreta, påtagliga regler. Jag skulle föreslå hardcore regler för rollpersonsgenerering (om än slumplösa och värde-lösa (annars blir det ju inte friform)), men inte hårdare regler för hur man väl spelar än att det kan kallas för "lekregler".
Det betyder: Enbart en i gruppen kommer behöva regelboken, vilket vi gamla rollspelare ju är vana vid. Men en behöver verkligen reglerna; så det finns en tydlig anledning att skaffa sig boken (och därmed sälja den).
Spelet går omedelbart fort för alla utöver spelägaren att lära sig, så det går snabbt att lära nybörjare spela, man kan snabbt sprida rollspelshobbyn och det går enkelt att förklara vad rollspel är för föräldrar och liknande.
Re: *Morr*
”Å andra sidan har jag varit med om liknande diskussioner där det bashats regler fram och tillbaka, så...”
Jaha? Jag också, men det var inte poängen. Poängen var att det var (och är) ett dåligt exempel att ta upp barn som nån sorts förebild och exempel på varför regler är överflödiga, eftersom barn inte lyckas lösa såna där konflikter överhuvudtaget. Att man kan bråka om regler var liksom inget nytt – man kan bråka om allt.
”Jag förstod inte reglerna särskilt bra när jag började köra.”
Å andra sidan så sade jag inte ”ingen började på det viset”. Det är fortfarande blott anekdotiska bevis.
”Regler är också abstrakta. De har en abstrakt funktion i berättelsen, och kan hindra många spelare för att få en direkt kontakt med sina spelare.”
Erm, nej, regler har en väldigt tydlig – konkret – funktion, nämligen att agera stöd och riktlinjer. (Och ja, de har en bunt andra funktioner också, som exempelvis att vara roliga, men sån allmänkunskap orkar jag inte rabbla upp.) Huruvida reglerna gör detta på ett bra sätt eller inte, eller huruvida man alltid bör förlita sig på reglerna, är en helt annan sak. Reglernas funktion i spelandet är dock knappast abstrakt.
”Jag tror att diskussioner av det här slaget säger mer om debattörernas fördomar än något annat. Jag har iaf själv upplevt att det finns många inkörsportar till rollspelshobbyn, och ingen verkar generellt bättre än någon annan.”
Byt ut ”fördomar” mot ”erfarenheter” så stämmer det bättre. Det är klart det finns många inkörsportar till rollspelshobbyn (jag har inte sagt något annat), men för en total newbie (någon som alltså inte varit skådespelare innan, då en sådan individ knappast kan klassas som en total gröngöling) så upplever jag att traditionellt rollspel är enklare att sätta sig in i än friform. Om du har andra erfarenheter, fine. Det innebär inte att jag på något sätt är mer fördomsfull än du.
”Å andra sidan har jag varit med om liknande diskussioner där det bashats regler fram och tillbaka, så...”
Jaha? Jag också, men det var inte poängen. Poängen var att det var (och är) ett dåligt exempel att ta upp barn som nån sorts förebild och exempel på varför regler är överflödiga, eftersom barn inte lyckas lösa såna där konflikter överhuvudtaget. Att man kan bråka om regler var liksom inget nytt – man kan bråka om allt.
”Jag förstod inte reglerna särskilt bra när jag började köra.”
Å andra sidan så sade jag inte ”ingen började på det viset”. Det är fortfarande blott anekdotiska bevis.
”Regler är också abstrakta. De har en abstrakt funktion i berättelsen, och kan hindra många spelare för att få en direkt kontakt med sina spelare.”
Erm, nej, regler har en väldigt tydlig – konkret – funktion, nämligen att agera stöd och riktlinjer. (Och ja, de har en bunt andra funktioner också, som exempelvis att vara roliga, men sån allmänkunskap orkar jag inte rabbla upp.) Huruvida reglerna gör detta på ett bra sätt eller inte, eller huruvida man alltid bör förlita sig på reglerna, är en helt annan sak. Reglernas funktion i spelandet är dock knappast abstrakt.
”Jag tror att diskussioner av det här slaget säger mer om debattörernas fördomar än något annat. Jag har iaf själv upplevt att det finns många inkörsportar till rollspelshobbyn, och ingen verkar generellt bättre än någon annan.”
Byt ut ”fördomar” mot ”erfarenheter” så stämmer det bättre. Det är klart det finns många inkörsportar till rollspelshobbyn (jag har inte sagt något annat), men för en total newbie (någon som alltså inte varit skådespelare innan, då en sådan individ knappast kan klassas som en total gröngöling) så upplever jag att traditionellt rollspel är enklare att sätta sig in i än friform. Om du har andra erfarenheter, fine. Det innebär inte att jag på något sätt är mer fördomsfull än du.
Johan Granberg
Swordsman
Inte för att jag vill vara otrevlig, men...
...vem fan bryr sig om vad du vill ha? Du är ju redan rollspelare.
...vem fan bryr sig om vad du vill ha? Du är ju redan rollspelare.