Nekromanti Front mot krångliga och onödiga regler och avarter

[Dr_Morbid]

Re: Postgirot Open

jag förstår det där med spelledare, själv har jag också haft en spelledare som tyckte illa om mig som person, han brukade låta mig få skitsakerna ha hela tiden, försökte ha ihjäl mina karaktärer och så, till slut så ställde jag han mot väggen och skrek på honom vad fan han sysslade med och tro det eller ej men sedan dess är vi mycket bättre vänner därför att vi fick ur oss en hel del =)

jo iofs men jag tycker om t.ex. spel där världen är så jävla mycket viktigare än reglerna... där alla regler är på kanske 30 sidor.... som t.ex. in nomine...

 

[Krille]

Re: Postgirot Open

"jo iofs men jag tycker om t.ex. spel där världen är så jävla mycket viktigare än reglerna..."

Sen finns det spel där världen är så viktig att det finns regler för den.

För att återigen ta Västmark som exempel: det finns knappt någon monetär ekonomi i världen. Byteshandel är det absolut vanligaste sättet att utbyta varor och tjänster. Av den anledningen så innehåller världen inga prislistor i vanlig ordning. Istället är varor och tjänster uppställda i bytesgrupper, där en vara eller en tjänst i en grupp är ungefär lika mycket värd som en annan vara eller tjänst i gruppen. En vara i en grupp är värd två varor i gruppen under, och så vidare. Skulle det kunna lösas på annat sätt? Näpp. Vanliga prislistor gör att pengar dyker upp igen, så det behövdes någon form av bytesregler för att man skulle få en premonetär ekonomi även i spelet.

Ett annat exempel är wargild. Rättsskipningen i Västmark baseras på en persons värde, som mäts med en mängd pengar, ens wargild eller mansgäld. Dras man inför rätta för något brott så samlar båda sidor ihop så många vittnen som de vill, och får dessa att sätta sin heder i pant på sin part. Den sida med högst wargild vinner målet, och döms man som skyldig så får man betala en bot beroende på ens egen wargild, motsidans wargild och brottets allvarlighet. Utan regler för hur man får fram en rollpersons wargild och hur bot beräknas så försvinner hela den aspekten från spelarna. Det går knappt att beskriva hur det ska gå till utan att hänfalla till regler, eftersom juridik per definition är regler.

 

[Dofhjort]

Re: Ååh vad man känner igen sig då =)

SL: en av er får smyga in och stjäla halsbandet.
Spelare1: *kollar sitt formulär* jag har 10 i smyga, vad har ni?
Spelare2: jag har bara 6, vi låter alven göra det.
Spelare3: jaja, jag smyger väl in då, jag är ju trots allt bäst på det.
SL: hallå eller? Era rollpersoner har väl inga siffror att läsa av heller?

Det här är enligt mig en del av spelet. "I verkligheten" så vet du ju faktiskt vem som är bäst på att dyrka upp lås, smyga, klättra i träd, kasta dart eller vad det nu är som skall göras. Däremot har man ju faktiskt inga siffror att förlita sig till, men istället får man se till att rollspela ovanstående diskussion lite, det är ju hela meningen till spelet

Summan av kardemumman är att jag tycker att lite "numbercrunching" har sin definitiva plats i rollspel. Det är helt enkelt en del av mitt nöje att sitta och fundera lite på såna grejer, och sen utifrån det rollspela min person. Det är ibland lättare att relatera till och improvisera ifrån siffror än ren bakgrundstext.

//David

 

[Ackerfors]

Re: Yassi lider av wrnu-fenomenet

Precis som alldeles för många här runtomkring. Alla -vill- spela bättre rollspel, men endast ett fåtal har tillräckligt bra grupper för att göra det, och dessa är oftast de gamla bräckliga stofilerna och Rising.

Jo, det blir lätt så är jag rädd för. Varför startar inte vi en spelgrupp?

*känner sig som en bärcklig stofil*

 

[entomophobiac]

Re: Ååh vad man känner igen sig då =)

Det är ibland lättare att relatera till och improvisera ifrån siffror än ren bakgrundstext.

Jag skulle aldrig skriva under på någotdera. Varken bakgrundstext eller siffror ger mig något vidare. Siffror visar hur bra du kanske utför det ena eller andra, men bara faktiskt rollspel och en viss analys av ditt koncept kan framhäva en riktig karaktär. Annars spelar du bara dig själv med svärd, eller dig själv med vampyrtänder, etc.

 

[Rising]

Hur duktig är du?

""I verkligheten" så vet du ju faktiskt vem som är bäst på att dyrka upp lås, smyga, klättra i träd, kasta dart eller vad det nu är som skall göras."

Det är faktiskt en ganska intressant slutledning. Till viss del håller jag med.

Fast kanske inte i en tjugogradig skala. Skulle man efter en mönstring ta nio ungdomar med varsitt värde på den 9-gradiga skalan för styrketestet så skulle jag nog (tror jag) kunna rangordna ungdomarna från den svagaste till den starkaste utan att göra alltför många fel. Men några fel skulle det säkert bli. På en tjugogradig skala skulle det vara rejält svårt. En liten skala (som till Vampire) skulle däremot vara mkt lämplig för uppgiften.

Sedan är det skillnad på färdighet och färdighet också.

Det räcker med att titta på två av ens kompisar för att kunna gissa sig till vem som är bäst på att klättra, men vem av dem är bäst på botanik?

När en person använder dyrka upp lås är det nog svårt för någon annan att avgöra hur bra det går, däremot kan man ganska lätt avgöra hur duktig en person är på akrobatik genom att iakta honom försöka utföra några konster.

Så jag tycker nummerjämförelser är helt okej om det handlar om vissa typer av egenskaper. Allra helst i ett spel med liten skala. När det gäller kunskapsfärdigheter föredrar jag dock om spelarna säger saker i stil med:

"Du, är du bra på att desarmera fällor? Jag är typ halvduktig, men om du kan det här så låter jag dig göra det."
"Jarå, jag är expert!"
"Äh, skärp dig nu. Det säger du ju att du är om allting. Din 'mästerförfalskning' förra veckan kunde ju inte lura en blind åsna ens en gång!"
"Okej, då ljög jag. Men det var bara för att impa på den där tjejen."
"-Annice?"
"Jo."
"Men nu talar du sanning? Du kan det här?"
"Jäpp. Okej, jag är kanske inte expert, men jag lär ju vara lite mer erfaren på området än du, i alla fall!"
"...och det här är inte bara som du säger för att framstå som bättre än jag? Du har ju hållt på så här ända sedan du fick reda på att jag hade legat med Annice."
"Tss. Nejnej, tror du verkligen att jag är lika småsint som du? Suck, ni ungdomar alltså... Gå åt sidan nu, lille pojke, och låt ett proffs ta hand om fällan!"
"Oookej, om du säger att du kan det här så..."

*rullrull*

"Hmmm, ärs, det här kommer låta lite dumt, men jag tror att jag just gjorde en liten tabbe. He he, kolla, taket sänker sig ned emot oss... Hmm, ämen vänta, vänta, jag är kanske lite rostig, men snart har jag räddat oss ur den här lilla knipan..."
"Amen din dumma, enfaldiga, djävla #¤%*#@¤!!!"

...

/Rising

 

[entomophobiac]

Re: Punktera (OT)

Fast det mesta tycker jag låter som Jantelagen on drugs. Ingen får vara bättre än någon annan... fast det kanske är för att jag är Sverigeföraktare

 

[Evil Peter]

Re: Punktera

regler och påståenden som påverkar handlingen är upp till SL.

Men SL tjänar väldigt mycket på att försöka vara konsekvent gentemot existerande regler. I Krilles exempel tycker jag SL agerar mycket konstigt. Dennes åsikt om spårljus är i mitt tycke klart skilt från hur andra regler fungerar och sådant kan sätta rollpersonerna i farliga situationer de aldrig skulle satt sig i annars (givet i detta fall att de visste hurvida spårljus påverkade vampyrer eller inte förstås).

Var med om ett sådant scenario när jag spelade DoD senast. Min magiker hade flygit upp 15m i luften när vi blev attackerade och sedan fick jag en magisk blixt i mig. Då anser SL att jag måste lyckas med ett PSY-slag för att besvärjelsen som gör att jag kan flyga ska fortsätta verka trots att det inte är så enligt reglerna. Nu lyckades jag med slaget men hade jag misslyckats hade min rollperson mycket väl kunnat dö pga en situation jag aldrig skulle satt mig i om jag vetat att SL skulle göra så (inget vi hade pratat om tidigare). Det är heller inget tvivel om att min rollperson skulle vara fullt medveten om att detta kan hända om man blir skadad så hela situationen skulle bli ologisk. Jag sade inte emot och det löste sig ju eftersom jag lyckades med slaget men jag tycker inte det är bra om SL plötsligt kommer med egna tolkningar som bryter mot den allmänna uppfattningen. Detta hade dock inget med personkemi att göra och jag är inte sur för att det hände men inför nästa spelmöte är det nog bäst för konsekvensens skull att vi går igenom hur SL vill att besvärjelsers varaktighet ska fungera i vissa fall.

Slutsats, visst bestämmer SL men denne bör inte sätta rollpersonerna i tveksamma situationer pga detta och när spelare ovetandes sätter sina rollpersoner i faliga situationer trots att rollpersonen känner till faran blir det en tveksam situation.

 

[Krille]

Re: Punktera (OT)

"Fast det mesta tycker jag låter som Jantelagen on drugs. Ingen får vara bättre än någon annan... fast det kanske är för att jag är Sverigeföraktare"

Eller så är du friformsfascist.

Fast egentligen är det väl rätt amerikanskt: "a government of the people, by the people, for the people", du vet.

 

[LeJonklev]

Re: Postgirot Open

Tja, vad gör man då om spelledaren har fel? Avsätter honom under kuppartade former? Riktar en misstroendeförklarning mot honom med två tredjedels majoritet?

Typ nått sånt. Man framför sin kritik och slutar spela med honom/henne som spelledare tills vederbörande bättrat sig.
Skulle aldrig spela en kampanj med en spelledare som jag inte har förtroende för. För det är just det, förtroende, som det handlar om. När jag startar en ny kampanj med mina spelare så får jag förtroendet at göra det bra. Gör jag inte det vill de inte spela det och jag får försöka någe annat. Men ta mig fasen om de under pågående spelsession ska ifrågasätta mina regeltolkningar och mina beslut. Lågmälda påpekande är fullt acceptabelt men som spelledare har jag sista ordet och rätten att säga när sista ordet skall sägas.
Och jag säger inte detta endast som spelledare. När jag är spelare så behandlar jag en spelledare som har mitt förtroende på samma sätt.

Sen må det vara friform eller vad som helst.

/Johan

 

[Ackerfors]

Haha, vem är den där Annice?

Jo, det ligger mycket i det du säger även om jag inte tycker att nummerjämförelse är något man ska göra, för det är inget vidare stämningshöjande.

 

[Dofhjort]

Re: Ååh vad man känner igen sig då =)

Jag skulle aldrig skriva under på någotdera. Varken bakgrundstext eller siffror ger mig något vidare. Siffror visar hur bra du kanske utför det ena eller andra, men bara faktiskt rollspel och en viss analys av ditt koncept kan framhäva en riktig karaktär. Annars spelar du bara dig själv med svärd, eller dig själv med vampyrtänder, etc.

Vad jag menar är att siffrorna kan ge en bra bakgrund till vem man egentligen är. Själva karaktären framhävs av rollspelande, visst. Men basen till rollspelandet kan man ta från de siffror som utgör ens rollperson. Utan siffrorna så är det bara jag som står där, eftersom jag inte har något påtagligt att jämföra min rollperson gentemot den övriga världen Det går naturligtvis att kvantifiera karaktärsdrag och liknande också, inte bara rena färdigheter och fysiska förutsättningar. Det kan vara intressant att veta någotsånär hur grym, klumpig eller tankspridd man är, inte bara från en rent regelteknisk synpunkt.

Det är nog bara en tolkningsfråga. Jag gillar att ha lite siffror att gå efter för att sätta mig in i min rollperson, det ger mig lite mer bas att stå på för själva rollspelandet. Jag ska väl faktiskt erkänna att jag antagligen skulle ha 0 i färdigheten Friformsrollspel, eftersom jag aldrig testat det

//David

 

[Dofhjort]

Re: Hur duktig är du?

"Okej, då ljög jag. Men det var bara för att impa på den där tjejen."
"-Annice?"
"Jo."

Aah ett klockrent exempel på vad jag menar Att ljuga om hur bra man är kan bli nästan hur roligt som helst. Vad skulle ett rollspel vara utan lite improviserade konflikter mellan rollpersonerna? Det är såna episoder som förgyller speltillfällen!

Det är naturligtvis inte helt enkelt att bara genom ett ögonkast avgöra vem som är bäst inom ett visst område. Men om man känner varandra vet man å andra sidan vem som kan hur mycket om vad. Det gäller bara att ha lite sunt förnuft. Vad jag vill ha fram är att nummerjämförelse inte alltid är av ondo, utan kan ha sin plats i rollspelandet.

//David

 

[Rising]

Annice, Annice, who the fuck is Annice?

"Jo, det ligger mycket i det du säger även om jag inte tycker att nummerjämförelse är något man ska göra, för det är inget vidare stämningshöjande."

Men det är å andra sidan inte särskilt stämningshöjande om man någon gång viskar åt ens kompis: "Kolla, Tsumiko signalerar åt oss att smyga fram till henne med blåsröret. Hon verkar ha öppet läge att döda häxmästaren! Ska du eller jag smyga fram till henne? Du? okej, snabba på:" och sedan kommer man på att ens kompis är hur tjock som helst och han bara KLAMP, KLAMP, KLAMP "Hääeeej, Tsumiko, häj haj du det däj joliga jöjet som man blåsej i!"

En del saker kan ju ens rollperson avgöra med grym precision bara genom att titta med sina ögon. Den precisionen emulerar vi med våra egenskapsvärden. "Jag har bara 3 på klättra" kan alltså omedelbart omvandlas till samma information som din rollperson skaffar bara genom att titta på sin kompis.

Så det är inte så dumt det där. Din rollperson har ju ett jätteövertag genom att hon faktiskt är inne i din virtuella världen. Hon ser mycket mer än vad du gör.

För att ni som spelare skall kunna leva er in i era rollpersoners situation så kan det alltså vara effektivt att prata om siffror med varandra, på så vis så vet ju ni som spelare lika mycket som era rollpersoner vet.

/Rising

 

[Foggmock]

Re: Annice, Annice, who the fuck is Annice?

Men om två personer har Köra Båt 15, vem sätter man vid ratten? den som inte åt en pizza igårkväll? den som har slagit bäst under äventyrets gång?

Okej om man har Köra båt 15 mot Köra båt 4 - då kan de antagligen snacka ihop sig. men Köra båt 12 mot 15? 'jag är ganska bra faktiskt' 'jag har kört båt länge'.

Det är iofs något man borde belöna - folk som rollspelar siffersnacket som är praktistkt istället för att bara säga '12 - 15, du kör'.

 

[Rising]

Gärning och tärning

"Okej om man har Köra båt 15 mot Köra båt 4 - då kan de antagligen snacka ihop sig. men Köra båt 12 mot 15? 'jag är ganska bra faktiskt' 'jag har kört båt länge'."

Jo, där har vi ett läge där man inte direkt kan se på en person hur bra han är. Ungefär som med dyrka upp lås eller desarmera fällor. Då får man snacka om det istället och försöka avgöra det på det riktiga sättet (som med Annice-historien")

Och givetvis får man inte fuska genom att säga "Hrm.. Jag har femton års erfarenhet av navigation. Och du har tolv... okej" eller liknande! :^)

Jag tycker man får avgöra från fall till fall, när det handlar om förmågor som syns på en människa (man kan se om en person är direkt olämplig på Gömma Sig, exempelvis) så kan man använda siffrof, medan osynliga färdigheter (såsom kunskapsfärdigheter) måste lösas på andra sätt.

/Rising
som tycker att man kunde ha "synliga" färdigheter åtskilda från de "osynliga" på rollformuläret, för att göra det hela väldigt tydligt.

 

[Dr_Morbid]

Re: Hur duktig är du?

Den var jävligt cool mer sådant =)

 

[Dr_Morbid]

Re: Postgirot Open

heh det är sant, kanske ska kika på det där västmark, låter otroligt intressant. redan när jag märkte att det fanns matlagning beskrivet i rollspelet tänkte jag, Krille för fan se till att göra ett cyberpunkspel det skulle jag lätt köpa.

men jag tycker fortfarande att friform är charmigt ;P

 

[Krille]

Re: Postgirot Open

"Krille för fan se till att göra ett cyberpunkspel det skulle jag lätt köpa."

Äh. Cyberpunk är så åttital.

Dessutom har jag redan gjort ett. Det heter "Neotech" - det kanske du har hört talas om?

 

[Archer]

Re: Frammåt för regler på max 2st A4!

"Men vad jag menar är att att man skall ha enkla tydliga regler som bara ligger i bakgrunden.De skall inte komma ivägen för vardagshändelser utan endast styra upp när det händer något som allvarligt kan påverka för de inblandade alternativt man gör extraordinära saker. "

My point exactly. Och därmed behöver man inte så mycket regler. Usagi Yojimbo RPG till exempel har regler på en A4 sida, inklusive optional rules.

L5R, Talislanta är exempel på spel som om man räknar bort exemplen, så tar grunden i reglerna upp två A4, framsida och baksida.

Tycker det dessutom verkar vara väl många spelare som blandar samman regler och världsbeskrivning. Vad som är möjligt att utföra och vad som kan ske i världen hör snarare hemma i världsbeskrivningen, inte i form av regler som definierar varenda liten bit av världen.

Med för mycket regler menar jag sådana mastodont-verk som D&D 3E, MERP, Rolemaster, Eon, Neotech 2, WFRP.