Nekromanti Gudar i fantasy...

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Om religionenernas evolution

Buddhismen är ganska flexibel i det avseendet och verkar ha haft rätt begränsande problem jämfört med andra religioner.
Jo, jag har bekanta som jobbat (och jobbar fortfarande) i huvudsakligen buddistiska land, och de har samma syn på det.

Bland annat hade en av dem talat med en troende buddhist som konstaterade att det gick alldeles utmärkt att exempelvis vara buddhist och kristen eller buddhist och muslim samtidigt.

Jag tror att buddhismen är den religion som kommit längst i den evolution jag teoretiserar om. Den har kommit så långt att man plockat bort gudsbegreppet och istället ersatt det med en filosofi/livsåskådning.

Buddhismen har inte heller tagit avstånd från ny teknik, nya företeelser och nya tankar som de flesta andra religioner. I stället har man anammat dem och gjort dem till en del av kulturen, samtidigt som man bevarar det gamla. En släkting till mig som hade förmånen att träffa Dalai Lama när han var i Sverige berättade hur han var väldigt intresserad av finesserna i bilen de åkte i. Ett rätt så träffande exempel på hur man kan blanda tradition och nya ideer.

Personligen så är buddhismen min favoritreligion (Efter Vedklabbeismen så klart, men Vedklabbe accepterar andra religioner. Vedklabbe är inte rädd för konkurrens.) av den enkla anledningen att det är den enda av världsreligionerna som inte duger till att motivera folk att dra ut i krig. De våldsammaste yttringarna av buddhismen är när buddhistmunkar satte eld på sig själv i protest, och det finns flera andra religioner som gjort samma sak (satt eld på buddhistmunkar).

Hinduismen är fortfarande mycket stark inom sitt utbredningsområde; jag har läst artiklar i indiska tidningar om tilltagande sekularisering i den yngre generationen, men det verkar vara ett relativt nytt fenomen. Däremot har den, liksom kristendomen, börjat tolkas allt mindre konkret - fler och fler hinduer betraktar Shiva och Hanuman som symboler och principer, snarare än fysiska figurer som verkligen vandrat runt på jorden.
Intressant att höra, just hinduismen är ganska okänd för mig i detta avseende. Det du säger verkar ändå stötta min teori, vilket är kul.

Någon som känner till hur det ligger till med andra religioner?

En indisk bekant som var aktivt troende och hade statyetter av Ganesha och Laxmi med olja och rökelse stående framme på prominent plats, hade en teori om att gudarna kom till för att vanliga bönder inte förstod sig på brahminernas avancerade teologi, så man införde dem som personifieringar av kosmiska koncept och idéer så det skulle bli mer lättbegripligt för allmogen.
Det är mycket möjligt, alternativt att metafor och bakomliggande princip utvecklats parallellt i ett samspel. När man exempelvis hittat på principen att vara snäll mot barn och illustrerat den med en trygg, snäll elefantgud så är det ganska lätt att få ett flöde åt andra hållet där man låter principen färgas av elefantegenskaper. Massiv översimplifiering, men jag tror att min tanke framgår.

Den här diskussionen är väldigt lärorik och intressant, både ur allmänbildningsperspektiv och ur rollspelsperspektiv. Det hjälper till att göra religioner mer levande och trovärdiga, både när det gäller att bygga från scratch och när det gäller att levandegöra verkliga religioner. Det hjälper också att förstå om man vill skapa olika kulter/avarter som ibland kan vara användbara i spel.

Jag hoppas trådstartaren har överseende, även om det är halvvägs OT.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: Om religionenernas evolution

Det hjälper till att göra religioner mer levande och trovärdiga, både när det gäller att bygga från scratch och när det gäller att levandegöra verkliga religioner. Det hjälper också att förstå om man vill skapa olika kulter/avarter som ibland kan vara användbara i spel.

Ja - det är två egenskaper hos religioner som ofta saknas i fantasyspel.
* Att samma religion kan se väldigt annorlunda ut om man talar med bildade och skriftlärde, eller om man talar med bonden Urrko.
* Att en religion kan ha ganska stora lokala variationer -- i synnerhet om den inte har en central organisation som kan hålla dess lära På Rätt Väg, vilket många fantasyreligioner inte har.

För att dra till med ett khelataariskt exempel; konceptet "jorden är gudinnans sköte" kan ses av teologer som att gudinnan är en kosmisk fruktbarhetsprincip som finns manifesterad i myllan, eller att hon är en symbolisk personifiering av jorden som element. Bonden kan tolka det högst bokstavligt, och kanske vet lite ritualer och trollknep som man kan ta till för att få damen varm i kussimurran när det är dags för sådden.
Bondfamilj X nere i dalen kan ha en föreställning om gudinnan och hennes olika ansvarsområden - åkrar, plantor i skog & mark, fruktbarhet i sänghalmen, jaktlycka - och dyrkar henne med ljus och småoffer framför en trästaty de har i en blotstuga på gården. Familj Y på andra sidan skogen betraktar däremot hennes sänghalms- och jakt-aspekter som två annan gudinnor med andra namn, offrar åt alla tre i bäddkammaren och ute i naturen, men fnyser åt att tillbe träklumpar.

--
Åke
 

zuntona

Swordsman
Joined
28 Sep 2002
Messages
525
Re: Om religionenernas evolution

Om det är ett prästskap som predikar läran om en gud och inte guden själv springer ner på jorden och utför mirakel så är det väldigt synd att de två punkterna saknas.
Dock så tycker jag det inte gör lika mycket när gudarna ständigt visar sig för då bör det vara lättare att gå rätt väg så att säga men det är så klart ingen självklarhet.
 

Muggas

Hero
Joined
16 Nov 2001
Messages
1,016
Location
Stockholm
Jag tycker att det här saknas i FR mfl liknande fantasysettings.

Helt rätt. Mystiska, otillgängliga gudaväsen behövs, utan sådan mystik blir världen tråkig. Problemet med många fantasyvärldar är att allt ska vara beskrivet och allt ska vara fysiskt påtagligt och definierat in i minsta detalj. Högre och lägre gudar är väl annars en alternativ indelning av gudaväsen och/eller förekomsten av halvgudar, där de högre gudarna motsvarar det "abstrakta gudsbegreppet".
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Re: Om religionenernas evolution

Religionens makt är i princip bruten.
Öh, nej. USA styrs med allt oblygare inslag av kristendom. Islam i sin mer aggressiva form är på frammarsch. I de forna kommunistländerna är de nationella kyrkorna allt självsäkrare och inflytelserika.

Och religionsförekomst är på intet vis begränsat till politiskt inflytande. Religiösa traditioner, symboler, ritualer kan vara helt frikopplade från sådant och ändå vara vitt utbredda.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Om religionenernas evolution

USA styrs med allt oblygare inslag av kristendom.
I kort perspektiv, ja. Titta över 50 eller 100 år istället.

Islam i sin mer aggressiva form är på frammarsch.
Nej, islam håller på att tunnas ut, precis som kristendomen. Missta inte en lite högljudd grupp för en trend. Även här bör du dessutom titta i ett längre perspektiv. Man har tex inte längre några problem med avbildningar av djur och människor, man går mot större jämnställdhet, det är OK att dricka öl, man anammar moderna lagar och så vidare. Visst, några öar av gammaldags islam finns kver (Afghanistan, Saudi, Q8 tex), men på det hela taget så är den genomsnittlige muslimen mindre bokstavstroende än den genomsnittlige kristne.

I de forna kommunistländerna är de nationella kyrkorna allt självsäkrare och inflytelserika.
Knappast representativt, med tanke på att man i princip kommer från noll. De är fortfarande inte en faktor att räkna med.

Och religionsförekomst är på intet vis begränsat till politiskt inflytande. Religiösa traditioner, symboler, ritualer kan vara helt frikopplade från sådant och ändå vara vitt utbredda.
Visst, men handen på hjärtat; hur många svenskar tänker på Jesus när de firar jul eller påsk? Det har blivit familjehögtider och bär inte längre med sig sin religiösa värdeladdning. Detsamma händer för muslimerna och firandet av ramadan eller hadj.

Likadant är det med metaforer, de tappar rötterna. Folk säger tumregel utan att tänka på att det är bibelns gräns för hur mycket man får slå sin fru. Man talar om ledstjärna utan att göra en biblisk koppling. Man delar ut presenter till jul, inte för att det är en religiös handling utan för att man vill visa vänskap. Folk säger "Herregud!" eller "Satan!" utan att det är ett religiöst ställningstagande. Metaforen eller begreppet finns kvar och används, men det kopplas inte längre tillbaka till källan.

Jag ställde för ett tag sedan frågan till några Jehovas vittnen som ringde på om de hade en aning om hur samhället och folk i allmänhet såg på dem. De såg bara frågande ut, som om de inte ens reflekterat över saken. Nu hade jag iofs precis hotat med att bränna ner deras samlingslokal till grunden (jag hade goda skäl), så de kanske var lite förvirrade, men jag tror inte att de överhuvudtaget har någon känsla för samhället utanför deras förening för inbördes beundran.

Missförstå mig inte, jag respekterar folk med övertygelse, men man måste också vara lite öppen för intryck utifrån och visa acceptans mot andra synsätt. Det som de sysslar med är intellektell inavel. (Det var förresten inte deras övertygelse som föranledde mitt löfte om att demolera deras lokal, det var deras uppträdande som motiverade det, med god marginal.)
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Prettoinlägg om religion [OT]

Det här är inte ett direkt svar på något enskilt inlägg, därför hamnade det här.

Nog kan det finnas skäl att ta med realistiska aspekter av religion i rollspel. Men det verkar finnas en utbredd bild av religion som är lite väl ofullständig.

1: Religion har uppstått för att förklara naturfenomen och är i allt väsentligt obsolet naturvetenskap.

Den här åsikten var vanlig på 1700- och 1800-talen, men är sedan länge övergiven i forskarvärlden. Istället brukar man laborera med olika kombinationer av sociologiska, psykologiska och empiriska förklaringar. Att religion är tätt förknippat med diverse samhälleliga förhållanden, hur människans psyke fungerar, och erfarenheter av religiös natur, är rätt självklart.

Därmed är inte sagt att religiösa förklaringar aldrig har givits för naturvetenskapliga företeelser. Särskilt i tider och kulturer där naturvetenskaplig metodik saknades var det ofta en given metod.

2: Religioner tenderar att utvecklas åt ett visst håll. Det var också en populär tanke under 1800-talet. Exakt vilka stadier som ingick i skalan och vilket slutmål som angavs varierade med forskarens egen trosuppfattning. Kristendom, abstrakt monoteism, eller ateism var vanliga slutmål.

Orsaken till att man slutade med sådant var att vilken utvecklingsväg man än tänkte sig så hade man att förklara bort mängder av undantag och egendomligheter.

Naturligtvis förändras religioner. Men det sker i ett kaotiskt samspel med andra religioner och med alla möjliga samhälleliga och andra faktorer.

Till sist ett beskäftigt påpekande: begreppet religion är komplext och svårdefinierbart. Därför blir det extra lätt att tala förbi varandra om utan att nämna det tar för givet exempelvis: religion=världsreligion, religion=kristendom, religion=katolska kyrkan, religion=tro på gudar, religion=tro på Gud, etc.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: Om religionenernas evolution

Dock så tycker jag det inte gör lika mycket när gudarna ständigt visar sig för då bör det vara lättare att gå rätt väg så att säga men det är så klart ingen självklarhet.

Ett kul läge man kunde tänka sig är om olika gudar manifesterar sig för människor, och säger olika saker.
"Vi vet att han skapade de första människorna, för det har han själv sagt!"
"Jaha du, men hon har sagt att hon skapade de första människorna!"
Skulle sätta en ny fnurr på jobbet som teolog...

--
Åke
 

Mask_UBBT

Hero
Joined
9 Dec 2001
Messages
1,795
Location
Tensta, Späckholm
Re: Om religionenernas evolution

"Ett läge där gudsbegreppet ligger så nära till naturvetenskapen att ateisterna kan acceptera det som en annan benämning på naturlagarna, och där naturlagarna stämmer så pass väl med de religiösas världsbild att de kan acceptera att gud manifesteras genom naturlagarna?"

Det finns en sorts religösnaturvetenskaplig åskådning som heter Gauahypotesen. Den bygger på att allt liv i ett levande krestslopp är en sorts superorganism som anpassar kretsloppet för att kunna utvecklas ytterligare... Jag tänker själv vidareutcekla denna teori om jag någonsin bestämmer mig för att göra ett sci-fi spel...

/Mask
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Re: Om religionenernas evolution

Det finns en sorts religösnaturvetenskaplig åskådning som heter Gauahypotesen. Den bygger på att allt liv i ett levande krestslopp är en sorts superorganism som anpassar kretsloppet för att kunna utvecklas ytterligare... Jag tänker själv vidareutcekla denna teori om jag någonsin bestämmer mig för att göra ett sci-fi spel...
Det har Isaac Asimov redan gjort åt dig i några av de sista Stiftelseböckerna (just nu kan jag inte minnas exakt vilka, men om jag var tvungen att gissa på något skulle jag säga 'Stiftelsen och jorden' och 'Stiftelsen och tiden'), men det visste du säkert redan.
Heter det inte "gaia" förresten?

/tobias
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Om religionenernas evolution

Det finns en sorts religösnaturvetenskaplig åskådning som heter Gauahypotesen. Den bygger på att allt liv i ett levande krestslopp är en sorts superorganism som anpassar kretsloppet för att kunna utvecklas ytterligare... Jag tänker själv vidareutcekla denna teori om jag någonsin bestämmer mig för att göra ett sci-fi spel...
Japp, det planeten som superorganism är det naturliga steget efter samhället som superorganism. Har själv planerat att använda den relativt snart.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Om religionenernas evolution

Heter det inte "gaia" förresten?
Jo, men U och I ligger bredvid varandra på ett svenskt qwerty-tangentbord.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,123
Location
The Culture
Super organisten?

Japp, det planeten som superorganism är det naturliga steget efter samhället som superorganism. Har själv planerat att använda den relativt snart.
Och det naturliga steger därefter är mänskligheten som en cancer på superorganismen. Det nämns i förbifarten i Matrix, men de snodde det säkert från Grant Morrison (som allt annat i filmen) och han snodde det från mig. :gremwink:
Idén har dykt upp på många ställen.

/tobias
 

Mask_UBBT

Hero
Joined
9 Dec 2001
Messages
1,795
Location
Tensta, Späckholm
Re: Om religionenernas evolution

Alltså; Först och främst; Jo, den heter Gaiahypotesen... i och u ligger brevid varandra på tangentbordet :gremtongue:

I alla fall, anledningen till att jag viller vidareutveckla det hela var inte för att det var en inkomplett åskådning, många har utvecklat den, utan mest för att jag vill skräddarsy den lite granna :gremsmile:

/Mask
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
Exempel

Rollpersonerna måste ju på något sätt medvetet kunna påverka gudarna...
Eftersom jag knappast missar en chans att blanda mig i en diskussion så hoppar jag på här!

Det finns _en_ fantasy-serie jag har läst som behandlar gudar på ett (imo) bra sätt, och det är The Malazan book of the Fallen - Steven Erikson.

I den finns flera "nivåer" av gudar, där de lägsta kallas "Ascendants", vanliga "dödliga" (och odödliga) varelser som, på grund av sin erfarenhet och sina handlingar har blivit upphöjda till någon sorts gudastatus. Poängen är att hela systemet med ascendants balanseras av världen i sig. Ascendants kan bli dödade när de rör sig i det normala planet, och om det händer så kommer platsen stå tom, eller ersättas av en annan Ascendant. Men en Ascendant kan vara Ascendant utan att vara en gud. Däremot är han ju odödlig och ganska mäktig. Sedan finns det andra gudar som inte är Ascendants. Det hela är ganska komplicerat och baseras på en kortlek som kallas Deck of the Dragons (The Fatid).

Leken funkar med flera olika Houses (ex, High House Life, High House Death, Light, Dark, Shadow, och Unaligned Cards). En Ascendant kan, men behöver inte vara, medlem av ett High House, exemplet High House Life har sin drottning (alla houses har olika titlar, dessa skiljer sig åt från House till House. High House Life har King, Queen, Champion, Priest, Herald, Soldier, Weaver, Mason och Virgin). Queen of Dreams är Queen för High House Life, de andra platserna är lediga tills de fylls av andra personer. Värt att tänka på är att en icke-ascendant kan vara en del i The Deck of Dragons.

Om vi återgår till Ascendants så finns det flera olika stycken, varav flera inte ingår i The Deck of Dragons. . Till exempel har vi Beru, Lord of Storms, eller Fanderay, She-Wolf of Winter.

Alla gudar är Ascendants, men alla Ascendants är inte gudar. Låter det komplicerat? Det är det. Vi har The Elder Gods också, och de är också Ascendants.

Jag har länge funderat på att skriva ner allt det här för att använda i rollspel... Deck of the Dragons lämpar sig speciellt väl till rollspelande och spådomar och liknande.

/Robban - som inte riktigt kommer ihåg varför han skrev det här inlägget.
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Re: Skolämnet Religionskunskap

"Därför att du och jag inte är i den generation som stör sig på det. Många äldre förknippar det med det som på deras tid kallades kristendom, och inte alls hade samma inriktning."

Men... eftersom det inte längre heter Kristendom utan Religion kan man väll anta att, om de fortfarande förknippar ämnet med den tidens utlärning, de fortfarande komer ta illa upp oavsett om ämnet kallas Kulturantropologi eller Religion. Olika namn för samma smörja är ju ett resonemang.

"När man lär ut kulturantropologi, varför inte kalla det för kulturantropologi?"

För att kulturantraxologi är ett onödigt krångligt ord? Varför göra det svårt för sig? När eleverna läser på schemat vill de nog gärna ha en aning om vad de ska läsa, kultrudimentori ger dem inte många ledtrådar. Dessutom kommer ett antal "konservativa" (jag inräknad, om jag vore i den åldern) att konstant fråga de stackars kulturanimorflärarna: "kan du inte berätta för mig varför tusan gubbar ni inte helt enkelt kallar kursen för Religion egentligen?"

"Det är en skev syn om man bara tror att andra kulturer är en annan religion"

Vart går gränsen mellan Religion och Samhällsvetenskap tycker du? Borde inte Samhällsvetenskap också heta Kulturantilogik i så fall? Vad är historia om inte läran om olika kulturers historia? Aha, då tycker jag vi kallar Historia Kulturanemonism också!

Problemet är följaktningen att Kulturantropologi är en alldeles för generell term, som knappast avgränsas till ämnet "Religion", utan tuggar på alla samhällsorienterande ämnen.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Skolämnet Religionskunskap

Men... eftersom det inte längre heter Kristendom utan Religion kan man väll anta att, om de fortfarande förknippar ämnet med den tidens utlärning, de fortfarande komer ta illa upp oavsett om ämnet kallas Kulturantropologi eller Religion. Olika namn för samma smörja är ju ett resonemang.
Därför att då har man gjort en tydlig markering om vad det ska handla om.

Jag har själv drabbats av lärare som låtit sin egen religiösa övertygelse leda till att religion i princip blivit kristendom där de enda inslagen om andra religioner varit nedlåtande gliringar (ungefär som när jag diskuterar GURPS kontra d20).

För att kulturantraxologi är ett onödigt krångligt ord? Varför göra det svårt för sig? När eleverna läser på schemat vill de nog gärna ha en aning om vad de ska läsa, kultrudimentori ger dem inte många ledtrådar. Dessutom kommer ett antal "konservativa" (jag inräknad, om jag vore i den åldern) att konstant fråga de stackars kulturanimorflärarna: "kan du inte berätta för mig varför tusan gubbar ni inte helt enkelt kallar kursen för Religion egentligen?"
Tja, för att det är det korrekta begreppet? Det räcker fint för mig.

Vart går gränsen mellan Religion och Samhällsvetenskap tycker du? Borde inte Samhällsvetenskap också heta Kulturantilogik i så fall? Vad är historia om inte läran om olika kulturers historia? Aha, då tycker jag vi kallar Historia Kulturanemonism också!
Jodå, de flyter samman, men inte i svenskt skolväsen. Samhällsvetenskap har en stark inriktning på Sverige, historia diskuterar nästan uteslutande skeenden, inte kulturer.

Problemet är följaktningen att Kulturantropologi är en alldeles för generell term, som knappast avgränsas till ämnet "Religion", utan tuggar på alla samhällsorienterande ämnen.
Det är det som är styrkan i begreppet anser jag. Du missar en sak i ditt resonemang. Man är visserligen inne och tjuvskjuter på andra ämnesområden, men man gör det ur en specifik synvinkel och för ett specifikt ändamål, nämligen att belysa kulturer (andra och vår egen). Samhällsvetenskap, historia, religion spelar alla in, men bara till viss del.

Det är också ett ämne som på ett elegant sätt binder ihop de andra, så att de inte hänger i ett vacuum. Kan man förstå ett lands historia om man inte förstår dess samhälle, kultur och religion?

Det är här som många exempelvis totalt missar mellanösternfrågan. De känner till snedvinklade fragment om islam (mestadels från terrorister i filmer), de har en diffus bild av geografin (hur många kan peka ut länderna på kartan?), det enda man vet om kulturen är att alla kvinnor bär slöja (vilket är fel), det ända man vet om samhället är att man har alla lagar efter koranen (vilket bara gäller för Saudi), det man vet om historien är att Iran och Irak krigade (men man vet inte varför) och att araberna hatar israelerna (vilket iofs är sant, men folk vet inte bakgrunden). Om detta är vad man vet och man saknar en grund för att knyta ihop allt, hur ska man då kunna ha en uppfattning som är värd att lyssna på?
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Re: Skolämnet Religionskunskap

"Jag har själv drabbats av lärare som låtit sin egen religiösa övertygelse leda till att religion i princip blivit kristendom där de enda inslagen om andra religioner varit nedlåtande gliringar"

Det finns dåliga lärare, det är ett faktum. Samma lärare skulle varit en total katastrof som kulturantropologilärare också.

"Tja, för att det är det korrekta begreppet? Det räcker fint för mig."

Själv har jag ett behov av att veta vad jag läser också. Första året i gymnasiet läste jag Mediakunskap, andra året Mediakommunikation, aldrig fick vi en vettig förklaring på vad det var som skillde de olika ämnerna åt. Skitirriterande.

En elev (från min uppväxt, läs "jag själv") tror jag ger blanka faan vad som är det korrekta begreppet. Är det ett svårt ord som är svårt att definiera för en elev i högstadiet och gymnasiet, så är det ett svårt ord. Det är fel. Termen Kulturantropologi är i mina ögon betydligt mer svårförståeligt än termen Religion, som de flesta har ett grepp om. Korrekta begrepp kan man syssla med på högskole- och universitetsnivå (alltså: om den korrekta termen gör ämnet svårförståeligt, inte annars. Mao; ohistoriskt före anakroniskt i grundskolan).

"Samhällsvetenskap har en stark inriktning på Sverige, historia diskuterar nästan uteslutande skeenden, inte kulturer"

Ok, kanske våran skolbakgrund skiljer sig här, för jag har nämligen inte samma uppfattning. Kanske har jag blivit välsignad med bra lärare.

"Det är också ett ämne som på ett elegant sätt binder ihop de andra, så att de inte hänger i ett vacuum. Kan man förstå ett lands historia om man inte förstår dess samhälle, kultur och religion?"

Jag tycker du har en poäng här. Bl a palestinakonflikten kan inte förstås om man enkom ser på den ur Samhällskunskaps-, Historia- eller Religionsögon, man måste se på den ur alla. Vilket jag snarare talar för att man i skolan behöver arbeta mycket mer med att integrera ämnen, återigen har jag tur, min gymnasieskola var duktig på det.

Integrering av ämnen handlar för mig om helt andra saker än att ändra Religion till Kulturantropologi, för när det rör sig om folk i åldern 13-18 (?) år, så skulle bytet mest leda till att göra ämnet mer svårgripbart.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Skolämnet Religionskunskap

Det finns dåliga lärare, det är ett faktum. Samma lärare skulle varit en total katastrof som kulturantropologilärare också.
Japp, men då är det lättare att slå dem i huvudet med regelverket.

Själv har jag ett behov av att veta vad jag läser också. Första året i gymnasiet läste jag Mediakunskap, andra året Mediakommunikation, aldrig fick vi en vettig förklaring på vad det var som skillde de olika ämnerna åt. Skitirriterande.
En elev (från min uppväxt, läs "jag själv") tror jag ger blanka faan vad som är det korrekta begreppet. Är det ett svårt ord som är svårt att definiera för en elev i högstadiet och gymnasiet, så är det ett svårt ord. Det är fel. Termen Kulturantropologi är i mina ögon betydligt mer svårförståeligt än termen Religion, som de flesta har ett grepp om. Korrekta begrepp kan man syssla med på högskole- och universitetsnivå (alltså: om den korrekta termen gör ämnet svårförståeligt, inte annars. Mao; ohistoriskt före anakroniskt i grundskolan).
Här håller jag inte alls med. Det finns en vedertagen definition som du kan slå upp i vilket lexikon som helst.

Att lära ut fel i grundskolan bara för att korrigera senare är bara korkat.

Ok, kanske våran skolbakgrund skiljer sig här, för jag har nämligen inte samma uppfattning. Kanske har jag blivit välsignad med bra lärare.
Möjligt, men ska verkligen sådant styras av läraren? Ska det inte finnas beskrivet i läroplanen, och där bör rätt begrepp användas.

Integrering av ämnen handlar för mig om helt andra saker än att ändra Religion till Kulturantropologi, för när det rör sig om folk i åldern 13-18 (?) år, så skulle bytet mest leda till att göra ämnet mer svårgripbart.
Jag tror att du säljer dem lite kort. Personligen tror jag att ett ord som börjar på kultur är intressantare än religion för folk i den åldern. Om man dessutom har ett vettigt upplägg så tror jag att ett ämne med en mer uttalad kulturantropologisk inriktning är mycket intressantare. Det blir som en spännande reseskildring.

Vad säger ni som är lärare här?
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Skolämnet Religionskunskap [Oote som fan]

"Jag tror att du säljer dem lite kort. Personligen tror jag att ett ord som börjar på kultur är intressantare än religion för folk i den åldern. Om man dessutom har ett vettigt upplägg så tror jag att ett ämne med en mer uttalad kulturantropologisk inriktning är mycket intressantare. Det blir som en spännande reseskildring."

Okej, där föll allt ditt resonemang på direkten. Intressant? För gymnasieelever? Ha! :gremwink:
Sen en fotnot: Du kan döpa om ämnet till "Gräsklipparfilosofi" eller vad du vill, men enligt gällande läroverk kan jag undervisa i det ämnet och aldrig nämna gräsklippare, filosofi eller Karl den Store.
Kort sagt: En kurs i Religionskunskap A på gymnasiet behöver inte innehålla kristendom, islam, judendom, buddhism, hinduism, etik, vedklabbe eller Göran Persson. Vad kursen innehåller är upp till läraren. Så vad sägs om en A-kurs som bara är om Cargo-kulter? Helt funktionabelt. Visst, din rektor kommer väl glo elakt på dig men...


Storuggla, och det här är Oote! Morr!
 
Top