Pom
Swashbuckler
Religion=mycket
Religion är inget lättdefinierat begrepp. Man är definitivt ute och cyklar om man begränsar det till "genomtänkt förhållande till det gudomliga i en av världsreligionernas traditioner", eller någonting sådant. Själva behovet att definiera begreppet är ett sentida västerländskt synsätt.
Oavsett om man ser religion som ett eget fenomen eller inte, och vad det i så fall beror på, är mycket av det religiösa sammanvävt med annat. Eller annorlunda uttryckt: en företeelse kan samtidigt betraktas som religiös och som någonting annat. För att ta den annalkande moderna svenska julen som exempel, så har den en kommersiell aspekt, en social aspekt, en historisk aspekt och en religiös aspekt. Den religiösa aspekten i sin tur har romerska, kristna och fornnordiska komponenter. Det är helt irrelevant huruvida individerna som deltar i julfirandet gör det av tradition, religiös övertygelse, slentrian, social press, julklappsgirighet, alkoholism, eller någonting annat. Julen är likafullt en religiös företeelse. Och en kommersiell. Och en social. Etc.
Men det är inte nog med att religion är allt som kan härledas till religiösa uttryck. Det finns också en omdebatterad gråzon som innefattar företeelser som nationalism, marxism, nationalekonomi, och annat som bygger på hängivenhet till svårbevisbara ideal. Vissa forskare tar det säkra före det osäkra och kallar detta för kvasireligion (som neutral term, inte som nedvärderande omdöme).
Många ämnen inom humaniora och samhällsvetenskaper rör sig med centrala begrepp som spiller över på en mängd andra områden. Religionsforskningen är inget undantag.
Religion är inget lättdefinierat begrepp. Man är definitivt ute och cyklar om man begränsar det till "genomtänkt förhållande till det gudomliga i en av världsreligionernas traditioner", eller någonting sådant. Själva behovet att definiera begreppet är ett sentida västerländskt synsätt.
Oavsett om man ser religion som ett eget fenomen eller inte, och vad det i så fall beror på, är mycket av det religiösa sammanvävt med annat. Eller annorlunda uttryckt: en företeelse kan samtidigt betraktas som religiös och som någonting annat. För att ta den annalkande moderna svenska julen som exempel, så har den en kommersiell aspekt, en social aspekt, en historisk aspekt och en religiös aspekt. Den religiösa aspekten i sin tur har romerska, kristna och fornnordiska komponenter. Det är helt irrelevant huruvida individerna som deltar i julfirandet gör det av tradition, religiös övertygelse, slentrian, social press, julklappsgirighet, alkoholism, eller någonting annat. Julen är likafullt en religiös företeelse. Och en kommersiell. Och en social. Etc.
Men det är inte nog med att religion är allt som kan härledas till religiösa uttryck. Det finns också en omdebatterad gråzon som innefattar företeelser som nationalism, marxism, nationalekonomi, och annat som bygger på hängivenhet till svårbevisbara ideal. Vissa forskare tar det säkra före det osäkra och kallar detta för kvasireligion (som neutral term, inte som nedvärderande omdöme).
Många ämnen inom humaniora och samhällsvetenskaper rör sig med centrala begrepp som spiller över på en mängd andra områden. Religionsforskningen är inget undantag.
