DoD Jag fattar inte Ereb Altor

[JohanL]

Om man vill gå runt i Ereb Altor, ställa kritiska frågor, och sedan kritiska följfrågor, och sedan listigt konstatera att det här verkar ju inte gå ihop - så tror jag man kan det.

Men om man vill gå runt i Ereb Altor, insupa atmosfären, och omfamna det för vad det är - så kan man det också.

Det här är då antagligen en skillnad i psykologin - poängen är att jag inte kan det (så fort perspektivet vidgas nog för att det absurda lapptäcket ska synas i alla fall - så länge vi är regionalt som i Zorakin-Kardien eller Trakorien med omnejd funkar det bra, eftersom lapptäcket bara uppstår när man zoomar ut mer än så), annat än att aktivt börja tänka "jaja, inget hänger samman logiskt, försök låta bli att bry dig om det". Då är det mycket trevligare för min upplevelse om den biten inte ligger där och skaver hela tiden och man får känslan av att världen går att förstå också.

(Till och med Tolkiens Midgård är fasen jobbigt med det - varför har vi sjuttonhundratalet med hobbitar i Fylke när resten av världen inte liknar det för fem öre? Där svaret förstås är "för att Fylke skapades till en barnbok och ärvdes in i Sagan om Ringen som har en helt annan känsla", men det hjälper inte långt - jag vill ju ha en förklaring i världen!)

 

[Mogger]

Nej, det är den enda som jag delvis läst.
Och jag försöker bara göra en spaning om "hur man ska fatta Ereb Altor" för att gilla och känna nostalgi.

Det går ju att, som jag, konstatera att Ereb Altor både innehöll helt fantastiska företeelser och skildringar OCH motsägelsefulla märkligheter och en del riktigt dåliga bitar. Det kunde även skilja sig väldigt i stil och stämning.

 

[luddwig]

Med fröjd och förödelse (fri översättning av mirth and mayhem) som motto känns det inte som att en välkonstruerad spelvärld är prio ett, två eller ens tre. Inte för att det är dåligt med en välkonstruerad spelvärld, men för lättsamma fantasyäventyr borde ursprungliga Ereb Altors lapptäcke vara bättre. Riddare, vikingar, pirater och häxmästare, allt inom armslängds avstånd.

 

[Genesis]

Det här är ett av de värsta argument jag vet. Ja, det finns magi och fantastiska element - men just därför är det viktigt att förankra dem i en i övrigt sammanhängande kontext om man vill underlätta Supension of Disbelief. Visst, du kan göra vad du vill, förstås, men det kommer också att vidarebefordra känslan av att inget är sammanhängande eller logiskt, och det är - i mitt tycke, i alla fall - fatalt för fantasy om det inte uttryckligen är den sortens surrealistiska känsla som man är ute efter.

Det jag tycker är tråkigt är ju att ingen annan verkar vara ute efter den sortens surrealistiska känsla. Alla världar ska vara logiskt sammanhängande och rimliga, och nu ska till och med Ereb Altor, Sveriges enda riktiga lapptäckesvärld, bli rimlig och logisk. Jag skulle gärna se ett Ereb där man istället gör det mer lapptäcke, och förstärker skillnaderna mer, för att få den där känslan av en omöjlig värld som inte hade kunnat finnas på riktigt. Istället för ännu en rimlig och väl underbyggd fantasyvärld. Det hade jag tyckt vore ballt. Som det är nu känns det lite som att man tar Ereb och plockar bort det som gör den intressant.

Jag vet inte om Ereb skulle kunna vara den sortens värld eller om det är för smittat av tidigare försök att sy ihop delarna, men jag tycker att vad svensk fantasy behöver är mindre logik och genomtänkthet, och mer fantasi. En värld som säger "Det här är inte logiskt, men det är okej!", som bjuder in spelgruppen att själva hitta på och modda, för du kan inte förstöra en logisk balans som inte finns där.

 

[zo0ok]

Det här är då antagligen en skillnad i psykologin

Jag tycker ditt perpektiv är intressant även om jag bråkar...

Om jag, å ena sidan, ser det ur rollpersonernas perspektiv: några äventyrare uppvuxna i några avkrokar, som kanske rest med en karavan eller en båt och nu träffas mitt i berättelsens centrum, de vet inget och bryr sig inte om dynamisk kontext. De ser bara att riddarna stormar över fältet mot legionerna av "romare", och att de måste välja sida nu.

Om jag, å andra sidan, ser det ur mitt SL-perspektiv, så vill jag ha en värld som är inspirerande, ganska lätt att förstå, och där vi kan få plats med våra berättelser.

Men, om jag skulle skriva och publicera en värld, så kan jag förstå att olika SL/Spelare/Spelgrupper har olika förväntningar och kommer ställa olika frågor, och då ökar kravet på att saker är väl genomtänkta.

 

[Mogger]

Med fröjd och förödelse (fri översättning av mirth and mayhem) som motto känns det inte som att en välkonstruerad spelvärld är prio ett, två eller ens tre. Inte för att det är dåligt med en välkonstruerad spelvärld, men för lättsamma fantasyäventyr borde ursprungliga Ereb Altors lapptäcke vara bättre. Riddare, vikingar, pirater och häxmästare, allt inom armslängds avstånd.

Ja vill man hellre spela i gamla Ereb Altor än det nya går det såklart hur bra som helst. För oss kommer dock setting först. Annars hade vi inte skrivit ett nytt Ereb Altor

Det sagt hittar man både riddare, pirater och häxmästare i nya Ereb Altor. Inga vikingar dock men väl härjare från nordliga trakter, isbarbarer och gripryttare. Betydligt coolare om du frågar oss!

 

[JohanL]

En värld som säger "Det här är inte logiskt, men det är okej!", som bjuder in spelgruppen att själva hitta på och modda, för du kan inte förstöra en logisk balans som inte finns där.

Det här är absolut legitimt, och det finns en massa fantasy som funkar kanon med den sortens upplevelse (som Tanith Lees Tales from the Flat Earth, Lovecrafts Dreamlands eller ungefär allt av Clark Ashton Smith), men då är det nog fundamentalt att man medvetet och explicit bygger världen på det viset. Ereb Altor är aldrig byggt för att vara surrealistiskt (eller ja, Kristalltjuren då...) eller drömlikt - det känns som en värld som vill vara mer eller mindre koherent men misslyckas med det.

 

[Mogger]

Som det är nu känns det lite som att man tar Ereb och plockar bort det som gör den intressant.

Då har du en helt annan åsikt om vad som gör Ereb Altor intressant. För mig är det knappast det jordnära, det "historiskt korrekta" eller att förhålla sig korrekt till jordens fysiologi, genetik och biologi.

Jag tror (nej, jag vet) att du inte har något alls på fötterna här. Vi plockar bort det ointressanta och gör det intressanta ännu mer intressant!

 

[Henke]

"Det här är inte logiskt, men det är okej!", som bjuder in spelgruppen att själva hitta på och modda, för du kan inte förstöra en logisk balans som inte finns där.

Med risk för att låta helt från vettet, men just den logik (eller icke-logik) som diskuteras är egentligen bara en mänsklig konstruktion. Vad är det egentligen som bestämmer att något är logiskt och att vår värld i sig är logisk? Är det logiskt att vi svävar omkring på ett befolkat klot ute i rymden som inte verkar ha något slut? Är det logiskt att vi råkade utvecklas till människor? Är det logiskt att just den här planeten av alla miljarder planeter gjorde att jag kan sitta och surfa på min iPad, andas luft och ha ett klimat som går att leva i? Kan man kalla det logiskt för den som tror att Gud (eller dess motsvarighet) skapade alltihop?

 

[Genesis]

Det här är absolut legitimt, och det finns en massa fantasy som funkar kanon med den sortens upplevelse (som Tanith Lees Tales from the Flat Earth, Lovecrafts Dreamlands eller ungefär allt av Clark Ashton Smith), men då är det nog fundamentalt att man medvetet och explicit bygger världen på det viset. Ereb Altor är aldrig byggt för att vara surrealistiskt (eller ja, Kristalltjuren då...) eller drömlikt - det känns som en värld som vill vara mer eller mindre koherent men misslyckas med det.

Då har du en helt annan åsikt om vad som gör Ereb Altor intressant. För mig är det knappast det jordnära, det "historiskt korrekta" eller att förhålla sig korrekt till jordens fysiologi, genetik och biologi.

Jag tror (nej, jag vet) att du inte har något alls på fötterna här. Vi plockar bort det ointressanta och gör det intressanta ännu mer intressant!

Ni kan nog ha rätt båda två. Jag har dålig koll på Ereb och är övertygad om att det kommer att bli en spelvärld många gillar. Och den verkar ju kanske mest vara ett misslyckat försök till konsekvens snarare än ett ”skit i konsekvens”-bygge.

Men det senare hade varit ballt, och är lite den enda sortens fantasy jag kan gå igång på. Men det ärkanske inte det här projektet som är rätt för en sådan approach. Ereb är helt enkelt inte tillräckligt lapptäcke.

 

[JohanL]

Med risk för att låta helt från vettet, men just den logik (eller icke-logik) som diskuteras är egentligen bara en mänsklig konstruktion. Vad är det egentligen som bestämmer att något är logiskt och att vår värld i sig är logisk? Är det logiskt att vi svävar omkring på ett befolkat klot ute i rymden som inte verkar ha något slut? Är det logiskt att vi råkade utvecklas till människor? Är det logiskt att just den här planeten av alla miljarder planeter gjorde att jag kan sitta och surfa på min iPad, andas luft och ha ett klimat som går att leva i? Kan man kalla det logiskt för den som tror att Gud (eller dess motsvarighet) skapade alltihop?

Det är här internrealismen kommer in - Discworld eller Glorantha är rätt vilda, men de går i alla fall på en inre logik - man kan titta på världen och säga "men om det här händer så borde det där sedan hända". Men vad är den inre logiken i hur Ereb Altors länder ser ut?

 

[Oscar Silferstjerna]

En annan aspekt jag har funderat på när det gäller världsbyggen är skillnaden mellan objektiva (så här är världen) och subjektiva (det ryktas att…) beskrivningar. Jag har svårt för de mest extrema versionerna av båda dessa förhållningssätt: alltså att det blir antingen en objektiv skolbok (som i åtminstone delar av Ä-spels EA) eller att världsbeskrivningen mest består av rykten och berättelser (om RP bor i en stad vet de rimligen mycket om den, stadskartan behöver inte vara hemlig, inte heller makthavarna).

Jag gissar att den nya version av EA som snart kommer lutar åt det subjektiva och gestaltande snarare än det objektiva och definierande. Har jag rätt? Valet av förhållningssätt har i allra högsta grad att göra med hur man ska fatta EA - eller för all del vilken spelvärldsbeskrivning som helst.

 

[Lukas]

Det jag tycker är tråkigt är ju att ingen annan verkar vara ute efter den sortens surrealistiska känsla. Alla världar ska vara logiskt sammanhängande och rimliga, och nu ska till och med Ereb Altor, Sveriges enda riktiga lapptäckesvärld, bli rimlig och logisk. Jag skulle gärna se ett Ereb där man istället gör det mer lapptäcke, och förstärker skillnaderna mer, för att få den där känslan av en omöjlig värld som inte hade kunnat finnas på riktigt. Istället för ännu en rimlig och väl underbyggd fantasyvärld. Det hade jag tyckt vore ballt. Som det är nu känns det lite som att man tar Ereb och plockar bort det som gör den intressant.

Jag vet inte om Ereb skulle kunna vara den sortens värld eller om det är för smittat av tidigare försök att sy ihop delarna, men jag tycker att vad svensk fantasy behöver är mindre logik och genomtänkthet, och mer fantasi. En värld som säger "Det här är inte logiskt, men det är okej!", som bjuder in spelgruppen att själva hitta på och modda, för du kan inte förstöra en logisk balans som inte finns där.

Nu tycker jag mycket om böcker och filmer som utspelar sig i en sådan "värld" och skulle tycka det var intressant med ett rollspel för den typen av berättelser.

Men om jag skulle spelet ett rollspel i en sådan setting hade jag inte viljat läsa på om en spelvärld med sådana saker utsatta .jag tror det hade varit bättre att hitta på allteftersom.

När Dorothy går genom OZ och kommer till en stad som består av pappersfigurer som blåses omkring av all vind.
Så känns det inte som något som bör vara förplanerat och utsatt på en karta i en spelvärld.
Utan något som hittas på när man vill att s larna ska komma till en ny unik stad.

 

[afUttermark]

Det är här internrealismen kommer in - Discworld eller Glorantha är rätt vilda, men de går i alla fall på en inre logik - man kan titta på världen och säga "men om det här händer så borde det där sedan hända". Men vad är den inre logiken i hur Ereb Altors länder ser ut?

Vi vet ju inte det riktigt än. Vi vet vad det en gång var och vill man återuppleva det finns erebaltor.se. Men strax runt hörnet väntar nyhetens behag. Där vikingar och ninjor har rationaliserats bort till förmån för Rhabdo Rana och härjare.

 

[Genesis]

Nu tycker jag mycket om böcker och filmer som utspelar sig i en sådan "värld" och skulle tycka det var intressant med ett rollspel för den typen av berättelser.

Men om jag skulle spelet ett rollspel i en sådan setting hade jag inte viljat läsa på om en spelvärld med sådana saker utsatta .jag tror det hade varit bättre att hitta på allteftersom.

När Dorothy går genom OZ och kommer till en stad som består av pappersfigurer som blåses omkring av all vind.
Så känns det inte som något som bör vara förplanerat och utsatt på en karta i en spelvärld.
Utan något som hittas på när man vill att s larna ska komma till en ny unik stad.

Ja, så hade ju jag antagligen själv spelat det. Jag tycker ju att det är lite grejen med att spela i en påhittad värld. Samtidigt kan man få inspiration, och många gillar ju att någon annan hittar på åt dem. I Fall of Magic kan man bli krabbsångare, utan att det någonsin förklaras vad en krabbsångare är. Sån’t tycker jag är ballt. Men nu är vi mycket OT, så jag avbryter här.

 

[JohanL]

Vi vet ju inte det riktigt än. Vi vet vad det en gång var

Jag pratar förstås om det som publicerats och finns att läsa, inte om hur det kan komma att bli i framtiden. Ambitionen där verkar ju vara att det ska bli mer sammanhängande.

 

[afUttermark]

Krabbsångare är ett yrke som återfinns i mitt Ereb Altor. Det är en bard anställd av en skeppare för att sjunga raugoner till ro

 

[afUttermark]

Jag pratar förstås om det som publicerats och finns att läsa, inte om hur det kan komma att bli i framtiden. Ambitionen där verkar ju vara att det ska bli mer sammanhängande.

Då pratar vi förbi varandra för jag vill inte tillbaka. Jag vill framåt.

 

[Henke]

På tal om lapptäcken: Är inte vapenlistorna i (iaf gamla DoD) ett lapptäcke av olika kulturer och tidsperioder?

 

[zo0ok]

Vad är det egentligen som bestämmer att något är logiskt och att vår värld i sig är logisk?

Logik - är bara läran om sanna och falska påstående.

Kalle är Annas bror. Därför är Anna Kalles syster.
Elefanter har snabel. Janne är en elefant. Därför har Janne snabel.
Den typen av (triviala) saker.

Så den logik vi använder tror jag man för det mesta vill hålla för giltig även i en fantasyvärld.

Men för mig, för att en spelvärld ska vara ... tillräckligt trovärdig... så räcker det att det går att komma på en rimlig förklaring där och då.
Om rollpersonerna undrar: varför har inte Karl den Store invaderat de tekniskt efterblivna romarna för länge sedan, med sitt överlägsna kavalleri, så kan det finnas massa bra orsaker. Och spelarna (deras rollpersoner) har ingen anledning att veta sanningen. Det kan ju bero på släktskap, traditioner, den besvärliga terrängen, en pakt, att man har försökt men att det gick så dåligt att man inte vill försöka igen, ... osv. Varför tillhör inte Norge Sverige? 2000 år av historia gjorde att utfallet blev ett annat. Finns inget enkelt svar, behövs inget enkelt svar.

Det jag har problem med är sådant som är uppenbart skitmärkligt. Som i Forgotten Realms. Här är en ö bebodd bara av vampyrer. Här är en stad, som styrs av 50 lichs, och som bebos bara av oröda. I den här sjön bor en (ond) röddrake som brukar synas flyga runt landskapet. Sånt där har jag lite svårt att ens föreställa mig - det liksom provocerar hela min föreställning om vampyrer, lichs och röda draker. Den typen av problem upplever jag inte på samma sätt med Ereb Altor.