Doomhamster
Swordsman
*nickar* Känns som att vi annars riskerar ett ställningskrig och massor av collateral damage över en relativt tunn landremsa, så sure. Tror att jag förstår var du står nu.Krille said:
Nekromanti Könsval på rollpersoner och varför
- Thread starter Tsianphiel
- Start date
Det är blandat - det blir oftast, men långt ifrån alltd, cis-män.Tsianphiel said:
Ja, det är jätteviktigt. Jag gör inte det valet utan att det saknar betydelse, och jag skulle vilja påstå att det aldrig sker på slentrian - det ligger inte för mig.
Återigen: Ja. Det är viktigt hur min rollperson positionerar sig jämte hegemonisk manlighet respektive kvinnlighet. Jag har spelat rollpersoner som legat mycket nära ett rådande manlighetsideal, och njutit av att spela mot de orimliga krav som ställs på dessa individer. Belöningen positionen medför ska så att säga vägas mot det offer som krävs - det gillade jag att utforska.
I andra fall spelar jag rollpersoner som inte varit i kapacitet att kunna uppfylla något manlighetsideal, ofta befinner sig dessa rollpersoner tvärtom långt ifrån dem, men som trots detta anstränger sig till att agera i överensstämmelse med dem. Det finns en tragisk ton här också, eftersom ideal är satta för att vara ouppnåeliga.
Det är sällan, eller aldrig, som jag spelar rollpersoner som ligger i opposition med samhällets könsföreställningar. Förmodligen för att detta är positioner jag uppsöker och utforskar mycket utanför mitt rollspelande, och som jag därför är mindre intresserad av att dra in i spel. Den gång det har hänt så har det handlat om en kvinnlig rollperson, som, vilket jag knappast är ensam om, tvingat till sig en manlig position i samhället.
Övriga kvinnliga rollpersoner har i regel, liksom många av männen, befunnit sig nära idealen, men också varit slitna, ofta lidande och vindsdrivna, individer med komplicerat känsloliv.
Det beror helt på omständigheterna. Det går vanligtivis inte till så när vi i våran rollspelskrets planerar för en kampanj, eftersom vi i de samanhangen värderar konsensus högt. Det rör sig möjligtvis om ett förslag rörande kön, och inte en order, om man säger så.
I ett konventsscenario med förberedda rollpersoner har jag inga som helst problem med att bli tilldelad ett kön. Inte heller i oneshots eller i spel där settingen förutsätter ett kön (Space Marines eller Panty Explosion, till exempel) - då hade spelet inte ens kommit på tal om vi inte köpt en sådan premiss, liksom.
Det brukar gå bra. Jag försöker komma på ett exempel på när det inte funkat så bra, men nej, det är inget som dyker upp.
<div>
</div> <div>I bordsrollspel: Oftast man, men inte alltid. I WoW: 50/50 ungefär.
<div>
</div> <div>
</div> <div>
</div> <div>Slentrian, antar jag. Eller för att jag själv är man. Eller för att jag modellerar min rollperson på någon förebild från böcker eller film – och då jag gärna spelar gladfantasy är de manliga förebilderna i svår övervikt. </div> <div>
</div> <div>
</div> <div>
</div> <div>Egentligen inte. </div> <div>
</div> <div>
</div> <div>
</div> <div>Byta kön på en redan skapad rollperson: Varför inte? Spela motsatt kön mot mitt eget: Varför inte? Men jag skulle nog undra varför det var viktigt. </div> <div>
</div> <div>
</div> </div> <div>
</div> <div>Jo, det gick hyfsat. Och jag lärde mig massor genom att göra research om katolska kyrkan på kuppen. (Rollpersonen var f.ö. en präst i rennässansens Italien.) </div> <div>
</div> <div>Annars blir det dessvärre lätt att jag spelar en extremt idealiserad version av mig själv. </div>
Jag är man och att rollspela en kvinna känns inte naturligt
Ja
Om frågan dyker upp innan man är klar med sin karaktär är det ju ok. Men efter att man lagt ner en hel massa arbete på att skapa karaktären så skulle jag bli upprörd.
Ja. Svårare att handla konsistent enligt den karaktärens förutsättningar.
Re: OT Könsval i Eon.
Jag kan inte tala för vad många menade med kön inte har betydelse, men min gissning är att det är stor skillnad på "ingen preferens" och "ingen betydelse". Jag har ingen preferens på kön (och ska man backa upp detta bör man förstås ha en relativt jämn fördelning av faktiskt spelade roller...). Däremot har kön stor betydelse för rollen, både i form av associationer och i form av rollens position i spelvärlden (och i fåtal fall, spelsystem). Jag skulle inte gilla att spela könlösa karaktärer, annat än i enstaka fall.Tsianphiel said:
Kul undersökning, om du sammanställer resultaten vore det mycket intressant att läsa!
Hur jag reagerar på att byta kön på RP efter den skapats: Jag skulle ta det som en bra och intressant utmaning, att vända på rollens begrepp, men det betyder ju inte att jag i 100% av fallen skulle gilla det.
Att spela kön motsatt sig själv: Ingen särskild reaktion. Kanske att man funderar lite extra på gestaltning, e.g. röst och annat, eftersom man ju ändå bara har en manskropp att uttrycka sig med.
När jag är spelare: en tredjedel kvinnor, gissningsvis. Jag inkluderar konventsroller, även om valfriheten ibland inte är total (d.v.s. man ska komma överens med de andra runt bordet vem som spelare vad).Tsianphiel said:
Jag väljer inte ett kön i första han, jag väljer en intressant roll. I 1/3 av fallen, ungefär, är det en kvinna. Att manliga roller har övervikt har nog inget med att jag föredrar könet i sig utan snarare att associationer och spelvärld oftare drar en åt manliga roller.Tsianphiel said:
Ja, det har stor betydelse för att förstå och spela rollen, men svaret är Nej om jag har någon särskild preferens av kön (e.g. jag är lika bekväm att spela vardera kön).Tsianphiel said:
Finns två tolkningar av denna frågan, jag tar båda:Tsianphiel said:
Hur jag reagerar på att byta kön på RP efter den skapats: Jag skulle ta det som en bra och intressant utmaning, att vända på rollens begrepp, men det betyder ju inte att jag i 100% av fallen skulle gilla det.
Att spela kön motsatt sig själv: Ingen särskild reaktion. Kanske att man funderar lite extra på gestaltning, e.g. röst och annat, eftersom man ju ändå bara har en manskropp att uttrycka sig med.
Jag kan inte se någon gemensam nämnare bland roller jag spelare, så jag spelar alla möjliga grejer. Så länge jag kan hitta associationer och en story är jag nöjd. Så svaret på din fråga: det går utmärkt.Tsianphiel said:
Det där känner jag verkligen igen mig i. Min favoritrollperson Vanyr som jag spelade i Den femte konfluxen var i mångt och mycket jag själv fast i väldigt annorlunda situationer och med andra förmågor. Min rollperson åldrades till och med ikapp med mig under de sex åren spelet pågick, med liknande personlighetsutveckling (tror jag). Jag gillar mer att uppleva äventyr och intressanta berättelser än att leva mig in i en annan personlighet. Eller så är jag inte så bra skådespelare.Dante said:
Tsianphiel
Swordsman
Sammanställningen kommer att vara en del av en bloggpost vid ett senare tillfälle. Frågorna är inte utformade på ett tillräckligt bra sätt eftersom det uppenbarligen ligger en del otydlighet i dem, så det blir en undersökning som saknar precision. Dessutom är urvalet - som någon påpekade i en tidigare post - ganska begränsat av den kultur och det rollspelarurval som finns på wrnu (utan att lägga några värderingar i det).
Men jag har fått många bra och nya infallsvinklar av att läsa era svar.
Men jag har fått många bra och nya infallsvinklar av att läsa era svar.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ytterligare tankar: jag tycker att könsval kan göra att vissa karaktärskoncept lämnar en lite mindre dålig smak i munnen. I exemplet på mina karaktärer ovan nämnde jag en adelsdam som använder sin höga sociala status för att försöka få ut sex av andra karaktärer (även om jag släppte det och aldrig gick till tvång). Det är förstås inget trevligt koncept, men att spela en kvinna som beter sig på det viset känns mer "OK" än att spela en man som gör det -- som det är nu blir maktobalansen i social status samtidigt mer komplicerad av maktobalansen i genus.
Om jag skulle vilja spela en våpig karaktär (vilket jag inte är intresserad av) skulle jag antagligen göra den till man, lite av samma skäl. Att spela ett kvinnligt våp skulle kännas för laddat med stereotyper och fördomar.
Om jag skulle vilja spela en våpig karaktär (vilket jag inte är intresserad av) skulle jag antagligen göra den till man, lite av samma skäl. Att spela ett kvinnligt våp skulle kännas för laddat med stereotyper och fördomar.
Doomhamster
Swordsman
Intressant tanke där, Faraonen. Har aldrig riktigt formulerat det för mig själv vad gäller rollspel, men det går ju att vara socialt överordnad/underordnad längs så många axlar samtidigt.
Frågan är ju hur man "viktar" de olika, och hur kulturen påverkar det? T.ex, om det är en konfrontation (inte nödvändigtvis en sexuell tvångssituation) mellan en kvinna och en utländsk man, eller en mänsklig man och en alvisk kvinna... äsch, jag vet inte var jag är på väg med detta, men det ska bli intressant att få reda på det!
Frågan är ju hur man "viktar" de olika, och hur kulturen påverkar det? T.ex, om det är en konfrontation (inte nödvändigtvis en sexuell tvångssituation) mellan en kvinna och en utländsk man, eller en mänsklig man och en alvisk kvinna... äsch, jag vet inte var jag är på väg med detta, men det ska bli intressant att få reda på det!
Att utmana förväntningar och oskrivna regler är bra i alla berättelser tycker jag (det är ofta en gemensam nämnare hos filmer som får höga snittbetyg). Det kan man göra åt båda hållen: d.v.s. att när spelarna förväntar sig en kvinna så är det en man; men man kan också förstärka stereotyper och fördomar om det är något som spelarna reagerar på.Svarte faraonen said:
Ulfgeir
Swashbuckler
Oftast spelar jag kvinnliga karaktärer.Tsianphiel said:
Mest för att det på något sätt är enklare för mig att visualisera. Och jag är definitivt säker nog i min manlighet att säga detta. =^_^=
Inte direkt. Bygger mer på vad för koncept jag får för rollperonsen.
Skulle troligtvis inte vara några problem. Beror lite på varför jag blir ombedd att göra det. Om det är för att det skall vara ett utslag av politisk korrekthet, så är nog min spontana reaktion: I helvete heller. Är det för att konceptet på rollpersonen tilltalar mig, så är svaret ja visst.
Förstår inte riktigt frågan. Men gick vid ett tillfälle i Exalted in för att göra en riktigt stor butig barbar. Kan väl säga att dte inte funkade bra alls, men det berodde mycket på att jag inte riktigt gillade konceptet med settingen och tyckte absolut inte om systemet.
/Ulfgeir