Korrektur och hur svårt det faktiskt är

[Mogger]

Det har varit några trådar nu med kritik mot några dåligt korrade spel/produkter. Jag har skrivit en del i mitt liv. Rätt mycket faktiskt. Dels som student vid universitet men även all den tid jag lagt på olika spelrelaterade texter, och inte minst faktiska moduler.

Men det är något helt annat. Jag blev faktiskt uppriktigt förvånad över den tid korrläsningen tog och vilket engagemang som krävdes av rätt många. Vi hade även lyxen att få redaktionell hjälp av inbitna korrläsare. Det var ovärderligt. Trots att jag och Leon har lagt löjligt mycket tid på Kopparhavets hjältar, och trots att vi är hyfsat språkligt kunniga så fanns det massor med fel, motsägelser, gamla hänvisningar, upprepningar, oklarheter och alla möjliga typer av grammatiska fel.

Jag hade absolut underskattat den tid det tar och det engagemang som krävs för att korrekturläsa grundligt. Hade vi inte haft rätt gott om tid så hade projektet garanterat blivit kraftigt försenat av detta.

Detta är inte jag som vill slå mig för bröstet. Utan mest berätta att det är sjukt mycket jobb, och många gånger betydligt "tråkigare" än att skriva och hitta på. Och vi har ju inte släppt spelet än (dock är en beta snart på väg till backers!) så vi kanske får kritik vi med.

Kan det vara så att detta inte prioriteras eller att det hänger på att man lyckas få ihop en skara dedikerade korrläsare som inser vad som krävs? Hur kan vi bli bättre på detta?

Ja, hursomhelst, jag tror att vi pratar lite för lite om detta.

 

[Nässe]

Håller helt med. Fiktionslek har ju skrivit om det här flera gånger; vikten av att göra proffsig korrekturläsning. Inte det mest glammiga, men gud vad surt om det missas!

 

[kwarnberg]

Man blir ju galet hemmablind för sina egna fel efter ett tag. Jag vet ju vad det är tänkt att stå, och då läser jag det så. Vi har kört många korrekturrundor av Skrômt nu, både internt i förlaget och öppnat för alla backar att slänga ett öga på det, men jag är övertygad om att det fortfarande smugit sig in massa småfel vi har missat, oavsett hur många ögon som tittar på det.

 

[Rymdhamster]

Som nån som korrläst både åt mig själv och åt andra: det spelar ingen roll hur jäkla nogrant du läser. Även om du skrutinerar varje ord för sig. Näste person som korrläser kommer hitta en hel drös saker du missade. Och tredje personen kommer hitta saker den andre personen missade. Och när du väl läser igen kommer du hitta nya saker.

Och varje gång du går in och rättar något så finns det så klart en risk att du slinter och gör ett annat fel.

Jag slår vad om att om man tar en person som klagar på korrläsning, och låter denne välja ut en bunt exempel på böcker de tyckte var bra korrlästa, så går det garanterat att hitta fel i dem också. Det är bara en fråga om man vad man lägger märke till.

Jag tror det gör det extra vitkigt att försöka få flera, olika personer att korrläsa. Olika personer är uppmärksamma på olika saker.

Och nu tänker jag ändå bara på faktiska stavfel. Lägger vi till saker som syftningsfel, skiftande pronomen eller tempusforme...

Korrläsning är sjukt vitkigt, men för eller senare måste man bestämma sig för att det räcker och ge ut boken. Annars kommer den aldrig bli utgiven.

(men det är också en anledning till att jag tycker folk borde skriva kortare böcker. Ju kortare böcker, och ju enklare meningar, dessto enklare att korrläsa!)

 

[Mekanurg]

Jo, som rutinerad spelproducent kan jag skriva under Måns' inlägg. Exempel: När det gäller Chock-äventyret Märk hur vår skugga upptäckte jag ett par fel när jag fick den tryckfärdiga filen av Eloso. De misstagen rättades sålunda i tid, men trots detta slank det igenom en annan oklarhet som kunde ha åtgärdats tämligen enkelt.

 

[kwarnberg]

Korrläsning är sjukt vitkigt, men för eller senare måste man bestämma sig för att det räcker och ge ut boken. Annars kommer den aldrig bli utgiven.

Här är nog den brännande punkten. Man kan korra i all evighet och typ aldrig ge ut produkten (Chinese democracy hamnar väl nästan där?), men åt andra hållet måste man veta när en produkt korrats tillräckligt för att hålla en grundläggande kvalitet. Viktigt att hitta balansen mellan för lite korr och att lägga tid på "onödig" korr.

 

[Nässe]

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

 

[Mogger]

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

Jag upplever att romaner är enklare att korra och enklare att skriva rätt från början. I synnerhet när det gäller regelböcker är det mycket som kan ändras som ger ganska rejäla konsekvenser på resten av texten. Samma med äventyr. Det är en handbok, det är skönlitterärt, det är referenslitteratur och ska funka på många olika sätt. Kan det vara skillnaden?

*Har dock inte skrivit någon roman...

 

[entomophobiac]

Kan det vara så att detta inte prioriteras eller att det hänger på att man lyckas få ihop en skara dedikerade korrläsare som inser vad som krävs? Hur kan vi bli bättre på detta?

Genom att ta det på allvar, skulle jag säga. Om det tar mer tid än det räknats med, räkna med mer tid nästa gång. Ha bara ETT projekt åt gången. Prioritera en text åt gången. Ta in folk utan vare sig intresse eller ägande investerat i projektet som kan granska och rätta texten sakligt och opartiskt.

Korrektur och redigering är trots allt jobb som förläggare och redaktörer ansvarar för i produktion av “vanliga” böcker. Varför ska rollspel vara annorlunda?

Min (högst cyniska) uppfattning är att flera svenska rollspelsbolag är mer intresserade av att ha så mycket crowdfunding rullande som möjligt istället för att göra varje projekt värt dess backares pengar.

 

[Rymdhamster]

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

Jag har absolut inga bevis för det här, bara en väldigt personlig gissning, men jag tror att folk läser romaner väldigt, väldigt "slarvigt". Dvs hoppar över ord, ibland halva/hela meningar. Hela stycken till och med. (Av naturliga skäl! En roman på 200-300 sidor är rätt kort. Men en rollspelbok på så många sidor är rätt rejäl. Plus att du ofta läser rollspel för att förstå vad som beskrivs, men en roman bara för att förstå handlingen). Jag tror att om du lyckas läsa en roman med samma nogranhet som en rollspelsbok så skulle du hitta massor av stavfel.

Men jag tror också att romanspråk ofta är simplare (mer alldagligt, i vart fall), så mer fångas av ett enkelt stavningsprogram på datorn. inte så många konstiga fantasyord och annat.

 

[Mogger]

Genom att ta det på allvar, skulle jag säga. Om det tar mer tid än det räknats med, räkna med mer tid nästa gång. Ha bara ETT projekt åt gången. Prioritera en text åt gången. Ta in folk utan vare sig intresse eller ägande investerat i projektet som kan granska och rätta texten sakligt och opartiskt.

Korrektur och redigering är trots allt jobb som förläggare och redaktörer ansvarar för i produktion av “vanliga” böcker. Varför ska rollspel vara annorlunda?

Min (högst cyniska) uppfattning är att flera svenska rollspelsbolag är mer intresserade av att ha så mycket crowdfunding rullande som möjligt istället för att göra varje projekt värt dess backares pengar.

Jag tror att en del av detta faller på att rollspel är för billiga givet sina små upplagor. Jag tror att vi behöver få upp prislappen avsevärt. Jämför med studentlitteratur i små upplagor. De kan lätt hamna på 1000 kr för en sketen bok (utan bilder!!!)

Det finns helt enkelt inte de marginalerna.

 

[Mekanurg]

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

Jepp, de stora bokförlagen har specialiserade korrläsare som går nitiskt tillväga. Spelförlagen, vilka drivs på deltidsbasis av entusiaster, har helt enkelt inte tillgång till den sortens kvalificerade yrkeskompetens.

 

[Nässe]

Njae, håller inte med. En roman har ofta lika många eller fler ord än ett rollspel. Tror Oktoberlandet och Varselklotet blev strax över 60.000 ord, vilket är en relativt kort roman. Tycker också språket är väldigt mycket bättre och mer avancerat i romaner generellt. Själv läser jag nog rollspel slarvigare (tråkig text, just eftersom det är skrivet av ”hobby-författare”), men en bra roman är jag helt uppslukad av.Tycker sällan jag ser korrfel i böcker, som sagt.

edit: mitt svar var alltså till Rymdhamster

 

[Nässe]

Jag tror att en del av detta faller på att rollspel är för billiga givet sina små upplagor. Jag tror att vi behöver få upp prislappen avsevärt. Jämför med studentlitteratur i små upplagor. De kan lätt hamna på 1000 kr för en sketen bok (utan bilder!!!)

Det finns helt enkelt inte de marginalerna.

Skulle gissa att folk (generellt) som inte gör och ger ut rollspel grovt överskattar hur mycket pengar en kickstarter ger och underskattar hur extremt mycket arbete det är med varje liten del. Tyvärr skulle nog inte folk betala vad det ”borde” kosta.

En annan väg är ju att ge ut saker utan bilder med relativt lite text.

 

[Mogger]

Skulle gissa att folk (generellt) som inte gör och ger ut rollspel grovt överskattar hur mycket pengar en kickstarter ger och underskattar hur extremt mycket arbete det är med varje liten del. Tyvärr skulle nog inte folk betala vad det ”borde” kosta.

En annan väg är ju att ge ut saker utan bilder med relativt lite text.

Tror även att vi underskattar vad folk är beredda att betala. Uppenbarligen går det utmärkt att sälja spel för ca 600kr men ändå ligger många på runt 350-450 och blir det dyrare så är det alltid någon som klagar över att det är för dyrt. Men vi ska nog upp minst 100-200kr på en genomsnittlig grundbok.

 

[Gabrielle de Bourg]

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

Mer tid, mer pengar, mer steg och mindre risk för förändringar som sker som påverkar texten och skapar fel. Romaner har ju ofta en mycket längre arbetsperiod till att börja med. Även om det kan kännas som vissa rollspel tar tid har ju många en mycket kortare period vad gäller arbete: speciellt från första utkast till tryck. Många av oss som skriver rollspel på uppdrag är ju inte direkt aspetiga med korr ibland (blänger på mig själv), för "det är ju första utkastet". Men i romanvärlden har du oftast gått igenom några utkast innan du ens skickat det till ett förlag och redan där gått igenom ett antal redaktörer, i alla fall som debutant.

Sedan har vi det där med redaktörer. Romanvärlden har ju ofta helt fristående redaktörer, som har tid att arbeta mer med texten och helheten; de redigerar bara, innan vi ens pratar korr. Bara där hinner de göra några manusrundor innan det ens går vidare till korr. Men de där extra textrundorna gör mycket. Inte bara för handling, men också för språk. För varje runda blir det tightare. Vi har ju oftast bara råd med någon enstaka runda, sedan är det mesta fortfarande baserat på grundtexten, istället för att ibland göra hela omskrivningar (har exempelvis bara ett äventyr där jag gjorde så många ändringar att jag skrev om mer eller mindre allt från grunden, till bättre resultat).

Sedan har de råd med någon redigeringsrunda till. Och ännu än.

Sedan kommer korren in. Alla de där extra rundorna filar ner mycket av korrarbetet, eftersom mycket av saker som vi reagerar på vid korr (syftningsfel, referenser till detaljer som ändras) snarare kan vara mer kopplat till redaktionellt arbete, där tiden finns att omarbeta texten i sin helhet, istället för delar som skapar "relikproblem".

Med där gör vi ibland ett misstag i rollspelsvärlden som egentligen skapar mer fel i slutändan; kontinuerligt redaktörsarbete och korr! Ofta bumpas de ihop, där texten läses och korras as we go (växlar såklart, men mycket arbete blir båda på en gång). Att vi också gärna delar upp texten i stycken gör också att vi missar fel som blir tydligare efter en genomläsning. Att många kör kontinuerlig korr (blänger skyldigt på mig själv) genom att acceptera ändringsförslag i Gdocs as we go minskar inte heller risken. Det är ett bra sätt att få artefaktfel; helt plötsligt uppstod syftningsfel när en mening ströks, exempelvis.

Mycket av det har att göra med tighta deadlines – men också att vi sitter i sitsen att många redaktörer och till en viss grad korrläsare är förlagen själva, eller ännu jobbigare; andra som också jobbar med projektet. Fördelen med att ha de som bara fokuserar på redaktörs och korrarbete gör att de kan vara mer fokuserade.

Sedan finns det en annan sak som ökar risken för korrfel i rollspel gentemot en roman: mediet i sig. Rollspel är någon flummig blandning av facklitteratur, romanberättelse och manus, som dessutom ofta skrivs av helt olika människor. Det gör att vi i samma bok kan växla från torrt och informativt språk till stämningsfullt och målande beskrivningar och växlar mellan objektivt och subjektivt språk. Romaner är dock ett mycket mer subjektivt medium och därför mer "förlåtande" när det gäller språk på ett sätt, för mycket av språket i romanen ska representera känslor, tankar och personer, vilket kan ge dem andra regler. Utöver det har du ofta olika skribenter som ska försöka matcha det här språket, men där alla har sin egna röst. Till nya spel har du till råga på allt också hela biten med att spelet ofta skrivs under tiden; vilket gör att termer och språk kan förändras från det att äventyrsförfattare skriver manus till dess att spelet närmar sig utgivning, vilket gör att risken för att korrfel ska smyga sig in med sådana ändringar ökar.

För att inte tala om sättning och layout! En roman har ju sällan en lika snajdig layout och behöver därför inte lika lång tid som ett rollspel gör, som ska få plats med illustrationer, tabeller och allt annat som gör spelen coola. Den tiden för layout skapar ju därför också en högre press på oss att få klart texterna, då vi vill ha dem färdigkorrade inför sättning, vilket känns när det brinner i knutar för att få iväg dem till tryckeriet.

Sedan har vi det att vi någonstans också måste släppa iväg allt och mängden korr vi kan göra är begränsad. Som Da Vinci sade:
"Art is never finished, only abandoned."

 

[Gabrielle de Bourg]

En annan sak jag halvnämnde, men det är också det farliga med att flera personer ibland korrar samtidigt, istället för efter varandra, vilket ökar risken för artefakt och motsägande ”fel”.

Men en positiv aspekt är att se flera personer använda crowdsourcing för korr, något jag tror verkligen kan vara användbart, speciellt när vi får in lite mer system för vad det ska innebära!

 

[ceruleanfive]

Jag har jobbat på "riktigt" förlag med att ge ut vetenskaplig litteratur. Vid ett tillfälle hade vi två heltidsredaktörer och tre professionella korrekturläsare som gick igenom ett manus och samlade var sin rejäl uppsättning korrektursynpunkter. Bara omkring en femtedel av korrekturgrejerna hittades av samtliga och nästan hälften av varje persons uppsättning var unika grejer som ingen annan hade hittat. Så vi korrigerade allas synpunkter och körde en vända till, men fick ungefär samma resultat.

Korrektur är sämst. Tråkigt, tidsslukande och tacklöst. Men det är ändå väldans viktigt.

Men visst är romaner mycket bättre korrade än rollspel? Finns det mer pengar att lägga på det, med tio gånger så stora upplagor, eller vad beror det på?

Romaner är sanslöst, sanslöst mycket enklare layoutmässigt. Inte massa krångliga tabeller, typografiska markeringar, illustrationer och andra grafiska element. De prioriterar dessutom ett narrativt flyt före att vara ett pedagogiskt uppslagsverk, så man sitter inte och småändrar saker som riskerar att bli fel på riktigt samma sätt. Så det finns helt enkelt färre saker som kan bli fel, det går smidigare att hantera från manus till färdig produkt, det finns färre saker att korra och det finns färre distraherande moment medan man försöker korra.

Dessutom säljer de mycket mer, kräver inte lika många dyra illustrationer och slukar inte lika mycket formgivningstid, så det finns större budget.

Det är i alla fall min analys.

 

[Mogger]

gabrielledebourg Precis! Jag hade ju som sagt inte riktigt koll på detta med det visade sig att vi "fick" redaktionell hjälp på köpet och det visade ju sig rätt värdefullt. Du har helt rätt i allt du skriver och det var egentligen det jag ville ha sagt. Sedan hade vi rätt få korrare vilket visade sig vara rätt bra.

Till vårt första modulsläpp har vi lyxen att ha en extern författare så där kan vi agera redaktörer och då blir det lite mer naturligt att ta det i rätt steg.

Men varje ändring kan som sagt innebära ett nytt fel, och det får man nog helt enkelt leva med.

 

[Mogger]

Jag har jobbat på "riktigt" förlag med att ge ut vetenskaplig litteratur. Vid ett tillfälle hade vi två heltidsredaktörer och tre professionella korrekturläsare som gick igenom ett manus och samlade var sin rejäl uppsättning korrektursynpunkter. Bara omkring en femtedel av korrekturgrejerna hittades av samtliga och nästan hälften av varje persons uppsättning var unika grejer som ingen annan hade hittat. Så vi korrigerade allas synpunkter och körde en vända till, men fick ungefär samma resultat.

Korrektur är sämst. Tråkigt, tidsslukande och tacklöst. Men det är ändå väldans viktigt.

Ja, jag undrar om inte levande dokument inkl. diskussion kring ändringar är en bättre väg att gå. Vi har säkert haft 100 "hur tänkte ni här?"-diskussioner som i de flesta fall varit konstruktiva och som varit öppna för alla i teamet.

Jag tror att den typen av enskild korrektur som sedan ska sammanställas är att be om fel. Hade de korrat efter varandra så hade resultatet sannolikt blivit bättre, eller om de alla hade varit involverade i processen.

Men, det visar bara ännu tydligare hur mycket engagemang och tid som krävs!