Nekromanti Let's play - Terror from the deep

[tull]

Re: Strid 6

Där står han: Persson.
I stridens hetta så sneglar han mot Murderfuck och blinkar med ena ögat för att sedan fokusera sig på striden och allt dödande som han väntat på.

"Vi avancerar fram tillsammans. Murderfuck, Paxen och HJK skjuter. 'piew', 'piew', 'piew' låter det när de sprutar ut sina krafter mot fienden. Plötsligt kommer den. Ett krabbmonster! Stor som en buss. Alla stannar upp. Rädda. Jag springer framåt med blodröda ögon och krabban känner fruktan när den möter min blick. Jag lyfter mitt vibrovapen och aktiverar dess vibrationer. Vibrerandet stärker alla mina sinnen och jag för in borrtinget in i fiendens mage. 'Brooouuuwwmmm', 'Brooouuuwwmmm' skriker min gladius och krabbans sekret täcker min kropp. Seger. Jag är en hjälte" Tänker Persson i väntan på striden. Han ler för han vet att det här är hans dag.

 

[Sodivra]

Re: Strid 6

Team Grästorp avancerar på nordsidan, och krank upptäcker ytterligare en Green bakom skjulet.

I skydd av röken så rycker Murderfuck och Persson ivrigt framåt.

Och

Persson

BORRAR

ihjäl honom

"HA HA HA! SÅG NI DET DÄR?"

"Skitbra Persson... Oroa dig inte, jag har din rygg... He... he..."

Vi sätter en frysgranat mitt i Persson i röken... Han kommer svimma av mitt i striden, vilse i röken, oberäknerlig... Vi får se var vi går därifrån, men en sak är säkert... Det kommer gå utför för dig, Persson.

SCH-BAM!!!

...?

Han blinkade ju fan knappt!! [Röda mätaren är Perssons hälsa, mängden grått visar hur nära han är att tuppa av... Inte nära överhuvudtaget, med andra ord]

Då tappar Persson det och skjuter tillbaka.

Gaussen viner, och skjulet som Despoten och Paxen tagit sig upp på perforeras totalt.

UPPHÖR DETTA GENAST

sedan är krank där, med chockbatongen.

"Vad i helvete håller du på med Persson - Det där är skarp ammunition! Det är ett under att Paxen fortfarande lever!"

På marken råder kalabalik, och ingen ser vad som händer i hamnkontoret.

Zukov och två lådor. Märkta "TOP SECRET. XCOM"

Och den här killen sjöng sin egen vaggvisa med en frysgranat, efter att ha fryst ner Max Raven och Avidyasattva. Använd aldrig termal shock launchers i små utrymmen!

 

[Sodivra]

Re: Strid 6

Det hände lite annat kul också, men jag missade lite grejer, för jag testade att spela in striden som film också. Jag tycker att det är synd att det är så svårt att få en riktig överblick över striden, och ska försöka få in fler meningsfulla val till er, så jag prövade videoformatet. Det gick inte så bra, YouTube tillåter att man lägger in kommentatorrutor, men klippet får ju max vara 10 minuter.

Här kan ni se fajten inspelad på Vimeo, om ni vill. Jag tror jag ska hålla mig till screenshots.

http://www.vimeo.com/9742717

 

[krank]

Re: Strid 6

UPPHÖR DETTA GENAST

sedan är krank där, med chockbatongen.

"Vad i helvete håller du på med Persson - Det där är skarp ammunition! Det är ett under att Paxen fortfarande lever!"

Damn straight.

"Tycker ni att vi har TID med det här, era förbaskade nötter? Ser det här ut som ett dagis? Är det ett bollhav jag ser därborta? Nej, det är en död utomjording. Vill du att hans kompisar ska komma och hugga oss i ryggen? Är det det du vill? Nä, dåså.

Gäller dig också, Paxen. Var försiktigare i fortsättningen, jag vill inte se några fler granater slinta iväg sådär. Det är dyrbara resurser.

Vi måste för fan skärpa oss nu. Det är skarpt läge."

 

[tull]

Re: Strid 6

Persson står nervöst och tänker tillbaka på de djupa samtal som han haft med Murderfuck. Persson och Murderfucks blickar möts och de båda nickar mot varandra. Ja jag ska våga uttala mig om vad jag känner tänker Persson och tar till orda.

"Alltså, här dödade jag nästan Paxen för att han kastade en granat på mig. Jag kunde ha dödat honom men det gjorde jag inte. Vet du varför? Jo därför att Paxen är ett människoliv. Dessutom borde vi inte prata om det materiella som resurser utan om människor som resurser eftersom det är människolivet inte det materiella som är viktigast.
Således är egentligen inte problemet jag eller Paxen den jävla ryggstötaren för den delen utan du, eftersom du inte värdesätter människolivet högre än det materiella. Är det vad vi kämpar för? Är det vad vi riskerar våra liv för? Är det så? Om det nu är så, så är vi alla ansvariga för den värld vi skapat och vem ska vi då ställa till svars?"

En lättnad uppenbarar sig för Persson och han ler mot sin livskamrat för att sedan återvända till sitt gamla vanliga jag igen. Han aktiverar vibrosvärdet och njuter.

 

[krank]

Re: Strid 6

"Alltså, här dödade jag nästan Paxen för att han kastade en granat på mig. Jag kunde ha dödat honom men det gjorde jag inte. Vet du varför? Jo därför att Paxen är ett människoliv. Dessutom borde vi inte prata om det materiella som resurser utan om människor som resurser eftersom det är människolivet inte det materiella som är viktigast.
Således är egentligen inte problemet jag eller Paxen den jävla ryggstötaren för den delen utan du, eftersom du inte värdesätter människolivet högre än det materiella. Är det vad vi kämpar för? Är det vad vi riskerar våra liv för? Är det så? Om det nu är så, så är vi alla ansvariga för den värld vi skapat och vem ska vi då ställa till svars?"

*Rullar med ögonen*

"Finns du på riktigt? Alltså, menar du på allvar att du just bara filtrerade bort 90% av det jag sa, för att fokusera på en mening i mitten?

Vi kan säga såhär: Jag skiter i vilket. Du är inte värd min energi. Det här kommer att komma i min rapport, men mer än så bryr jag mig inte om dina barnsliga, testosteronstinna utbrott."

 

[Big Marco]

Despoten sitter i hörnsoffan och gör vapenvård och skakar lätt på huvudet åt alla galningar som ingår i teamet.

 

[Sodivra]

Efter en månad vandrar Max Ravens klon fortfarande runt i basen, ett fånigt leende på hans läppar och intet i hans blick.

Ett par forskare märker hans framfart medan de dissikerar ett utomjordingslik:
"Vad fan gör han här inne?"
"Inte en aning. Han kanske bara känner sig hemma här? De tappade av honom några dörrar ner har jag för mig."
"Han kan inte komma in i operationssalen väl? Det är kusligt hur han bara går runt så där. Helv-! Håll fast armen!"
"De säger att perstransplanten inte tog riktigt. De överväger att skicka med honom ut - sätt ett gevär i händerna på honom och se om allt faller på plats. Skalpell."
"Vill du lägga snittet här? Jag håller. Hellre det än att han vandrar runt i operationssalen. Ska han se ut sådär hela tiden så hoppas jag hellre han blir skjuten."
"Jo, det där leendet är ganska kusligt. Lysena på men ingen hemma liksom.

Nä, nog bäst vi tar paus. Kan inte koncentrera mig riktigt. Vilken box var det igen? 32?"
"33. Persson var inne och- ja, vi kan inte använda 32 längre.

Sådärja! Bjuder du på fika?"

"Jag har skrivit ihop ensidesrapporter på våra två fall nu. Helvete, skönt att vara färdiga med de här missfostren."

Forskare 1 skakar av lite kladd ner i disken från sina gummihandskar.

"Du kan väl skumma igenom dem, ser det här ut att vara enkelt nog för styrelsen?"

Forskare 2 nickar sakta. "Du tycker inte att det är ett problem att den ena rapporten i princip säger 'vi tog av dräkten och fattade ingenting. Vi kallar det Calcinite'?"

"Meh"

"Ja, egentligen. Jag gillar 'inexplicable enigma', precis så kändes det att skära i den. Fan, saken som ser mänsklig ut i dykardräkt visar sig vara amorf vävnad, och saken som ser ut som en utomjording visar sig vara mänsklig. Mina kursare beklagar sig över hur det är att vara skolpsykolog 2040, men det här tar fan priset."

"Nu tar vi en fika. Dom har visst fått bort det värsta i box 32."

"Du, har du sett forskare nummer 25? Jävlar ett sådant slimmat paket rödhåring. Leka doktor med henne vore något helt annat än det här..."

"Passa dig, hon är helt loco. Det sägs att hon vill följa med ut i sardinburken - På uppdrag..."

Ny rollperson upplåst: Forskare nummer 25

 

[Sodivra]

På psykologens kontor

Välskötta krukväxter är placerade i strategiskt i rummet, och en whiteboard står tom mot ena väggen. Väggarna, heltäckningsmattan och soffan går alla i en trygg grön-blå ton. Ett smalt glasbord, tomt förutom en akt och ett anteckningsbord, samt en Wobble Head-Freud. På var sin sida sitter Max Raven och doktorn i ergonomiska stolar.

"Max. Jag skulle vilja att vi pratade lite om vad som hände ute på uppdraget, du och jag. Skulle du vilja göra det? Gå tillbaka och berätta för mig vad som hände... vad du kände... vad du såg...

Max?

Max, kan du höra mig?"

 

[Max Raven]

Re: På psykologens kontor

Välskötta krukväxter är placerade i strategiskt i rummet, och en whiteboard står tom mot ena väggen. Väggarna, heltäckningsmattan och soffan går alla i en trygg grön-blå ton. Ett smalt glasbord, tomt förutom en akt och ett anteckningsbord, samt en Wobble Head-Freud. På var sin sida sitter Max Raven och doktorn i ergonomiska stolar.

"Max. Jag skulle vilja att vi pratade lite om vad som hände ute på uppdraget, du och jag. Skulle du vilja göra det? Gå tillbaka och berätta för mig vad som hände... vad du kände... vad du såg...

Max?

Max, kan du höra mig?"

Max stirrar tomt ut i luften, ett leende på läpparna och händerna längs sidorna. Vid en första anblick verkar detta vara hans enda ansiktsuttryck, men oregelbundet rycker ansiktet till i ett panikslaget uttryck, som om han såg något i ögonvrån.

Plötsligt höjs händerna som om de håller i ett osynligt gevär, avfyrar, och det panikslagna uttrycket ersätts av ett i total skräck. Så ändras ansiktsuttrycket hastigt till uttryckslöshet, till bestämt, tillbaka till leendet. Max sätter sig ner.

Som om han såg honom för första gången ser han på doktorn. Ett ögonblicks förvirring byts till rädsla, för att sedan förändras till lugn.

"Doktorn? Vad... hände?"
"Vad minns du Max?"
"Jag... jag sköt på en utomjording... Sen blev allt svart... Hur länge var jag borta?"
"Vad var datumet? Max?
Max?!" Max Raven faller plötsligt och utan varning ihop. Munnen är återigen förvriden till ett krampaktigt leende.

 

[Avidyasattva_UBBT]

Re: På psykologens kontor

Det knackar på dörren till psykologens näste, men innan någon hunnit reagera kommer Avidyasattva in. Han ser lite piggare ut nu än när de hackade ut honom ur isblocket efter sista uppdraget, men för säkerhets skull bär han ändå en moderiktig Lusekofte under sin vita rock.

Medan den ordinarie psykologen har fullt upp med Max och hans dödliga kamp mot flashbacks går Avidyasattva över till den vita tavlan och skissar ihop... ja, vad är det för något? Långa antenner och ett överdimensionerat strålvapen som bär den väna texten "TILL MAX RAVEN, <3 FRÅN VENUS" intill dess hotfullt gapande mynning. Sedan går den norsk-nepalesiske doktorn lugnt över till sin kollega och klappar denne på axeln.

"Bultsax, gummiband, guldfisk i en skål. Ja, och en skiva vattenmelon från mässen, tack. Till vaddå? Till patienten såklart, ställ inte så dumma frågor. Seså, iväg med dig, jag tar hand om honom."

Doktorn Avidyasattva ställer sig bakom Max, vrider hans huvud mot den vita tavlan så att blicken förhoppningsvis fäster sig precis vid den glosögda tingest som kärleksfullt skall överlämna sin hälsning.

"Max, slafsis där borta körde upp en istapp i röven på dig under det senaste uppdraget, visst låter det bekant? Kommer du ihåg vad jag sa till dig precis innan? Vad frågade jag? Vad gjorde du? Kan du visa mig?"

Efter detta hoppar den gode doktorn snabbt åt sidan och avskriver sig mentalt eventuella skador på praktikens inredning.

 

[Max Raven]

Re: På psykologens kontor

En timme senare städas resterna av rummet av ett halvdussin vaktmästare. Skärvor av whiteboard är fastkilade i väggarna och golvet. Möblemanget är i bitar och en bärande pelare har fått sig en rejäl törn av något. På golvet märks en röra av lätt fuktiga glasskärvor och i doktorns reproduktion av Den Sista Nattvarden ingår nu platt guldfisk på menyn. Av bultsax, gummiband och vattenmelon finns inga spår, men under de närmaste dagarna kommer rörmokarna ha ett helvete med att få bort underliga klumpar av bland annat gummi, vattenmelonfrö och metall ut rören.

I doktorns, något åtgångna, anteckningar rekommenderas Max Raven till aktiv tjänst "som ett led i återhämtningen - så fort han återhämtat sig från konsultationen."

På en bädd i sjukstugan sitter Max Raven, ett krampaktigt leende på läpparna och med tom blick medan hans sår ses över. Möjligen kan det skönjas ett spår av tillfredställelse i hans min.

 

[Sodivra]

Efter en utvärdering av förra striden så beslutar basen att göra hjk redo för nästa insats, låta honom ta med sig de lite grönare rekryterna och drilla dem i form.

Man gör också ett välbehövligt besök i granataffären.

Wow, finns det ens sådana här?

Det här kommer kräkla att gilla!

Forskning och framsteg! Underbart!

Ser bra ut det här!

Jaha. Alltid är det något. Satan, vi är aldrig på offensiven, det är alltid kräken som slår till mot våra. Förhoppningsvis kommer vi kunna förekomma dom lite oftare nu när Sodomwaters sonar är online.

Vänta killar! Det är ju första april idag! De skojar säkert, vi kan åka tillbaks...

Nähä? Standardprocedurer?

Jahaja. Men om det visar sig att det är en massa busiga matroser i gummimasker kommer jag bli mycket besviken. Nattuppdrag är det också.

Lock and load, aquanauts!

 

[Sodivra]

Strid 7

Skeppet var visst upplyst ändå. Praktiskt.

Helvete, det är en ny sak som vi inte vet var det är!

DÖDA DEN!

Verkar inte bekymras av granater, direkt.

Döööö!!

Max Raven slår upp en dörr och möts av en till vandrande sjöhäst.

!!!!!

SKJUTA

Styggelsen får ett skott i sig, vänder sig om för att återbörda elden

VÄNTA VAD ÄR DET I DE DÄR TUNNORNA?!

BOOOOOM

UPPENBARLIGEN POPCORN

Avidyasattva stiger in och hjälper sin kamrat, kräket nedgörs.

Team Pilzeman (Max Raven, Avidyasattva, Pilzeman och Prao-eleven) har nu tre vägar att välja på: Trappan upp till däck, korridoren söderut och korridoren västerut.

Medans Team hjk (hjk, Pendragon, Feuflux och special supervisor Zukov) kan rensa däcket, skjuta sig genom golvet eller avancera uppåt.

"Åh, tacka gudarna! Det är X-COM!!


Vad gör ni?

 

[Max Raven]

Re: Strid 7

Det här börjar... Bra?

Föreslår att Max och gänget rensar nedervåningen dolda av dammtäcket medan de mer erfarna/stabila medlemmarna kollar däcket. Kanske.

 

[Sodivra]

Re: Strid 7

Det här börjar... Bra?

Föreslår att Max och gänget rensar nedervåningen dolda av dammtäcket medan de mer erfarna/stabila medlemmarna kollar däcket. Kanske.

Max Raven rusar ner i dammolnet, fnittrandes för sig själv!

De andra har inte så mycket annat val än att hänga på.

Team hjk säkrar matsalen.

Spränger sig igenom sjöhästar. Avidyasattva kikar in genom ett hål i väggen, och kan endast urskilja en skepnad som gurglar hotfullt. Skjut!

Bara TU's för ett snap shot kvar... Kom igen nu!

Yeaaaaaah!

EN HJÄRNA I EN BURK

OH SHIT NOW IT'S A SERIOUS INVASION GUYS

Feuflux försöker ta den levande med frysgranaten, med ej adekvata resultat

Hämnden från hjärnan är snabb och skoningslös.

+ RIP FEUFLUX +
+ GODNATT HJK +

Pendragon lyckas till slut väcka Zukov, men hjk verkar ligga i en smärre koma. Han får sova ut det här uppdraget.

Efter att ha kollat igenom köket (The horror!) så skickas praon upp för att komplettera team hjk.

 

[Sodivra]

Re: Strid 7

Rapport:

Bottendäcket, där Team Pilzeman rekar, är inte utforskat i nordvästra hörnet eller södra änden av skeppet.

Soldäcket och matsal, en nivå upp, är genomsökt förutom den absoluta fören. Team hjk kan kolla hörnet på bottendäcket, fören på soldäcket, eller avancera upp på de två översta däcken. (Ganska små, och vi har redan spanat en del av dem via trapporna)

Taktiksnack, killar!

 

[Feuflux]

Re: Strid 7

+ RIP FEUFLUX +

If I die I shall become more powerful than you can possibly imagine, eller inte. Ni kan väl sjunga nåt fint på min begravning.

 

[Sodivra]

Re: Strid 7

Lämnade av vid lite av ett inget-val-ställe, så jag fortsätter lite till helt enkelt. Våra soldater pressar vidare, beslutade att inte låta Feuflux död vara förgäves!

HJÄRNA I BURK!

Vi kan inte bara peppra ner den heller, för dom är riggade att explodera när de dör.

Team Pilzeman tar betäckning och börjar skjuta sönder väggarna för att få skottlinje från avstånd.

Max Raven låtsas att han är en staty.

Blammo!

Kommer jag olägligt? Sjöhästen har inga vapen eller något på sig. Höll han på att duscha?

HAN FLIPPAR UT!

Pilzeman sätter FYRA gauss-projektiler rakt i honom.
Pilzeman utnämns härmed till Stone Cold Killer.

Äh va

Är vi inte klara än?!

 

[Sodivra]

Re: Strid 7

Men va fan

Snälla nån, du måste hålla ordning på ditt vapen! Vi har inga reservvapen med oss!

hjk sover fortfarande.

Vi befinner oss i lastrummet, multipla Pollys.

Praon tänker efter före den här gången, och tar hjks vapen.

Sjöhästen på övre plan skjuts ner, den på undre flyr. En hjärna i burk skymtas glida förbi någonstans. Sen kommer en sjöhäst in genom dörrarna, och...

Hela helvetet brakar lös.

Vad gör vi nu?!

Vi har inga fiender i sikte just nu, men det finns en hjärna i burk som stryker omkring i närheten, samt en sjöhäst om det inte var den som kom tillbaka och sprängde stället (och sig själv) Det finns dörrar framåt och trappor uppåt. Det kryllar av civilister här.