Re: äh, noll kung fu-poäng till mig...
är det nån som på fullt allvar kan säga att JP-redaktionen borde ha förutsett ambassadbränningar?
Jag kan på fullt allvar säga att jag tycker att JP-redaktionen borde ha förutsett upprörda reaktioner. Jag hade personligen inte förutsett så här starka reaktioner (kanske för att jag har dålig koll?), men jag hade definitivt inte trott att någonting bra skulle komma ur det heller.
Nej, jag nöjer mig med att konstatera att man inte kan hålla JP ansvariga för vad annat folk gör, även om de har provocerat fram reaktionen.
Jag hade två plastsyskon en gång i tiden som var mycket yngre än jag själv. Den ena, lillasystern, var rätt verbal och beräknande, medan den andre, storebrodern, var impulsiv och hade rätt svårt för att uttrycka sig. När han blev frustrerad så tog han till nävarna istället, och det utnyttjade lillasystern genom att reta honom och testa hans gränser.
Vad hon gjorde i sig var inte så farligt. Hon höll sig inom det som man skulle kunna kalla "påfrestande", men inte mycket värre än så. Ändå räckte det ibland, när hon var tillräckligt enträgen, för att få sin storebror att lacka ur.
I det läget menade barnens moder att lillasystern inte var fri från skuld utan att hon också hade del i bråket, medan min fader tog lillasysterns parti.
Jag tycker att farsan hade fel, och jag kommer inte att resonera på det sättet med mina egna barn. Jag säger inte att du skulle vara en usel förälder, jag bara pekar på att jag personligen har en annan inställning än du.
Men som sagt; jag tycker inte det var okej av storebrodern att lappa till sin syster, absolut inte. Jag
fördömer hans agerande, men jag
skuldbelägger honom inte för bråket.
(Fast jag tycker bättre om lillasystern i det här fallet än vad jag tycker om Jyllandspostens tidningsredaktion. Lillasystern begränsade ju sina provokationer till någon som kunde rikta sina reaktioner mot henne personligen.)
Å så, som sagt, jag gillar yttrandefriheten, men jag är inte villig att offra vem som helst för dess skull.