Just "Jag måste ha 10 spelmöten för att komma in i rollen" är just en grej som jag tycker visar på att rollspel är dåliga på att få in rollpersonerna. Om man inte kommit in i rollen efter 1-2 spelmöten (jag skulle till och med säga ... efter en timme) så har strukturen för spelandet varit ineffektivt. Om vi är bättre på att föra in (exempelvis) nackdelarna så kommer spelaren snabbare kunna få växla igenom sina personlighetsdrag och därmed lättare få en känsla för rollen.
Nu går jag på en tangent här men så här tror jag det är:
Komma in i rollpersonen kan betyda olika saker.
* Kunna hantera rollpersonen effektivt i spelmekaniken
* Kunna göra val och agera utifrån rollpersonen
* Hitta rollpersonens mimik och röst
* Hitta rollpersonens känslor och inre spel
* Etc...
Och alla de bedöms subjektivt. Typ måttet är "så att spelaren känner att det funkar som den vill".
Alla aspekterna kan dessutom ske i olika takt.
Det finns en del spelare som omedelbart kan plocka upp vissa as aspekterna på minuten, men kan behöva mer tid att göra det med andra.
Jag hat folk som spelat 20 år många olika spel, spelstilar, spelsätt och genres som fortfarande föredrar långa spelmöten framför korta, eller kampanjer framför korta format för att det tar tid och energi för dom att nå den bekväma punkten där de känner att det flyter som de vill. Och helt enkelt föredrar långa framför korta fomat.
Liksom på samma sätt som vissa föredrar noveller och andra längre verk