Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,566
Jag gillar den idén! Det är en bra chans för spelarna att berätta vad de vill spelet ska handla om OCH få en rollperson som har en viss edge när äventyret handlar om "deras" grej.
Nackdelar används på fel sätt
- Thread starter Rickard
- Start date
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,564
Lore Sheets gör en variant på det - de introducerar inte fenomenet i den konstruerade spelvärlden, men det gör det för spelarna och för spelet.
Last edited:
Rickard
Urverk speldesign
Just det där med att förändras är intressant. Att ha kortsiktiga mål som helst bör uppfyllas varje eller vartannat spelmöte är intressant (och funktionellt) att spela mot, men även andra typer av egenskaper. Visst, vi har haft keys i FATE men det är mest XP-jagning för att folk inte tror att man kan ha kul utan det.
Jag har nyligen testat att ha en fas inför varje spelmöte (session re-zero) där vi frågade om någon spelare ville byta ut några av sina karaktärsdrag. Det funkade väldigt bra, men då var vi bara två spelare med en spelledare. Hade velat testa mer sådant i framtiden. Annars blir det lätt att karaktärerna "stelnar", enligt min erfarenhet, och då de inte utvecklas personlighetsmässigt blir de mer och mer slentrianspelade och mer och mer den egna spelarens tankar och tycken.
Quadrante
Grisbonde
Jag är lite förvånad att ni spenderar så mycket tid på att bestämma vad era rollpersoner gör istället för att lyssna på vad de vill.
Har hört detta i diverse fiktion! Oftast kopplat till godtrogenhet eller när barnen tycker att en förälder skänker bort hela arvet.
SpringandeKulle
Warrior
- Joined
- 15 Aug 2022
- Messages
- 249
Min rollperson pratar så sällan med mig så jag får helt enkelt bestämma vad hen gör efter bästa förmåga.
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Du måste helt klart missat att använda besvärjelsen frammana som står i slutet av varje respektabelt "så skapar du din rollperson" kapitel!Min rollperson pratar så sällan med mig så jag får helt enkelt bestämma vad hen gör efter bästa förmåga.
Sidd
”Bybo”
Jag har inte spelat Apocalypse World.
Vad är tanken med ”-1 i Hård” regelmekaniskt i spelet?
Mogger
Hipsteranka
Hela arketypen är byggd för att skapa bråk och jobbiga situationer och när hon hamnar i dem blir det ännu värre med jobbiga konsekvenser. Hon slår alltså 2D6-1 och har därmed större risk för konsekvenser.
Moves i AW är typ:
När du gör något, rulla X (kan vara Hård)
10+ Du gör det
7-9 Du gör det, men det blir geggigt.
2-6 Det blir geggigare.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Hela Den goda människan i Sechuan handlar ju om altruismens omöjlighet i ett system som inte är gott. Jag skulle absolut kalla Sheh Tehs generositet för en nackdel, och få personer skulle väl mena att den pjäsen handlar om någon sorts målinriktad nyttomaximering.
Quadrante
Grisbonde
Det jag pratar om är väl kanske det som en del säger när de pratar om att låta rollen leda. Men även om jag skojar lite så är jag nog lika allvarlig (bara att välja vad jag menar).
Att följa rollen, lyssna till rollfiguren, låta fiktionen bestämma, är ju lite vad vi gör när vi är kreativ med det som sker/just skett eller tar beslut utifrån situationen mer än långsiktigt mål.
Men det behöver inte vara inlevelse eller att man lärt känna rollen, utan kan lika väl vara det jag gissar att Rickard menar med struktur. En logik som lägger ett raster och för in oväntade element. Inte konstigare än att vara tvungen att rimma, följa en rytm, att viss färg beter sig så vått-i-vått och så lager-över-lager.
Så om dessa nackdelar bara har ett utfall, ger de då något att bygga sitt oväntade på, något att lyssna till?
Men samtidigt så pratas det mer om system och spelarbeslut och mindre om att upptäcka hur det uppstår det oväntade. Oavsett om detta nu kommer ur beslut som systemet och spelarna gör, så är ovissheten intressant.
Det finns massor av svar ovan som antyder att det är vad ni gör, lyssnar och låter rollen/systemet/tärningen tala.
Slutar här även om tanketråden inte slutfördes …
Men det behöver inte vara inlevelse eller att man lärt känna rollen, utan kan lika väl vara det jag gissar att Rickard menar med struktur. En logik som lägger ett raster och för in oväntade element. Inte konstigare än att vara tvungen att rimma, följa en rytm, att viss färg beter sig så vått-i-vått och så lager-över-lager.
Så om dessa nackdelar bara har ett utfall, ger de då något att bygga sitt oväntade på, något att lyssna till?
Men samtidigt så pratas det mer om system och spelarbeslut och mindre om att upptäcka hur det uppstår det oväntade. Oavsett om detta nu kommer ur beslut som systemet och spelarna gör, så är ovissheten intressant.
Det finns massor av svar ovan som antyder att det är vad ni gör, lyssnar och låter rollen/systemet/tärningen tala.
Slutar här även om tanketråden inte slutfördes …
[tldr] Inte att höra röster. Utan mer som att upptäcka och inse i görandet. Lite som författaren som ser mer i sin text medans den skrivs. Då är det bara att antingen lyssna och se vart det leder eller korrigera.
Last edited:
Jag tycker nackdelar i rollspel är ett riktigt gissel. De leder, i min erfarenhet, till drygt rollspelande där folk fokuserar mer på hur de skall uttrycka sin rollpersons mest odrägliga sidor istället för att fokusera på att ha roligt tillsammans med de andra spelarna. Detta anser jag gäller oavsett om nackdelen har en mekanisk effekt eller inte.
Har de en mekanisk fördel blir de fock oftast värre och mer påtagliga så som när någon helt plötsligt spelar en lättretad, girig, misantrop med fobi mot trånga utrymmen och blödarsjukan, och sedan måste han bara döda någon varje dag för det är ett beroende. Det blir som oftast löjligt.
Sedan har jag även spelat i flera spel som inte gav bonusar men ändå krävde av varje person att ha en last av något slag vilket jag inte heller uppskattade. Jag förstod intentionen men för mycket tid går åt till att karaktärerna går åt separata håll för att leva ut sina laster istället för att ägna tid åt äventyret jag förberett.
Har de en mekanisk fördel blir de fock oftast värre och mer påtagliga så som när någon helt plötsligt spelar en lättretad, girig, misantrop med fobi mot trånga utrymmen och blödarsjukan, och sedan måste han bara döda någon varje dag för det är ett beroende. Det blir som oftast löjligt.
Sedan har jag även spelat i flera spel som inte gav bonusar men ändå krävde av varje person att ha en last av något slag vilket jag inte heller uppskattade. Jag förstod intentionen men för mycket tid går åt till att karaktärerna går åt separata håll för att leva ut sina laster istället för att ägna tid åt äventyret jag förberett.
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,566
Ja, det är rätt märkligt att många rollspel har regeln "var inte ett as" och samtidigt ger en bonus för att vara odräglig.
Mogger
Hipsteranka
Well, thats the point!
Annars hade det ju varit fördelar! Nackdelar tycker jag passar bäst när man spelar delvis trasiga rollpersoner med visst dramafokus. Spelar man superhjältevampyrer eller äventyrare med skinande vita tänder och rena kläder som är ute på Äventyr™ finns det egentligen ingen större poäng att ha dem. Samtidigt, det som gör Stålmannen åtminstone lite spännande som karaktär är ju att han inte tål kryptonit.Edit: Clark Kent är däremot betydligt mer spännande som har nackdelarna Hemlig identitet och Olycklig kärlek.
Mogger
Hipsteranka
Fast det är väl rätt stor skillnad på om spelaren eller rollpersonen är odräglig?
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,566
Mer gradskillnad än artskillnad, tycker jag. Båda påverkar den övriga gruppen negativt.
Mogger
Hipsteranka
Det är ju ok att tycka. Men det finns spelgrupper som utan problem kan hantera odrägliga rollpersoner. Jag älskar det! Men jag har väldigt svårt för odrägliga rollspelare.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Det beror väl också lite på vilka utmaningar man möter. Det är svårt att kombinera premisserna ”utmaningarna rollpersonerna möter är oförlåtande och medger inga misstag”, ”rollpersonerna förutsätts kunna överleva en längre kampanj” och ”rollpersonerna bör med viss frekvens agera irrationellt i enlighet med sina karaktärsbrister”. Tar man bort ett av dessa antaganden blir det mer funktionellt.
nano
Diehard, death or glory Toad
- Joined
- 25 Apr 2019
- Messages
- 572
De nackdelar jag tycker funkar bäst i rollspel är aspekterna i FATE, där samtliga aspekter men i synnerhet trubblet tjänar till att lägga upp för problemsituationer för karaktären. Jag förstår att det kanske inte passar in i TS definition iom att det är inkorporerat i en ekonomi runt ödespoäng. Men å andra sidan skulle man nog kunna spela det utan poäng och bara aktivera varandras aspekter hejvilt utan hänsyn till tillgång.
Jag tror att det jag gillar hos det är att det ligger ganska nära improvisationsteaterns idé om att ställa till problem för sig själv som ett av spelarens verktyg för att skapa handling. Det är ganska vanligt att folk försöker "lösa" sina problem istället, vilket ofta får scener att rinna ut i sanden, medan de blir intressantare om problemen är något man spinner runt på och eskalerar.
Jag tror att det jag gillar hos det är att det ligger ganska nära improvisationsteaterns idé om att ställa till problem för sig själv som ett av spelarens verktyg för att skapa handling. Det är ganska vanligt att folk försöker "lösa" sina problem istället, vilket ofta får scener att rinna ut i sanden, medan de blir intressantare om problemen är något man spinner runt på och eskalerar.