Nekromanti Ni som inte spelar Eon
- Thread starter Conan
- Start date
Ape of Wrath
DOWN WE GO
Spelet verkar ha för mycket regler och verkar ha en otroligt tråkig kampanjvärld.
Bara namnet liksom, Mundana. Där vill jag inte rollspela.
Mundana.
Jag hoppas att alla som läser förstår att eftersom trådskaparen direkt frågar efter just min mening så behöver jag inte skriva saker i stil med "I mitt tycke..." och "Enligt mig..."
Fast nu gjorde jag det ändå...
Bara namnet liksom, Mundana. Där vill jag inte rollspela.
Mundana.
Jag hoppas att alla som läser förstår att eftersom trådskaparen direkt frågar efter just min mening så behöver jag inte skriva saker i stil med "I mitt tycke..." och "Enligt mig..."
Fast nu gjorde jag det ändå...
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,543
Eftersom det är ett av de värsta spelen jag någonsin läst. Regelsystemet är en mardröm som bara kan älskas av folk som pratar om "Realism" i sina spel och som älskar pappersarbete. Världen är tråkig, generisk och har ingenting i den som tilltalar mig. Om någon säger "Vi kör bara fantasy." så är det en bättre värld än Eon. Eons approach till magi tar bort allt undret från den, allt det magisk och systemet för magi är värre än resten av systemet. Det är som en mardröm skriven av djävulen som ett straff, om djävulen var samma person som enkelriktade alla gator i Lunds innerstad. Raserna är tråkiga, generiska och alla "nya" grejer med dem får mig att sucka. Utom Mislor som på något sätt lyckas vara värre än Kenders.
Så världen suger, systemet suger, spelarkulturen runt spelet är hemsk och i och med att det är ett fantasy spel så finns det bokstavligt talat hundratals spel som är i samma genre som gör allt Eon gör bättre. Det finns aldrig någon anledning att spela Eon.
Det enda bra med Eon är att i 3 editonen finns korta bitar av historier om en äventyrargrupp i Eon världen (Mundana är förresten det värsta fantasy världs namnet. Det är värre än Oerth!). I den gruppen finns en trollkarl som är ett fullständigt svin mot alla runt sig och är övertygad om sin egen förträfflighet. Det är en kul karaktär som jag skulle kunna tänka mig att spela. Men inte i Eon. Aldrig i Eon.
Så världen suger, systemet suger, spelarkulturen runt spelet är hemsk och i och med att det är ett fantasy spel så finns det bokstavligt talat hundratals spel som är i samma genre som gör allt Eon gör bättre. Det finns aldrig någon anledning att spela Eon.
Det enda bra med Eon är att i 3 editonen finns korta bitar av historier om en äventyrargrupp i Eon världen (Mundana är förresten det värsta fantasy världs namnet. Det är värre än Oerth!). I den gruppen finns en trollkarl som är ett fullständigt svin mot alla runt sig och är övertygad om sin egen förträfflighet. Det är en kul karaktär som jag skulle kunna tänka mig att spela. Men inte i Eon. Aldrig i Eon.
chrull
Stockholm Kartell
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 8,421
För att regelsystemet innehåller en fånig nivå av komplexitet som inte tillför något Kul. För att spelet verkar vara byggt för något annat än vad jag vill ha när jag spelar och dessutom inte fungerade bra för vad det verkade vara byggt för.
För att spelvärlden alltid gett mig intrycket av att inte vilja vara standardfantasy genom att vara standardfantasy fast byta ut några av namnen och några få detaljer.
För att spelvärlden alltid gett mig intrycket av att inte vilja vara standardfantasy genom att vara standardfantasy fast byta ut några av namnen och några få detaljer.
DeBracy
Eventuellt helt fantastisk
- Joined
- 21 May 2003
- Messages
- 5,857
Det jag uppfattar som Eons styrkor (stort robust regelverk, omfattande och detaljerad spelvärld) är mer eller mindre motsatsen till vad jag söker i ett spel vanligtvis. Av någon anledning blev jag ganska insatt i Dungeons & Dragons 3.X/d20 för typ tio år sen, men det är det senaste större spel jag verkligen jobbat in i huvudet. Innan dess låg jag i något slags Drakar & Demoner-läger och avfärdade nog Eon till stor del för att det var ”nytt” och såg väldigt grått ut (inne i böckerna alltså, det lockade mig inte så mycket).
Jag har lovat (främst mig själv antar jag) att testa Eon nån gång bara jag slipper göra rollpersonen själv. Går det fortare i fyran...?
Jag har lovat (främst mig själv antar jag) att testa Eon nån gång bara jag slipper göra rollpersonen själv. Går det fortare i fyran...?
Björn Wärmedal
Björning Wheel
Jag har spelat det för mycket?
Jag började ju min rollspelsbana som Eonspelare, mer eller mindre. Älskade spelet i ett årtionde, men började efterhand inse att det var ett hatkärleksförhållande baserat till stor del på nostalgiskt skimmer. Det har varit otroligt många roliga stunder i Mundana, men jag har nått en gräns där jag inte längre vill spelleda strider som tar ett helt spelmöte och 10 tärningsslag per runda. Jag är less på att slå ObT6, less på att fumla pga utmattning, less på att ha en skitfet regelbok där inte ens 10% av reglerna någonsin kommit i spel, less på långa diskussioner om huruvida fallskada borde dämpas av rustning och hur mycket i så fall, eller hur mycket en häst kan bära innan den börjar bli trött, eller... ja, det är för mycket dötid som går åt till regelläsning, regeltolkning och regeldiskussion helt enkelt.
De senaste åren när jag spelat och spellett Eon så har vi kommit bort helt ifrån reglerna eftersom de bara är jobbiga och inte tillför något. Karaktärsskapandet rationaliserade jag för länge sen och skiter i att slå 20+ slag på tabeller vars roliga resultat jag redan fått hur många gånger som helst och vars tråkiga resultat jag kommer att slå om ändå. Jag räknar inte ut härledda värden och grundchanser i färdigheter, för vem fan orkar det egentligen?
När det började pratas om Eon IV så sa någon som jobbade med det att målet var en regelbok på högst 80 sidor som innehöll allt man behövde. Det tyckte jag lät bra. Reglerna för okontrollerad dissipation, bokskrivning, strypning, drunkning, brännskador och en massa andra skitovanliga grejer har jag ändå aldrig använt...
Men nu har Eon IV kommit och vad jag vet har det istället införts ännu en typ av utmattning (för att FEM olika HP-mätare inte var tillräckligt i strid, eller vadå?), boken är fetare än bibeln och allting är bara ännu mer detaljdetaljdetalj. Dessutom skryter nya Mystik & Magi med minst 600 nya effekter, när det inte ens gick att reda ut samverkningen mellan de som fanns i Eon III.
Varför skulle jag investera en sekund eller en krona mer i de reglerna?
Och Mundana är en schysst värld, men den är så otroligt nära pastisch på många historiska civilisationer (med mitt lekmanna-öga iaf) att jag lika gärna kan läsa Wikipedia.
Så varför skulle jag spela Eon igen? Ge mig en destillerad och kraftigt förenklad version av reglerna som på något sätt lyckas behålla de fåtalet regelbuggar som jag har en nostalgisk förkärlek till, men samtidigt tar bort allt onödigt. Då är jag på.
Jag började ju min rollspelsbana som Eonspelare, mer eller mindre. Älskade spelet i ett årtionde, men började efterhand inse att det var ett hatkärleksförhållande baserat till stor del på nostalgiskt skimmer. Det har varit otroligt många roliga stunder i Mundana, men jag har nått en gräns där jag inte längre vill spelleda strider som tar ett helt spelmöte och 10 tärningsslag per runda. Jag är less på att slå ObT6, less på att fumla pga utmattning, less på att ha en skitfet regelbok där inte ens 10% av reglerna någonsin kommit i spel, less på långa diskussioner om huruvida fallskada borde dämpas av rustning och hur mycket i så fall, eller hur mycket en häst kan bära innan den börjar bli trött, eller... ja, det är för mycket dötid som går åt till regelläsning, regeltolkning och regeldiskussion helt enkelt.
De senaste åren när jag spelat och spellett Eon så har vi kommit bort helt ifrån reglerna eftersom de bara är jobbiga och inte tillför något. Karaktärsskapandet rationaliserade jag för länge sen och skiter i att slå 20+ slag på tabeller vars roliga resultat jag redan fått hur många gånger som helst och vars tråkiga resultat jag kommer att slå om ändå. Jag räknar inte ut härledda värden och grundchanser i färdigheter, för vem fan orkar det egentligen?
När det började pratas om Eon IV så sa någon som jobbade med det att målet var en regelbok på högst 80 sidor som innehöll allt man behövde. Det tyckte jag lät bra. Reglerna för okontrollerad dissipation, bokskrivning, strypning, drunkning, brännskador och en massa andra skitovanliga grejer har jag ändå aldrig använt...
Men nu har Eon IV kommit och vad jag vet har det istället införts ännu en typ av utmattning (för att FEM olika HP-mätare inte var tillräckligt i strid, eller vadå?), boken är fetare än bibeln och allting är bara ännu mer detaljdetaljdetalj. Dessutom skryter nya Mystik & Magi med minst 600 nya effekter, när det inte ens gick att reda ut samverkningen mellan de som fanns i Eon III.
Varför skulle jag investera en sekund eller en krona mer i de reglerna?
Och Mundana är en schysst värld, men den är så otroligt nära pastisch på många historiska civilisationer (med mitt lekmanna-öga iaf) att jag lika gärna kan läsa Wikipedia.
Så varför skulle jag spela Eon igen? Ge mig en destillerad och kraftigt förenklad version av reglerna som på något sätt lyckas behålla de fåtalet regelbuggar som jag har en nostalgisk förkärlek till, men samtidigt tar bort allt onödigt. Då är jag på.
För att det är ett spel där varken spelvärld, spelstil eller framförallt regelsystem tilltalar mig det minsta. Jag har alltid haft noll intresse för Eon och om inte en Yith byter kropp med mig kommer jag aldrig att vara intresserad av det i framtiden heller.
Mannen i skogen
Präst
- Joined
- 17 May 2000
- Messages
- 1,301
För att jag inte har Eon.
.113
Swashbuckler
Jag har varit insatt i d&d 3.5 och rolemaster tillräckligt mycket för att inte vara intresserad av ett besvärligt system till helt enkelt.. Började med pathfinder lite enbart för att det var som en uppgradering på 3.5 men nu när det verkat spåra ur lika mycket med nya regelböcker osv så känns det också ointressant. Ska jag köra något med regelsystem igen blir det nog rolemaster för nostalgin i det, men det är väldigt liten chans då vi kan spela för sällan för att man ska orka med
anth
Vetefan
Nu har jag inte skaffat senaste versionen för jag tyckte inte om EON3, men det är ett par saker som jag stör mig på:
1. Tärningspölar
2. Exploderande tärningar
3. För mycket regler
Gör en lightversion av EON, gör sedan en lightversion av lightversionen, utan tärningspölar och utan exploderande tärningar så kanske jag blir intresserad.
1. Tärningspölar
2. Exploderande tärningar
3. För mycket regler
Gör en lightversion av EON, gör sedan en lightversion av lightversionen, utan tärningspölar och utan exploderande tärningar så kanske jag blir intresserad.
Jag ska vara ärlig - jag har aldrig spelat Eon, och kommer nog tyvärr aldrig att göra det heller. Jag har varit nyfiken på spelet, men det har liksom räckt med att snabbt surfa in en sväng på Eon-forumet för att tänka... "ehh, nej tack". Bara titlarna på trådarna talar om att det är ett spel att undvika. Jag vet ingenting om kampanjvärlden, utan för mig är det främst regelnivån som fått mig att vända i dörren.
Jag begriper verkligen inte varför folk utsätter sig för regeltunga system, och har nog aldrig gjort det. För mig handlar rollspel om "stämning - inlevelse - upplevelse", och reglerna kommer alltid i vägen för det målet. För varje minut som en rollspels-strid pågår så dör det roliga. På "min tid" var det samma sak med Rolemaster-folket. De satt snackade om sina strids-sessioner, och själv satt man och tänkte "WTF?"
Så jag skulle vilja ställa den uppenbara motfrågan: Ni som spelar Eon - varför gör ni det?
Hur kommer det sig att ni just valde Eon framför andra spel? Vad ger det er som andra spel inte ger?
Jag begriper verkligen inte varför folk utsätter sig för regeltunga system, och har nog aldrig gjort det. För mig handlar rollspel om "stämning - inlevelse - upplevelse", och reglerna kommer alltid i vägen för det målet. För varje minut som en rollspels-strid pågår så dör det roliga. På "min tid" var det samma sak med Rolemaster-folket. De satt snackade om sina strids-sessioner, och själv satt man och tänkte "WTF?"
Så jag skulle vilja ställa den uppenbara motfrågan: Ni som spelar Eon - varför gör ni det?
Hur kommer det sig att ni just valde Eon framför andra spel? Vad ger det er som andra spel inte ger?
Dazumal;n62966 said:
Det finns ju supermånga bra regelsystem i text som främjar snarare än hämmar och jag vill nog påstå att ni använder regler, även om de inte är formulerade i skrift, även när ni leker "stämning - inlevelse - upplevelse"
anth
Vetefan
Ser riktigt bra ut. Om du säger var jag kan få tag på den så lovar jag att ta mig en titt.DeBracy;n62964 said:
Först och främst är det fantasy, och fantasy är enormt avtändande för mig. jag går inte igång alls på fantasystämning, fantasymiljöer, fantasyberättelser eller fantasyteknik på samma sätt som jag kan gå igång på scifi- eller nutidsditon. Det är något med preindustriella miljöer som helt enkelt inte funkar för mig.
Sedan är det också en jävla massa regler. Jag har inget emot realism i rollspel och måste verkligen inte ha awesome hela tiden, men jag hatar verkligen regler. Helst kör jag regellöst. Tärningsslag, sifferfipplande, matematik och tabeller förstör min upplevelse av rollspel; ju mer desto värre. Jag är rätt kass på huvudsräkning dessutom, och varje sekund jag måste använda till att försöka minnas exakt hur en regel såg ut eller räkna ut något i huvudet är en sekund som tar mig längre från allt det där jag gillar med rollspel.
Jag har förståelse för att andra går igång lika mycket på fantasy, på yxor och troll och drakar, som jag gör på utomjordiska raser, transhumanism och moderna konspirationsteorier. Jag har också förståelse för att en del uppskattar massiva regelverk som låter en detaljerat simulera en enorm massa olika skeenden på ett sätt som gör att det känns som att världen man spelar i finns på riktigt och är trovärdig. Men jag är inte sån själv, och jag har mycket svårt att se att jag skulle frälsas in i det.
Med det sagt kan jag som spelare tänka mig att vara med och spela Eon, förutsatt att Någon Annan sköter alla regelgrejer, all matematik och all tärningsuttolkning. Säg åt mig vad jag ska rulla och berätta för mig vad resultatet blir, så kommer vi nog komma överens. Så länge det inte blir för mycket strid då; strid är tråkigt.
Sedan är det också en jävla massa regler. Jag har inget emot realism i rollspel och måste verkligen inte ha awesome hela tiden, men jag hatar verkligen regler. Helst kör jag regellöst. Tärningsslag, sifferfipplande, matematik och tabeller förstör min upplevelse av rollspel; ju mer desto värre. Jag är rätt kass på huvudsräkning dessutom, och varje sekund jag måste använda till att försöka minnas exakt hur en regel såg ut eller räkna ut något i huvudet är en sekund som tar mig längre från allt det där jag gillar med rollspel.
Jag har förståelse för att andra går igång lika mycket på fantasy, på yxor och troll och drakar, som jag gör på utomjordiska raser, transhumanism och moderna konspirationsteorier. Jag har också förståelse för att en del uppskattar massiva regelverk som låter en detaljerat simulera en enorm massa olika skeenden på ett sätt som gör att det känns som att världen man spelar i finns på riktigt och är trovärdig. Men jag är inte sån själv, och jag har mycket svårt att se att jag skulle frälsas in i det.
Med det sagt kan jag som spelare tänka mig att vara med och spela Eon, förutsatt att Någon Annan sköter alla regelgrejer, all matematik och all tärningsuttolkning. Säg åt mig vad jag ska rulla och berätta för mig vad resultatet blir, så kommer vi nog komma överens. Så länge det inte blir för mycket strid då; strid är tråkigt.
Jag tycker att du nu slår ner på ett yttrande som är lite ur kontext, och du har nog missuppfattat vad jag menade. Naturligtvis använder jag regler. Jag lägger dessutom ner massvis av energi på att skriva regler. Jag är verkligen ingen friform-spelare. Men i mina spel har alltid stämningen kommit först - såpass att reglerna kommit i andra hand om jag velat uppnå en viss effekt - och jag vill verkligen hävda att ju fler "ringar" som man måste hoppa genom, desto sämre är möjligheten att upprätthålla bra inlevelse kring bordet.RasmusL;n62969 said:Det finns ju supermånga bra regelsystem i text som främjar snarare än hämmar och jag vill nog påstå att ni använder regler, även om de inte är formulerade i skrift, även när ni leker "stämning - inlevelse - upplevelse"