Re: Jag håller helt med Genesis! (förstås)
Problemet med sagor är att de är förutsägbara - frågan är bara om man ska kunna misslyckas...
Det finns lite olika angreppsvinklar på det här problemet.
Skall det bli en saga?
Tradspel kan sätta upp sagolika förutsättningar, men sedan låta det vara upp till spelarnas spelsinne och slumpen för att avgöra om det kommer att bli ett lyckligt sagolikt slut eller om det kommer att sluta med en snöplig förlust på vägen. Snösaga är upplagt på så vis, till exempel. Man kan säga att priset man spelar om är att få uppleva ett sagoslut, men om man misslyckas så blir det bara en fantasyavslutning.
Slutet gott, men allt gott?
Ett förslag jag läst om på någon narrativists blogg var att man visserligen kunde garantera att slutet skulle bli ett sagoslut, men att man ändå skulle kunna låta det vara osagt hur mycket protagonisterna skulle förlora på vägen.
Babe skulle alltså garanterat vinna till slut, men hur mycket skulle denna seger komma att kosta honom? Vad skulle han tvingas försaka och sätta på spel? Det här passar drama-spelare väldigt väl, men är inte lika passande i alla typer av berättelser.
Det är typ samma tänk som i ditt förslag; systemet garanterar att det blir ett "riktigt" slut, men det råder ändå osäkerhet kring vilken
sorts slut det blir. I förslaget ovan finns det visserligen bara möjligheten till ett lyckligt slut och flera olika (mer eller mindre) tragiska slut, medan du hade lite mer variation på de lyckliga sluten, men premissen är densamma.
Det är intressant och jag tror att man skulle kunna utforska detta designutrymme vidare.
Inte "vad?", men "hur?"
Det här är den lösning jag har pratat mest om på forumet.
De mest klyschiga berättelser jag känner till är sådana där underdogs ställer upp i något idrottsevenemang och mognar med tiden för att sedan vinna allt till slut. Jag kan lätt engagera mig i dem fastän jag vet precis hur de kommer att sluta. Varför? Jo, för att "hur" en berättelse berättas ofta är mycket intressantare än "vad" som berättas. Det som gör Rocky till en så bra film är inte främst för att den
undviker en del klyschor (såsom att han ju faktiskt
förlorar boxningsmatchen) utan för hur välberättat den
följer mallen. Kärlekshistorien med Adrian följer exakt samma mall som tusen andra liknande berättelser, men är ändå den som jag tycker blivit bäst. Och porträttet av Rockys arbetarklassmisär känns verkligt och angeläget fastän den följer mallen till punkt och pricka.
Frågan om "hur" man skall berätta något brukar inte stå högt i kurs hos rollspelare, men är något jag tycker är oerhört viktigt. Vi vet alla från första början att Jack Nicholson kommer bli knäpp i The Shining, men scenen med skrivmaskinen och "all work and no play makes Jack a dull boy" är en av mina favoriscener i filmhistorien. Även om den berättar "vad" vi alla visste skulle komma, så gör den det på ett oerhört elegant "hur"-sätt.
Jag tar gärna och samberättar sagoberättelser på samma sätt. Typ; den visa trollgumman ger hjältinnan en silvertiara och säger "bär du denna så kan du höra andras tankar. Första gången du bär denna så kommer du att hitta din sanna kärlek. Den andra gången du bär den så kommer du att bli förvarnad om vilka som konspirerar emot er och hotar att förgöra er kärlek..."
"...och den tredje gången? Kommer det inte att bli en sådan?"
"Nej! Det får inte ske! Du måste lova mig att inte bära tiaran en tredje gång!"
"Vad skulle hända?"
"Du skulle få höra något som fick ditt hjärta att... Åh, nu tänker vi inte mer på det, mitt barn. Lova mig bara att inte under några omständigheter bära tiaran en tredje gång."
Typ. Jag menar, vi skulle
alla veta att prinsessan
kommer att ta på sig tiaran en tredje gång. Och förmodligen blir det något som får hennes hjärta att "...gå i kras", right? Säkert något om att hennes älskade haft en annan. Men det är lugnt. Även om vi kan historien i stora slängar så finns det ändå utrymme för olika sätt
hur vi vill berätta den. Och trots att handlingen på sätt och vis blivit lätt att förutsäga så har det ändå på många sätt och vis blivit mer spännande. För nu måste vi ju veta
hur berättelsen kommer att bli berättad.
---
Jag tror dock att det är lösning #2 som skulle bli det bästa rollspelet. Ditt förslag med olika öden är exempelvis mycket intressant och ger mig en massa inspiration. Good stuff.