Nekromanti Oroar vi oss för mycket?

Ubereil said:
w176 said:
Å adra sidan funkar extrem strykning i andra fall. Lajv kombinerar rollgestaltning, uteliv, äventyr, mys, historisk intresse, intresse för fiktiva världar, hantverk och airsoft/boffer/stridseleent. Och har inge problem att dra massa folk.

Kan det kanske vara för att Lajv ses mer som ett event? Dvs lajv blir lite som att åka på semester. Rollspel är någonting man gör mera regelbundet så därför så kanske det ses som att det kräver mer konsekvent arbete. Eller nåt.

Übereil

Fast å andra sidan lever många lajvare med väldigt mycktet lajv i sin vardag med förberedeler, hantverk, aktiva föreningar och så vidare.
 
Re: OT: Adieu!

Poppe said:
Måns said:
Arvid A. C. said:
Jag är färdig med mitt improkorståg, och med rollspelsforum också egentligen. Skrev ett långt adjö till Solvebring igår.

Ajöken. Jag tänker inte fråga varför eller säga att du ska stanna kvar, men jag uppskattar alltid dina inlägg och åskikter.

Men vi kanske syns på gothcon eller nått.

+1

Synd att se dig försvinna...

Plus två.

(Jag vet av erfarenhet att man kan vilja söka sig bort från ett forum utan att det behöver ha varit gräl och otrevligheter inblandade.)
 
Eksem said:
Nåja, i Sverige kan knappt ens mainstream-artister göra musik på heltid nuförtiden, så att inte kunna leva på kulturproduktion är ju lite av tidens anda.

Kulturen (förutom typ 10 artister/band som massproducerar) har blivit lågprio, helt klart - vilket inte är bra. Det sabbar en del i det långa loppet.
 
Max Raven said:
Kulturen (förutom typ 10 artister/band som massproducerar) har blivit lågprio, helt klart - vilket inte är bra. Det sabbar en del i det långa loppet.

Jag tycker gott man kan kosta på sig att tala om den kommersiella kulturen.

Jag tror inte en sekund på att den totala kulturproduktionen påverkas nämnvärt. Enda skillnaden är att musiken i högre grad spelas in på hobbybasis vid sidan om andra aktiviteter.

//Krank, ser inget egenvärde i att folk ska kunna "leva på" kulturproduktion
 
krank said:
Max Raven said:
Kulturen (förutom typ 10 artister/band som massproducerar) har blivit lågprio, helt klart - vilket inte är bra. Det sabbar en del i det långa loppet.

Jag tycker gott man kan kosta på sig att tala om den <span style="font-style: italic;">kommersiella</span> kulturen.

Jag tror inte en sekund på att den totala kulturproduktionen påverkas nämnvärt. Enda skillnaden är att musiken i högre grad spelas in på hobbybasis vid sidan om andra aktiviteter.

//Krank, ser inget egenvärde i att folk ska kunna "leva på" kulturproduktion

Smygläste du vad jag höll på att svara eller? I alla fall, helt och fullt medhåll!
 
Bobby Magikern said:
Jag hittar det inte när jag söker, och kan ärligt talat inte minnas om det är något han har skrivit eller bara sagt i en diskussion. Nå, huvudsaken var associationen att om man gillar rollspelshobbyn-as-is så finns det en hyfsad chans att man kan beskrivas med en föga smickrande psykologisk karaktäristik.

Nu har detta lite grann kommit och gått, men för den intresserade tror jag att det är den här bloggposten som Bobby tänkte på först - där Arvid pratar om kvinnor inom hobbyn och lägger fram tesen "You don't need to design roleplaying games for women. You just need to stop designing roleplaying games for slightly autistic men." Alltså inget om att rollspelare i stort skulle klassificeras som autister, men att spelen verkar vara designade som om de var det. Ganska orelaterat i alla fall.
 
Pilzeman said:
Bobby Magikern said:
Jag hittar det inte när jag söker, och kan ärligt talat inte minnas om det är något han har skrivit eller bara sagt i en diskussion. Nå, huvudsaken var associationen att om man gillar rollspelshobbyn-as-is så finns det en hyfsad chans att man kan beskrivas med en föga smickrande psykologisk karaktäristik.

Nu har detta lite grann kommit och gått, men för den intresserade tror jag att det är den här bloggposten som Bobby tänkte på först - där Arvid pratar om kvinnor inom hobbyn och lägger fram tesen "You don't need to design roleplaying games for women. You just need to stop designing roleplaying games for slightly autistic men." Alltså inget om att rollspelare i stort skulle klassificeras som autister, men att spelen verkar vara designade som om de var det. Ganska orelaterat i alla fall.

Nja, om rollspelare i allmänhet gillar spel designade för "slightly autistic men", vad säger då det om rollspelarna?
 
Jag älskar att rollspel är designade för mig. Jag har Aspergers. :gremtongue:

Men om jag ska vara lite mer allvarlig så tror jag att det där är en klar överdrift. Jag har också inte upplevt mig själv som en nörd på jävligt länge, det har mer att göra med andra egenskaper, som bristande social kompetens och ovilja att ta plats i det allmänna rummet, vad man blir sedd som. Rollspel är liksom långt ner på listan av nördigheter och jag har i alla fall upplevt att rollspel har fått högre och inte lägre status genom åren om man ser på hur man bemöts när man identifierar sig själv som rollspelare.
 
Re: OT: Adieu!

Pom said:
Poppe said:
Måns said:
Arvid A. C. said:
Jag är färdig med mitt improkorståg, och med rollspelsforum också egentligen. Skrev ett långt adjö till Solvebring igår.

Ajöken. Jag tänker inte fråga varför eller säga att du ska stanna kvar, men jag uppskattar alltid dina inlägg och åskikter.

Men vi kanske syns på gothcon eller nått.

+1

Synd att se dig försvinna...

Plus två.

(Jag vet av erfarenhet att man kan vilja söka sig bort från ett forum utan att det behöver ha varit gräl och otrevligheter inblandade.)

Ja, det är snarare jag som har förändrats.

För var rollspel det mest meningsfulla för mig, men så är det inte längre. Länge var det rollspelare som jag helst träffade och spelade med, men nu vill jag helst träffa nära vänner och bara samtala med, äta och dricka och vara uppriktig. Jag har en spelgrupp (och ett indierum) som känns bra, och det räcker. Hobbyn i stort känns det som att jag står utanför snarare än inuti.

Och jag släpper på något jag hållt för hårt. Det blev något tvångsmässigt över min närvaro här på forumet. Jag kom mycket hit för att få erkännande och anseende känner jag, jag var tvungen att läsa och posta för att upprätthålla min image. Ett sätt att få självkänsla som inte behövs. Ett tungt ansvar som jag tog på mig, även om jag inte behövde.

Jag har ägnat så oerhört mycket tid åt intellektualiserande och konstruerande. Min blogg, I'm building something, liksom.

Kan ni tänka er hur skönt det kan vara att göra saker utan att tänka? Jag känner kärlek och vällust när jag lägger upp maskorna på en sticka. Det är en befrielse. Något fysiskt, något jag inte riktigt tillåtit mig förut.

Jag har smakat på vad det innebär att vara i verklig närvaro. Jag har börjat lära känna mina känslor. Det är där jag vill vara nu.

Mycket av det här händer väl för att jag just avslutat min utbildningsterapi.

Men man ska aldrig säga aldrig, det är astöntigt när folk skriver dramatiska avskedsbrev och sedan kommer tillbaka efter en månad. (Nu blev det så att jag skrev ett ändå.) Kanske gör jag comeback någon gång. Och just nu håller ju den här tråden och Risings farvältråd kvar mig en stund till.

Tack för 10 fina år!
Förlåt, Elin. :gremwink:
 
Re: OT: Adieu!

Skönt att du hittat din grej och den form som funkar för dig. Det är ju huvudsaken. Känns det inte kul så gör det inte - och mer kan man ju inte göra åt det. Det var förövrigt jävligt schysst att ha en liten längre pratstund per PM och bara snacka lite. Det känns alltid bra.

Men man ska aldrig säga aldrig, det är astöntigt när folk skriver dramatiska avskedsbrev och sedan kommer tillbaka efter en månad. (Nu blev det så att jag skrev ett ändå.) Kanske gör jag comeback någon gång.
Vad är det för töntigt med det? Man är inte mer än människa och som människa kan man ändra sig. Och hur som helst så är du alltid välkommen hit när helst du själv önskar logga in. Kommer dock att sakna din inlägg för de har alltid haft en schysst approach och lärt nyfikna rackare som mig ett och annat. Att dessutom få dedikerade videorecensioner är ju hur awesome som helst. :gremwink: Så, sköt om dig, ditt gamle skäggo. Var förövrigt breredd på ett mail eller PM då och då. =)
 
krank said:
//Krank, ser inget egenvärde i att folk ska kunna "leva på" kulturproduktion

Jag ser inget egenvärde i någonting. Däremot så är det positivt för kulturutbudet om människor kan försörja sig på det. Kan man försörja sig på det så kan man lägga både mer tid och mer fokus på att producera bra kultur och därför får ens arbete högre kvalitet, alternativt att man kan producera mer.

Så ju högre del av kulturproducenterna som är professionella, desto högre kvalitet och kvantitet av kultur kommer finnas tillgängligt. Däri ligger värdet i att folk kan "leva på" att producera kultur.

Übereil
 
Re: OT: Adieu!

w176 said:
*morrar lite*

Vi träffas inte så ofta, men jag räknar ändå dig bland dessa nära vänner. Vi ses i påsk, väl? :gremsmile:

För fan, jag tycker om er allihop.
 
Ubereil said:
Jag ser inget egenvärde i någonting. Däremot så är det positivt för kulturutbudet om människor kan försörja sig på det. Kan man försörja sig på det så kan man lägga både mer tid och mer fokus på att producera bra kultur och därför får ens arbete högre kvalitet, alternativt att man kan producera mer.

Jag tror att kollaboration och tid kan ersätta den enskilda kultproducentens takt och kvalitet (de tu är ju egentligen samma sak; mängd "energi som läggs ned").

Jag vill se fler kulturproducenter som får mer utrymme.

Ubereil said:
Så ju högre del av kulturproducenterna som är professionella, desto högre kvalitet och kvantitet av kultur kommer finnas tillgängligt.

Jag tycker att det blir tankefel när man utgår från att det skulle vara det enda, eller ens det önskvärda, sättet att höja "kvaliteten" (vad nu det är för något; vad vi uppskattar i producerad kultur skiljer sig ju rätt mycket, det är svårt att finna objektiva mätstickor här).
 
Re: OT: Adieu!

Vi ses till påsk. Och jag tror att du kommer tillbaka till forumet efter du fott blomma upp på något annat håll ett tag.
 
krank said:
Jag tror att kollaboration och tid kan ersätta den enskilda kultproducentens takt och kvalitet (de tu är ju egentligen samma sak; mängd "energi som läggs ned").

Så enkelt är det inte riktigt. Det handlar inte bara om tiden som läggs ner, det handlar också om hur bra producenten är (vilket bland annat påverkas av hur fokuserad producenten är). Ett proffs kommer (i egenskap av hur mycket tid hen lägger ner på kulturskapandet att bli extra bra på att skapa kultur. Han kommer klara av att göra extra svåra saker i sitt skapande som två amatörer inte klarar av tillsammans.

Med andra ord, ett proffs som lägger en timme på en syssla kommer åstakomma mer än en amatör som lägger en timme på en syssla.

krank said:
Jag tycker att det blir tankefel när man utgår från att det skulle vara det enda, eller ens det önskvärda, sättet att höja "kvaliteten" (vad nu det är för något; vad vi uppskattar i producerad kultur skiljer sig ju rätt mycket, det är svårt att finna objektiva mätstickor här).

Det ena utesluter inte det andra. Ju mer kultur som produceras ju mer kvalitétskultur produceras (oavsett om det är proffs eller amatörer som producerar kulturen).

Übereil
 
Re: OT: Adieu!

Jag känner igen mycket av tankegångarna och jag har släppt taget flera gånger, men jag har alltid återvänt. Det är på det sättet jag utvecklats till periodare :gremsmile:
 
Ubereil said:
Så enkelt är det inte riktigt. Det handlar inte bara om tiden som läggs ner, det handlar också om hur bra producenten är (vilket bland annat påverkas av hur fokuserad producenten är). Ett proffs kommer (i egenskap av hur mycket tid hen lägger ner på kulturskapandet att bli extra bra på att skapa kultur. Han kommer klara av att göra extra svåra saker i sitt skapande som två amatörer inte klarar av tillsammans.

Med andra ord, ett proffs som lägger en timme på en syssla kommer åstadkomma mer än en amatör som lägger en timme på en syssla.

Även om vi ger amatören fyra timar? Eller säger att vi istället för ett proffs har fyra amatörer som nätverkar och samarbetar, och jobbar en timme var? Åtta amatörer/timmar? Sexton?


Ubereil said:
Det ena utesluter inte det andra. Ju mer kultur som produceras ju mer kvalitétskultur produceras (oavsett om det är proffs eller amatörer som producerar kulturen).

Exakt min poäng. Och jag ser hellre många amatörer än få proffs. Om samma värde kan produceras av många amatörer ser jag inte värdet i ett fåtal proffs.
 
Gläm inte att proffs startar som amatörer i samtliga fall. Vill vi få fram många bra proffs behöver det finnas en bas med engaerade amatörer.
 
Back
Top