Re: Mjae...
Hur realistisk tolkningen blir beror ju på hur kunnig spelledaren är om strid. Och den kunskapsnivån varierar väldigt mycket.
Japp. Men jämfört med en mekanik som explicit ger knäppa resultat och som man måste ignorera för att få något hopp om realism är det bättre. Att inte vara dum är ett gott steg mot att vara smart helt enkelt
Skall vi enas om rispor och halvträffar?
Det kan vi göra (även om gift och sådant använder rangedtouch snarare än vanliga anfallsmodifikationer). Faktum kvarstår dock att Ymirs exempel med tjugo pilar i ryggen kräver att man tolkar in dessa tjugo pilar själv.
Jag ser inte den tydliga skillnaden mellan att friforma bort en träff av en pil i D&D och att friforma bort en träff av en igelkott i EON.
Enkelt. I D&D friformar man inte bort en träff. Man tolkar ett abstrakt resultat inom de ramar reglerna ger för en. I Eon däremot får man sätta sig över reglerna.
Om man jämför reglers realism bör man värdera möjligheten att uppnå ett realistiskt resultat _genom_ dessa regeler över möjligheten att strunta i dem och helt på egen hand hitta på ett realistiskt resultat.
Det är lite svårt att argumentera med dig Vindhand, för varje gång kritik riktas mot realismen i DoD eller D&D så plockar du fram ditt friformsargument.
Nu skall du inte tro att jag propagerar för D&D eller DoD som världens mest realistiska spel. De kräver för mycket av sin spelledare och sina spelledare för att detta skall vara fallet, precis som du säger. Däremot; i jämförelsen mellan dessa system och Eon så utgör de tidigare det minst illa av två onda ting. Man är tvungen att vara frikostig med sin fantasi men det går att göra detta utan att behöva strunta i reglerna överdrivet mycket.
Det är ju ett sätt att lösa problemet med för många detaljer, men det borgar knappast för ett mer realistiskt system.
Det beror helt på om man med realism menar att systemet ger rimliga resultat eller att det har mycket detaljer. Personligen anser jag att ingen mängd detaljer kan kompensera att de är av dålig kvalitet.
Men det behöver inte vara realistiskt för att vara trovärdigt.
Det beror ju helt på vad man menar med de två begreppen och känns som ett sidospår
Trovärdighet kan vara så mycket. I en barnsaga är det trovärdigt med talande djur och att Jack orkar klättra hela bönsjälken till molnen. Det är dock få som skulle kalla det realism.
Eftersom spelvärlden inte är en reflektion av vår verklighet gäller därför inte de traditionella begreppen om realism. Sympatins lag ("If it looks the same, it is the same") gäller inte mellan vår verklighet och EON.
Tja, om man menar "Eon -det trovärdiga spelet i sin egen värld" skall man nog inte kalla det "Eon - det realistiska spelet". F.ö. tror jag du har fel. De brister som tagits upp i denna tråd är inte sådant som lagts in i Eon för att det skall passa sin världs säregna naturlagar bättre... det är snarare resultatet av missuppfattningar av hur vår värld fungerar.
Hur realistisk tolkningen blir beror ju på hur kunnig spelledaren är om strid. Och den kunskapsnivån varierar väldigt mycket.
Japp. Men jämfört med en mekanik som explicit ger knäppa resultat och som man måste ignorera för att få något hopp om realism är det bättre. Att inte vara dum är ett gott steg mot att vara smart helt enkelt
Skall vi enas om rispor och halvträffar?
Det kan vi göra (även om gift och sådant använder rangedtouch snarare än vanliga anfallsmodifikationer). Faktum kvarstår dock att Ymirs exempel med tjugo pilar i ryggen kräver att man tolkar in dessa tjugo pilar själv.
Jag ser inte den tydliga skillnaden mellan att friforma bort en träff av en pil i D&D och att friforma bort en träff av en igelkott i EON.
Enkelt. I D&D friformar man inte bort en träff. Man tolkar ett abstrakt resultat inom de ramar reglerna ger för en. I Eon däremot får man sätta sig över reglerna.
Om man jämför reglers realism bör man värdera möjligheten att uppnå ett realistiskt resultat _genom_ dessa regeler över möjligheten att strunta i dem och helt på egen hand hitta på ett realistiskt resultat.
Det är lite svårt att argumentera med dig Vindhand, för varje gång kritik riktas mot realismen i DoD eller D&D så plockar du fram ditt friformsargument.
Nu skall du inte tro att jag propagerar för D&D eller DoD som världens mest realistiska spel. De kräver för mycket av sin spelledare och sina spelledare för att detta skall vara fallet, precis som du säger. Däremot; i jämförelsen mellan dessa system och Eon så utgör de tidigare det minst illa av två onda ting. Man är tvungen att vara frikostig med sin fantasi men det går att göra detta utan att behöva strunta i reglerna överdrivet mycket.
Det är ju ett sätt att lösa problemet med för många detaljer, men det borgar knappast för ett mer realistiskt system.
Det beror helt på om man med realism menar att systemet ger rimliga resultat eller att det har mycket detaljer. Personligen anser jag att ingen mängd detaljer kan kompensera att de är av dålig kvalitet.
Men det behöver inte vara realistiskt för att vara trovärdigt.
Det beror ju helt på vad man menar med de två begreppen och känns som ett sidospår
Trovärdighet kan vara så mycket. I en barnsaga är det trovärdigt med talande djur och att Jack orkar klättra hela bönsjälken till molnen. Det är dock få som skulle kalla det realism.
Eftersom spelvärlden inte är en reflektion av vår verklighet gäller därför inte de traditionella begreppen om realism. Sympatins lag ("If it looks the same, it is the same") gäller inte mellan vår verklighet och EON.
Tja, om man menar "Eon -det trovärdiga spelet i sin egen värld" skall man nog inte kalla det "Eon - det realistiska spelet". F.ö. tror jag du har fel. De brister som tagits upp i denna tråd är inte sådant som lagts in i Eon för att det skall passa sin världs säregna naturlagar bättre... det är snarare resultatet av missuppfattningar av hur vår värld fungerar.
)
