Telefonen ringde innan jag hann slänga ut boken och nu har jag lugnat ner mig något.
OK, ang recensenter... jag tycker om att läsa Eberts (salig vare) filmrecensioner för han är jättebra på att skriva, och han går ofta emot strömmen av andra kritiker,
men hans betyg har en brist för mig. Dom är otroligt dåliga på att förutspå om
jag kommer tycka om filmen.
Jag tycker om Tom Vasels recensioner av en helt annan anledning. Han är inte den bästa på att skriva/prata eller på att förklara spelet på ett tydligt och koncist sätt. Det är charmigt att han har låtit oss lära känna honom och hans vänner så bra under dom många åren han har gått att följa. Men framför allt: hans recensioner är ett otroligt bra verktyg för mig att förstå vilka spel jag kommer tycka om eller ogilla.
Det konstiga är att jag
håller med Ebert mycket oftare än Vasel. Jag och Vasel har väldigt
olika smak jämfört med varandra.
Men det är mycket tydligare med Vasel än Ebert
varför Vasel gillar och ogillar sina spel. Han kan såga ett spel som gör mig pepp på det (och när jag spelar så inser jag att mycket riktigt var det precis i min smak) och han kan hylla ett spel som får mig att tänka att nja det där är nog inget för mig (och när jag spelar så inser jag att mycket riktigt var det inte det). Medan Ebert har fått mig att missa guldklimpar eller se rena potätisar alldeles för många gånger med sitt inkonsekventare eller outgrundligare perspektiv.
Förhoppningsvis är mina recensioner av det slaget att det hjälper åtminstone några på åtminstone något sätt. Sen är jag inte så bra på att skriva. Men
jag hade behövt en sån här recension som jag skrev. Och jag skrev den under loppet av flera dagar. Jag vet att jag hasplar ur mig grejer här på WRNU i rask takt men en del grejer filar jag på längre, har flera saker som puttrar parallellt här i min lilla emacs. Och att jag har hög takt betyder inte att det är gratis för mig eller enkelt för mig. Cette leçon c'est pour vous, jag anstränger häcken av mig här för jag bryr mig om er, för jag har lärt mig så mycket här, för jag vill betala tillbaka med saker jag nu själv har kommit på eller lärt mig annorstädes.
Ang Undertale...
jag är inte den som gillar quirkiga små earthboundar och homestuckar och stardewvalleyar och sånt. Nej, bevare mig. Men jag tycker om ett riktigt bra intensivt bullet hell. Och Undertale på
är precis det. Musiken är grym också. Rekommenderas varmt till alla som tycker om bra bullet hell shooters.
Med andra ord: saker kan recenseras utifrån olika vektorer. Genomsnittet genom verket kan göras med olika snitt och olika knivar. Om alla recensioner tog samma utgångspunkt skulle det bara behövas en enda recension nånsin.
Sen: "vad försöker spelet göra". Ja, jo... det är väl bra om recensionen belyser det och gör det tydligt vad det försöker göra. Vilket var precis vad jag försökte mitt allra bästa att göra. "Den här boken verkar inte vara så blorbig som jag hade trott / förväntat mig / önskat. Det är närmare en byggsats än så. [nästa mening är ju lite ifrågasatt av Tomas så jag ska omvärdera den efter att ha läst grundboken ?] Dessutom verkar det finnas det en del rent oblorbiga (eller om man inte är försiktig, antiblorbiga) inslag med quantum keeps och att man ska placera saker i rollpersonernas väg osv. Dom går ju att strunta i."
Och på ett annat sätt "Den här boken utger sig för att skapa en episk kampanj att spela men pga oblorbigheten så kanske det mer blir en episk kampanj att berätta fram på ett story-sätt, än att blorb-spela fram, så caveat emptor på den fronten."
Och min recension var inriktad på
hur kan vi lösa problemet, inte på usch och tvi och släng.