Nekromanti Regeltryner!

[TomasHVM]

Det er svært mange her som skriver om regler, som om dette var det eneste saliggjørende i et rollespill.

Det er det ikke!

Regler er snevert! Regler er rigid! Regler er for det meste hemmende for god og kreativ spilling!

Når man har spilt rollespill noen år blir spillingene tamme og kjedelige. De gjentar seg selv, fordi vi gjentar oss selv. Variasjonene er som i et brettspill, men det er rollespill vi spiller, en form vi liker å si har "alle muligheter". Så hvorfor utnytter vi disse mulighetene så dårlig?

Jo, fordi verden er full av spillskapere som diskuterer regler, ser seg blinde på regler, går seg vekk i regler, regulerer seg selv langt ned i tørre matematiske formler når de egentlig skulle lage spennende rollespill. Sukk!

Hvorfor er det slik at erfarne rollespillere har sine største opplevelser mens de var nybegynnere, og at ingenting kommer i nærheten av det? Hvorfor opplever alle erfarne spillere at frie rollespill (en kveld uten regler) er forfriskende og nytt, og mer spennende enn de kampanjene de spiller hver uke?

Er det fordi regeltrynene kveler rollespillet? Er det fordi regelsnekrere slår kreative spillskapere i hodet med sine "realistiske" hammere?

Tomas HV Mørkrid
(djevelens advokat)

 

[Dante]

Hjälp! Ett norskt troll ... ;^)

»Hvorfor opplever alle erfarne spillere at frie rollespill (en kveld uten regler) er forfriskende og nytt, og mer spennende enn de kampanjene de spiller hver uke?«

Gör de verkligen det?

Alla erfarna rollspelare?

Jag själv har spelat sedan 1982 och är inte särskilt förtjust i systemlösa rollspel eller friform (det senare kan visserligen bero på att de friformsscenarier jag spelat på diverse konvent varit stora besvikelser).

Men jag håller med dig om att det blir tråkigt om reglerna kommer i vägen för spelupplevelsen. Vilket för övrigt kan vara en anledning till att så många vill hitta på egna regler eftersom de känner att de befintliga regelsystemen hämmar spelandet snarare än stöder det.

Jag misstänker att du inte är helt allvarlig i det du skriver (särskilt inte med tanke på din signatur) utan snarare vill få igång en diskussion.

I'm game!

 

[Krille]

Ninaninaninanaaa...

"Hvorfor er det slik at erfarne rollespillere har sine største opplevelser mens de var nybegynnere, og at ingenting kommer i nærheten av det? Hvorfor opplever alle erfarne spillere at frie rollespill (en kveld uten regler) er forfriskende og nytt, og mer spennende enn de kampanjene de spiller hver uke?"

"Alla" omfattar i så fall inte mig. Jag anser nämligen att inget är så förfriskande nytt som ett hederligt regelfixerat speläventyr, där tärningen kan skicka in ståryn på för alla inklusive spelledaren totalt oväntade håll. Liksom, det finns ett skäl till att jag förkastade friform som rollspelsform för åtta år sedan.

Boktips:
"Tärningsspelaren" och "The Book of the Die", av Luke Rhinehart.

 

[Troberg]

När man diskuterar rollspelsmakande blir det naturligt att prata regler. Vad gör man när man makar rollspel utan regler?

Jo, man spelar regellöst. De bitar som inte är regelreglerade pratas därför oftast bättre på rollspelsforumet.

Tillåt mig en korkad analogi. Man diskuterar inte nudism på ett klädmakarforum, däremot kan det diskuteras på ett forum för olika sätt att klä sig.

 

[darker]

jag kan bara svara för mig själv men jag gillar regler...
men inte regler som förstör spelglädjen genom att hämma valfrihet och möjligheter. Jag gillar bra regler. Det är nog därför så många diskuterar just det...

Jag anser att regler används för att alla skall förstå innebörden av situationen och få både SL och spelare på samma våglängd under spelet. Det ger något som SL kan peka på och säga... 'Det går inte, för det bryter mot en viss regel'...

I annat fall (med nybörjare såväl som erfarna spelare) så kan det uppstå situationer som
spelare - 'jag springer fram, hugger huvudet av den onda trollkarlen innan han hunnit slänga besvärjelsen'
SL - 'det hinner du inte'
spelare - 'varför inte??'
SL - 'det är först och främst 5 m fram till trollkarlen, din rollperson är inte så snabb...'

...och så uppstår en diskussion om hur snabb personen egentligen är, om han hinner och hur snabb trollkarlen är. Hade det funnits regler för det, så kan man själv, som spelare inse sina begränsningar och även se sina möjligheter.

Jag har spelat flertalet ggr utan tärningar och egentliga regler. För det krävdes en mycket rättvis SL och spelare som kunde acceptera ett 'nej'.
Det var roligt, det gick mycket bra, men jag - personligen, tycker att det är ännu roligare med regler (OM dom är bra).

Det är inte reglerna som gör spelet. Det har du fullkomligt rätt i. Det är känslan i spelet, dvs världem och alla beskrivningar av varelser, samhällen och kulturer etc. men för att spelet skall vara bra, så behövs det bra regler också - anser jag.

mvh

 

[Svarte Faraonen]

Håller till viss del med, jag ser att ett regelsystem som kan skötas utan att man behöver hålla koll på en massa detaljer är helt okej, däremot är sådana regelsystem där man måste hålla koll på blödningstakt, utmattning, adrenalinpoäng, tandstensvärde och gud vet allt bland det mest kvävande jag kan tänka mig för att spela en situation. Dessutom undrar jag om folk verkligen behöver alla dessa detaljer för hur olika vapen funkar på olika sätt och liknande för att genomleva en trevlig rollspelssession.

 

[Zadrith]

Håller med dig om att reglerna inte är det viktigaste men de fyller i alla fall en viktig funktion framför allt för att de ger spelaren en oerhört god bild av vad hans eller hennes rollperson är bra på och hur stor chansen är att han eller ska lyckas med någonting.
Friform brukar leda till att folk blir sura över att deras och spelledarens uppfattning om vad de klarar av och inte är väldigt olika. Särskilt om det utspelar sig i en värld som skiljer sig ganska mycket från vår egen. Att definiera vad en magiker klarar av är exempelvis ganska hopplöst utan regler av något slag.
Sedan kan man naturligtvis strunta i att följa alla regler slaviskt eftersom det tenderar att göra spelet stelt.

 

[Sting]

Re: Hjälp! Ett norskt troll ... ;^)

Jag sällar mig till dom som tror att detta är för att skapa en diskution. Det är bra, jag kör ofta själv med samma stil. Dessutom så är det något som jag gärna ser en diskution om. Önskar bara att den blir fri från tjafs....

Jag är öppen i denna fråga, gillar allt från mycket regler (eon tex) till frifrom (helt utan tärningslag, bara en SL som bestämmer). Jag är till och med öppen för sl-löst spelande men det finner jag svårt om det inte finns några bra regler/äventyr/spel som sköter spelet. Det finns såna och jag skulle gärna spela dom men mina spelare är inte så pigga på det.

Det jag ogillar är den rädsla som finns hos folk att förlora lite kontroll över spelet. Vanligen yttrar det sig i saker som att man måste veta exakt hur långt man kan flytta sig under en stridsrunda och annat fånigt. Detta att man måste ha ett skyddsnät från SL (som ju ändå inte hjälper om SL gör äventyret själv) eller att Sl måste ha en regel att peka på för att motivera sin beslut är tråkigt. Det hämmar spelandet. Men jag säger inte att jag tycker reglerna är onödiga, de kan faktiskt bidra till det roliga i spelandet. Jag är dock för mer öppenhet i spelandet, man behöver ju inte begränsa sig till ett spelsätt för evigt. Nåja jag har inte så mycket att tillföra diskutionen nu men fortsätt ni för detta är en intressant sak (tycker jag).

 

[Nightowl]

Re: Hjälp! Ett norskt troll ... ;^)

Jag misstänker att du inte är helt allvarlig i det du skriver (särskilt inte med tanke på din signatur) utan snarare vill få igång en diskussion.

Det där var ett konstigt sätt att stava 'gräl'.

Allvarligt, jag hoppas innerligt han skriver så för att han tycker så, även om jag inte håller med. Den sorts diskussion som uppstår genom provokation leder aldrig någonstans, utan den cementerar bara positioner där man sitter och hejar på sina kompisar. Ytterst fantasilösa människor som gillar sin egen röst pysslar med sådant - och troll.

Annars håller jag i stort sett inte med honom. Och det är allt jag har att säga om DEN saken.

Erik

 

[Man Mountainman]

Jag måste erkänna att jag känner mig lite ambivalent i min inställning till regler. Ibland känner jag att reglerna mest är i vägen, men påverkad som mitt svaga sinne är av forumsgiganterna under otaliga år som aktiv forumsmedlem, så tenderar jag att se alla sådana tendenser som sjukdomssymptom, och rannsakar därför mig själv när jag märker av dem. Vad jag kommit fram till i denna rannsakan är att det hela förmodligen har med lathet att göra. Jag orkar helt enkelt inte med att göra ett äventyr så välgenomtänkt att ajg akn anpassa mig tilla lla eventualiteter, utan jag måste styra in handlingen i vissa fållor (genom att manipulera regelanvändandet). Detta är naturligtivs en tendens som jag bekämpar.

Därmed inte sagt att lathet är det motiv som driver alla friformare. Jag tror mycket väl att det finns många som helt enkelt funnit reglerna ett allt för klumpigt verktyg för deras sätt att berätta.

Vad gäller regler så satsar jag dock i första hand på ganska enkla system. Enkla, men precist definierade. Enkla regler skall inte behöva vara en ursäkt för att vara oklar. Jag ser hellre en regel som är exakt, även om den kanske inte rymmer särskilt många parametrar, än en detaljerad regel som är flummig till sin utformning och ger huvudbry.

 

[entomophobiac]

Frågan som saknar svar

Hvorfor er det slik at erfarne rollespillere har sine største opplevelser mens de var nybegynnere, og at ingenting kommer i nærheten av det? Hvorfor opplever alle erfarne spillere at frie rollespill (en kveld uten regler) er forfriskende og nytt, og mer spennende enn de kampanjene de spiller hver uke?

För att de alla har fastnat i SPEL delen av begreppet rollspel. Istället för sina fåniga målade Warhammer figurer (inget illa ment, jag har själv spelat Warhammer) så klottrar de lite på ett papper och beväpnar sig med tärningar för att ge sig ut på ytterligare en eskapad i tärningsrullandets namn.

Det är förfärligt, ohyggligt och svårt att förstå - men det är sant. Och frågan du ställer kommer troligtvis aldrig få ett svar, för det är många på det här forumet som försökt. Istället brukar det balla ur i diskussioner om reglernas eller friformandets vara eller icke vara - det handlar sällan om frågan i sig, utan smutskastandet av endera extrem.

 

[Sting]

Jag är väl inte helt överrens med dig om att enkla och exakta regler är bättre än enkla och fexibla (vet inte om jag tolkar dig rätt där?). Det är väl bra med flexibilitet, så länge som alla är överrens om att det finns någon som i slutändan bestämmer hur pass flexibelt det blir i spelet? Detta är naturligtvis under förutsättning att SL inte är ett pucko som gillar att plåga spelarna (inte så mycket i alla fall), vilket det dock finns ett antal av. Har själv mött sådana men det är ju ganska lätt att undvika dom så länge det inte är den enda möjligheten till att få spela.
Håller helt med dig om att en anledning för vissa (inklusive mig ibland) är att man inte orkar med reglerna och bara vill köra spelet utan att behöva förbereda sånt.

 

[Man Mountainman]

I min mening är flexibilitetsbegreppet inte kopplat till hur enkla reglerna är, utan hur likformiga de är. regler som ser likadana ut i olika situationer är flexiblare än regler som varierar från situation till situation.

Men jag talar alltså inte om flexibilitet, utan om vaghet. Vaghet är regelkonstruktörens sätt att kombinera parameterrunaknde med sin grundläggande övertygelse om att regler är något fult. Skräckexemplet är gamla verisoner av Mage, the Sorcerers Crusade med ett magisystem som krävde så mycket arbete av spelledaren att det inte var slugt (det har blivit bättre i senare versioner). Problemet med vaga system är att de *tvingar* spelledaren att vara flexibel. Ett precist system kan vara flexibelt, det också, men här har användaren ett val. Nackdelen med enkla men exakta system är förstås att de av nödne blir ganska abstrakta och ger ett litet resultatutrymme, men det är här jag tycker spelarnas fantasi - och flexibilitet - kommer in.

 

[Sting]

I min mening är flexibilitetsbegreppet inte kopplat till hur enkla reglerna är, utan hur likformiga de är. regler som ser likadana ut i olika situationer är flexiblare än regler som varierar från situation till situation.

Jag är helt med dig här! Men när du sedan går in på vaghet så försvinner detta helt. Vaghet betyder inte att man hatar regler eller att man är klantig som regelmakare. Det är faktiskt ytterligare ett sätt att ge flexiblitet. Nu gäller det naturligtvis att vara ärlig och säga att detta KAN bero på bristande intresse för regler eller att man inte lyckats göra enkla regler utan enbart simpla. Det är dock inte alltid fallet och det tror jag du kan hålla med om?

 

[Man Mountainman]

Det är dock inte alltid fallet och det tror jag du kan hålla med om?

Möjligt, möjligt. Vad jag egentligen ville få fram med mitt första inlägg var att poängtera skillnaden mellan enkla regler och vaga sådana (och förklara på vilken sida jag stod). perosnligen ahr jag inte mycket till övers för vaga regler: i sådana fall kan man väl lika gärna skippa regler helt och hållet. Varje spelledare är ändå tvungen att tolka så mycket på egen hand att vanligt sunt förnuft hade räckt utmärkt som substitut.

 

[Sting]

Vad jag egentligen ville få fram med mitt första inlägg var att poängtera skillnaden mellan enkla regler och vaga sådana (och förklara på vilken sida jag stod).
Och det gick fram fast jag håller inte med dig så...

perosnligen ahr jag inte mycket till övers för vaga regler: i sådana fall kan man väl lika gärna skippa regler helt och hållet. Varje spelledare är ändå tvungen att tolka så mycket på egen hand att vanligt sunt förnuft hade räckt utmärkt som substitut.

Jag finner det inte logiken i att det här. För att vara ärlig så låter det som barnens skrik på antingen eller. Är det inte precis som jag tycker det ska vara så är det helt onödigt. Jag vet att det inte är så du menar men det är alltid kul att klaga lite på folk. Ber inte om ursäkt för detta men hoppas du inte tar illa upp!

 

[Krille]

"Jag är väl inte helt överrens med dig om att enkla och exakta regler är bättre än enkla och fexibla (vet inte om jag tolkar dig rätt där?). Det är väl bra med flexibilitet, så länge som alla är överrens om att det finns någon som i slutändan bestämmer hur pass flexibelt det blir i spelet?"

Det finns ett mycket enkelt skäl till varför regler ska vara enkla och exakta. Det är nya spelledare. Gamla spelledare har nämligen bra mycket lättare att skapa sig flexibilitet i ett exakt system, än vad nya spelledare har att skapa den exakthet som de behöver i ett luddigt system.

Point in case: Star Wars d6. Svårigheten att träffa ett mål med en pistol på 25 meters håll är exakt definierad till Medium = 15. I lätt rök modifieras denna med +1D. Det är bra mycket enklare för den erfarne spelledaren att skita i den siffran och den modifikationen, än vad det är för den gröne spelledaren att komma på att 15 borde vara en lagom siffra på det avståndet och att +1D borde vara en lagom modifikation för lätt rök.

 

[Vindhand]

Nej, fel.

Det er svært mange her som skriver om regler, som om dette var det eneste saliggjørende i et rollespill.

Det skulle också kunna ha att göra med att detta är ett rollspelsmakandeforum och att regler till sin natur kräver mycket eftertanke.

Regler er snevert! Regler er rigid! Regler er for det meste hemmende for god og kreativ spilling!

Nej. Det må vara din åsikt men det är ingen objektiv sanning. Snarare är det en objektiv osanning eftersom det är ett alltför generellt uttalande.

Hvorfor er det slik at erfarne rollespillere har sine største opplevelser mens de var nybegynnere, og at ingenting kommer i nærheten av det?

Enkelt. Det är inte så. Vissa kanske tycker det men det är inget generellt. Jag upplever det verkligen inte på det viset t.ex.

Hvorfor opplever alle erfarne spillere at frie rollespill (en kveld uten regler) er forfriskende og nytt, og mer spennende enn de kampanjene de spiller hver uke?

Lika enkelt: Så är det inte heller.

Varför är månen grön?

 

[TomasHVM]

Re: Friform, tja...

Regler ger spelaren en oerhört god bild av vad hans eller hennes rollperson är bra på och hur stor chansen är att han eller ska lyckas med någonting.

Rollearket gjør dette, og kan gjøre det uten bruk av "regler" i betydningen tall (nummer, siffror). Det kunne like gjerne stå Kjempesterk , som Styrke 18 .

Men det var neppe ditt hovedpoeng. Ditt poeng er vel at bruken av et konfliktsystem både gir et bilde av rollen, gir handlingsmuligheter for spillerne, og gir en viss forutsigbarhet i det man foretar seg. det blir mulig å planlegge, og å forutse at man kan mislykkes med det man gjør. Det er bra for rollespillet.

Jeg er ikke neon tilhenger av friform. Stort sett syns jeg friform er tull, annet enn som avveksling. Min agenda her er å prøve å vekke folk til refleksjon om spillskaping, hvilke muligheter som ligger i rollespillet som form, og hva vi gjør som hindrer oss i å utnytte mulighetene.

Det å diskutere regler (les: kampregler) i ørtogfjørti diskusjoner er en blindgate. Spillskapere på dette forumet (og flere andre) bør få opp øynene for at de like gjerne kunne kalle seg "dramatikere", "forfattere", eller "interaksjonskunstnere".

Rollespill er spill, men de sprenger vår vanlige oppfatning av hva et spill er. Som skapere av rollespill henter vi virkemidler fra litteratuen, teateret, fortellerkunsten og filmen. Mulighetene er enorme i dette mediet, ikke minst fordi det skiller seg fra andre uttrykksformer gjennom sin konsekvente bruk av interaktivitet. Uten samspill intet rollespill.

Så våkn opp, alle rollespill-forfattere her!

Hva vil dere med spillene deres?

Tomas HV Mørkrid
(Revolusjon? Neida! Bare litt engasjement...)

 

[TomasHVM]

Re: Fortellerteknikk

Jag gillar bra regler. Det är nog därför så många diskuterar just det...

Tror det er en del av grunnen. En annen grunn til at "regler" diskuteres så mye er at folk ikke vet at rollespill gjør bruk av både spillteknikk og fortellerteknikk. De diskuterer det de ser/vet/skjønner, og lar utfordringene i det de ikke forstår ligge. De er feige!

Fortellerteknikk er svært viktig for rollespill, viktigere enn regler (du kan spille uten regler, men ikke uten å bruke fortellerteknikk). Selv om det er så viktig diskuteres det svært lite. Mangelen på diskusjon og bevissthet rundt det gjør at mange spillskapere rett og slett overser fortellerteknikken, noe som gir spill med dårlige spillmetoder (metoden er en syntese av spilltekniske og fortellertekniske elementer).

Dette vet jeg skjer i Norge (jeg har vært konsulent på mange rollespill, og diskuterer det mye). Det virker som det skjer her også,

- og det er ikke bra for dere spillskapere!

Tomas HV Mørkrid
(selvlært, engasjert, og skråsikker til det motsatte bevises)