Re: Religösa människor som får mig att koka OT
Jag menar att samhällets normer väger tyngre än biologiska skillnader. Att detta är "tidlöst och oföränderligt" beror i sig på en biologisk faktor -- att människan är ett flockdjur -- vilken jag tror är starkare än de biologiska skillnaderna mellan könen.
Skönt att se någon som kan presentera riktiga argument. (-:
Att människan är ett flockdjur håller jag förstås helt med om. Det är lite svårt att säga vilka av våra instinkter som egentligen är starkare än andra - och att den konformerande flockinstinkten de facto har ett starkt grepp om populationen är ganska välkänt. Däremot håller jag inte med om att svaret är att förneka vissa aspekter av verkligheten för att de krockar med andra; det finns gott om articifiella faktorer i sammanhanget, sådana som går att förändra.
Anledningen? Vårt samhälle har förändrats till den grad att en biologisk uppdelning i jagande män och samlande/hemmavarande kvinnor knappast är relevant, medan vi fortfarande näst intill uteslutande är sociala varelser.
Och där har du skiljelinjen mellan oss. Instinkter tar tusentals generationer på sig att förändras, i synnerhet om det naturliga urvalet inte sållar bort den gamla versionen (och det är just nu inte mycket som tyder på att folk som följer traditionella könsmönster dör barnlösa, eller hur?). Om vårt samhälle så fortfarande finns i sin nuvarande form år 10.000 e.Kr. - vilket låter rätt osannolikt - så har våra instinkter inte hunnit ändras nämnvärt på den korta tiden, så exakt samma problem kommer att finnas kvar i oförändrad form.
Det som går att förändra är själva samhället. Vi vet redan att vår civilisation gnisslar ganska märkbart med vår biologi - våra kroppar är inte gjorda för vårt samhälles dygnsrytm, flockinstinkten lider digerdöd i storstäder där vi ständigt är omgivna av främlingar - men civilisationens utformning går i alla fall att modifiera. Varför göra det utan hänsyn till den "verkliga" världen som ligger bakom den?
Jag ser någon form av styrning (inte nödvändigtvis 50/50, men försök att styra saker åt ett mer jämlikt håll än nutidens) nödvändig för att skapa ett samhälle där vi lyckas avlägsna de där artificiella hindren. En mindre begränsning av individernas frihet för att eliminera en större, så att säga.
Alltså, med barnavårds-exemplet, om man får in mer män på dagis så stiger yrkets status och dagispersonalen får högre lön. I mina ögon är det fortfarande att se statusen och lönerna som den svåra saken att förändra, medan folks skiftande intresse att arbeta med barn är nåt som enkelt löses med tvång. Inte min tekopp. (Nej, jag har ingen patentlösning på hur man löser låg status och löner på annat sätt, men det är där vi borde börja arbeta, och inte i den andra änden.)
Sen är det en annan femma att både det och föräldrarledigheten har ett bakomliggande problem i ryggen med att samhället inte betraktar barn som en investering för framtiden, utan som ett olägligt hinder för de vuxnas arbete som bör petas undan där de inte är ivägen. Det problemet är inte bara articifiellt, utan också rätt så nytt.
Sedan är jag ju rätt övertygad om att majoriteten av de där biologiska skillnaderna är grundade i fysionomin
Si där, din lilla biologist. (-:
50/50 på dagis:
Ett sådant smärre tvång (för jag tror ärligt talat inte att det skulle orsaka så mycket vånda, åtminstone inte i en kultur utan artificiella begränsningar)
I en kultur med articifiella begränsningar då, som våran? Måste man ta besk medicin så ska den vara mot rätt sjukdom, tycker jag.
--
Åke
.
