Re: Jag tror att du missar poängen
Men det här handlar ju egentligen om syftet med att införa termen simulationism i vardaligt rollspelssnack. Jag betvivlar att det är nån mening.
Termen i sig är inte så viktig, men
tänket kan vara det.
Jag har ett exempel från för några veckor sedan, då jag talade med Herr Nils om skräcktabeller. (Herr Nils är verkligen ingen teorinörd, btw)
Jag sade att jag tyckte de var meningslösa ur ett problemlösningsperspektiv, då jag ofta vill
bli rädd när jag spelar skräckrollspel - inte få höra att min rollperson blir rädd och sedan skådespela rädsla så trovärdigt jag kan.
Herr Nils invände och sade något i stil med "jamen det är inte så man ska använda dem; spelaren skall inte gå omkring helt utan minsta föraning om att något läskigt skall kunna hända för att sedan - Oj! Något läskigt inträffade och rollpersonen blev så rädd att han började fly i panik - utan meningen är snarare att ge spelaren en direkt obehagskänsla av att Snart kan något läskigt dyka upp som gör att man tappar kontrollen över sin rollperson."
Det här var en renodlad problemlösningsdiskussion. Jag och Herr Nils har pratat rätt mycket om att skrämma spelarna (vi är sadistiska spelledare som vill göra spelarna obehagliga till mods på riktigt) och även om vi nästan aldrig pratar om termerna i sig, så är vi tydligt inställda på
tänket som termerna pratar om. När som helst så hade vi kunnat börja prata förbi varandra varpå diskussionen skulle ballat ur, om någon av oss skulle ha börjat prata om skräck ur ett rollgestaltnings- eller samberättarperspektiv.
Men vi är tydligt inställda på en och samma vision, och därför kan vi sådana här handbegripliga och praktiska råd till varandra.
Men här är grejen - när jag pratar med dem i min gamla spelgrupp så har vi pratat mer om skräcktabeller ur ett samberättarperspektiv; vilket medför att vi kommer fram till
helt andra användningsområden. Där finns det ingen poäng alls med att vara rädd för att skräcktabellen eventellt ska komma att användas, utan där handlar det mer om att ge output som är engagerande och skrämmande att samberätta utifrån.
(Jag har skrivit något inlägg om detta, om någon skulle vara intresserad)
Alltså; termerna är inte så intressanta att diskutera i sig, men
tänket med dem kan få en att börja klura i nya banor och se nya och lämpligare användningsområden. Jag menar; för inte så många år sedan så fräste jag åt skräcktabeller punkt slut - och menade att de inte hade
någon funktion.
De här termerna och tänket bakom dem kan alltså öppna för en del nya idéer.
