Nekromanti Rollspel är skrivna för de som gillar att plugga.

[MrG]

Re: -

Det skulle det säkert, men vad har det med My Life With Master att göra?

Du är en jävel på att kapa trådar, Gunnar!

Inte säker på hur jag ska tolka din smiley... Jag försökte vidarutvekla resonemanget om rollspeliga produkter som bara innehölle en story (som My life...). Fortsättning på det du skrev och framför allt relaterat till det Arvid skrev i trådstarten om:

De som är intresserade av att locka nytt folk till hobbyn borde skriva spel som inte kräver att man är nördig, och skapa en ny målgrupp. Plocka upp och köra, med andra ord.

Det slutade i förslaget:

Skulle det kunna vara något, fem scenariot till kaffet? Karaktärer och allt man behöver inkluderat (tillsätt ev två tärningar).

Om Arvid känner att jag kapat hans tråd ber jag så hemskt mycket om ursäkt (men är inte ett sett att komma till det onördiga rollspelet?)

-Gunnar (känner sig som korkad om jag missuppfattade tråden så mycket, var mitt svar på orginalposten också ute och svävade?)

 

[hraufnir]

Lajv - att läsa eller inte läsa?

Jag är inbiten lajvare, och vågar påstå att jag är en av norrbottens mest aktiva arrangörer. Jag åker på flertalet lajv varje år, och då det faller mig på blir det gärna lajv i nya världar som jag tidigare inte besökt.

Nu är jag en av de där lajvarna som dels gärna läser i rollspel, men även gärna vill ha mer information från arrangörerna om hur DE vill att lajven skall utformas. Eller snarare hur de vill att de olika elementen i världen skall utformas. Det finns en annan klass av lajvare, de vi i "branschen" brukar kalla för charterlajvare. De som helst bara packar sina saker och åker på ett lajv, läser reglerna och förutsätter att de kan världen någorlunda efter att ha skummat hemsidan en gång.

Jag som arrangör blir tokig på båda, (fastän jag tillhör ena sorten) och det är för att en charterlajvare inte ens alltid läser reglerna, och sällan faktiskt läser vad jag som arrangör sagt. De utgår från någon form av standard-regelverk som gäller på de flesta lajv (vilket tyvärr är sant, oavsett fokus på lajvet (vilket borde kräva olika regelverk, något som NI vet väl ) och tar sina vanliga paltor och åker.
Men det är även för att en lajvare av den djupdykande sortern faktiskt kräver av mig mer än jag har preseterat, eller åtminstone kräver av mig mer än jag känner att jag vill prestera inför ett enskilt lajv.

Jag faller själv i fällan för "skriva mycket för djupdykare", men hoppas kunna rädda upp det hela för de som inte är så intresserade (jag arrangerar mest "annorlunda" lajv jämfört med resten av de lokala arrangörerna, så charter har jag inget för.)
Här ses min senaste kampanj t.ex.

 

[Fiktionslek]

Re: En anekdot

Jag tycker Jonas lösning låter cool .

Men avsaknaden av setting som en "feature" är inget som övertygar mig. Spelet hade i mitt tycke blivit ännu mer intressant med en setting som genom sin konstitution och presentation verkade för spelets tema. Sen kan man lägga till hjälp för att spela även i andra miljöer med liknande verkan. Men detta hade förstås tagit ytterligare plats.

Hälsar

Christian

 

[Organ]

Re: Nu tycker jag att du är ute och cyklar (ant)

Parallel Worlds är precis ett sånt spel jag menar att det är en variant på BRP. Oj, lite nya namn på grundegenskaperna, färdigheterna och andra tärningar, men när man väl sitter vid spelbordet fungerar det precis likadant.

Det verkar på mig som att du har samma järnkoll på BRP som på D&D.

/Anders

 

[Gurgeh]

En handfull setting

Men avsaknaden av setting som en "feature" är inget som övertygar mig. Spelet hade i mitt tycke blivit ännu mer intressant med en setting som genom sin konstitution och presentation verkade för spelets tema. Sen kan man lägga till hjälp för att spela även i andra miljöer med liknande verkan. Men detta hade förstås tagit ytterligare plats.

Det finns faktiskt många berättelser där settingen är ganska ointressant -- den är bara en kuliss för handlingen, och är egentligen fullständigt utbytbar mot en helt annan setting. Antag att vi istället för My Life With Master har spelet My Life As a Badass Who Tricks Two Gangs And Cleans Up the Town. Spelledaren Akira Kurosawa låter det utspela sig i feodaljapan, spelledaren Sergio Leone låter det utspela sig i vilda västern, och spelledaren Walter Hill låter det utspela sig under förbudstiden i USA. Vilken setting de valt är egentligen helt ointressant, eftersom det viktiga i historien är hjälten, de krigande fraktionerna och deras samspel. Allt annat är kulisser. En väl utbyggd setting hade gjort att både spelet och spelupplevelsen blivit nedtyngda av irrelevanta detaljer.

/tobias

 

[Nightowl]

Jävligt bra exempel! [ANT]

Och det säger jag som gammal setting-freak.

Erik, gör inte en nödvändighet av dygden

 

[Troberg]

Re: En handfull setting

Antag att vi istället för My Life With Master har spelet My Life As a Badass Who Tricks Two Gangs And Cleans Up the Town. Spelledaren Akira Kurosawa låter det utspela sig i feodaljapan, spelledaren Sergio Leone låter det utspela sig i vilda västern, och spelledaren Walter Hill låter det utspela sig under förbudstiden i USA.

Eller så kan man låta det utspela sig i vikingatidens Island med tunga knivar eller i en fantasysetting med Carradine och en toplessprincessa,

 

[Fiktionslek]

Re: Jävligt bra exempel! -- Visst, men på vad?

Visst är det goda exempel -- men på vad?

Det finns faktiskt många berättelser där settingen är ganska ointressant -- den är bara en kuliss för handlingen, och är egentligen fullständigt utbytbar mot en helt annan setting. Antag att vi istället för My Life With Master har spelet My Life As a Badass Who Tricks Two Gangs And Cleans Up the Town. Spelledaren Akira Kurosawa låter det utspela sig i feodaljapan, spelledaren Sergio Leone låter det utspela sig i vilda västern, och spelledaren Walter Hill låter det utspela sig under förbudstiden i USA. Vilken setting de valt är egentligen helt ointressant, eftersom det viktiga i historien är hjälten, de krigande fraktionerna och deras samspel. Allt annat är kulisser. En väl utbyggd setting hade gjort att både spelet och spelupplevelsen blivit nedtyngda av irrelevanta detaljer.

/tobias

Alla filmerna har ju settings, liksom Dashiell Hammets böcker har, och dessa verkar också helt klart för berättelsen. Personerna och deras handlingar formas av settingen, är bara begripliga mot settingen som bakgrund. Det här ser man lätt om man istället tänker sig att Bruce Willis kommer till Katthult eller Bullerbyn.

Att filmernas olika settings skulle vara "helt ointressanta" eller enbart "kulisser" är därför ingen tolkning som jag ställer upp på. Jag är ingen filmvetare, men det kanske inte krävs för att gissa att regissörerna knappast delade Gurgehs analys. Varför göra samma story i en annan setting, om settingen är helt ointressant?

Sedan menar jag absolut inte att varje rollspel måste åtföljas av en "komplett" värld. Där håller jag helt med Gurgeh, för en komplett värld kväver istället för att utmana spelarnas medskapande, precis som frånvaron av värld utelämnar dem åt deras egna invanda stereotyper. Det är svårt att använda setting på det sätt jag menar, och jag tror någonstans att om man bara ser på setting som kulisser, "färg" eller ett osorterat förråd av repertoarelement för spelarna att använda, ja, då blir det lätt väldigt menlöst och utbytbart. En lagom avvägd och genomtänkt presenterad spelvärld kan däremot möjliggöra och begränsa vad som kan ske i spelet och utmana spelarna på ett mer mångfacetterat sätt än vad regler någonsin kan göra.

Slutligen kan säkert den fiffige och kunnige hitta undantag. Men jag tror att det blir fråga om just undantag. Och vi vet ju alla att sådana bekräftar ... settingens betydelse?

Hälsar

Christian

 

[Krille]

Re: Jävligt bra exempel! -- Visst, men på vad?

Alla filmerna har ju settings, liksom Dashiell Hammets böcker har, och dessa verkar också helt klart för berättelsen.

Gör de? På vilket sätt skiljer sig ståryn i Last Man Standing från Yojimbo?

Att filmernas olika settings skulle vara "helt ointressanta" eller enbart "kulisser" är därför ingen tolkning som jag ställer upp på.

Tja, frågan är varför teaterregissörer och skådespelare vill göra en massa Hamlet hela tiden. I rätt många fall utspelar den sig till och med fortfarande i Danmark.

 

[Krille]

Och för att fortsätta med teatern

Tja, frågan är varför teaterregissörer och skådespelare vill göra en massa Hamlet hela tiden. I rätt många fall utspelar den sig till och med fortfarande i Danmark.

Hur många tänker ens på att Hamlet utspelar sig i Danmark?

 

[Fiktionslek]

Re: Jävligt bra exempel! -- Visst, men på vad?

Gör de? På vilket sätt skiljer sig ståryn i Last Man Standing från Yojimbo?

Det har jag väl inte sagt att den gör?

Jag menar att settingen förser med en bakgrund som ger personerna och händelserna mening och rimlighet. Att detta kan ske med hjälp av olika settings som har saker gemensamt innebär ju inte att vilken setting som helst hade fungerat.

Tja, frågan är varför teaterregissörer och skådespelare vill göra en massa Hamlet hela tiden. I rätt många fall utspelar den sig till och med fortfarande i Danmark.

Nej, det är ju inte alls det som är frågan. Frågan är väl istället vad poängen hade varit att låta Hamlet utspela sig på en bondgård i Bretagne, om inte detta settingbyte spelade någon roll?

Hälsar

Christian

 

[Krille]

Hamlet

Nej, det är ju inte alls det som är frågan. Frågan är väl istället vad poängen hade varit att låta Hamlet utspela sig på en bondgård i Bretagne, om inte detta settingbyte spelade någon roll?

Den här utspelar sig i New York, så varför skulle inte en gård i Bretagne funka? Och Romeo och Juliet känner vi också under en massa olika varianter, inklusive West Side Story, Ronja Rövardotter och en klase andra. Och Kung Lear blev ju Ran när Kurosawa lade tassarna på den.

 

[Fiktionslek]

Re: Hamlet

Den här utspelar sig i New York, så varför skulle inte en gård i Bretagne funka? Och Romeo och Juliet känner vi också under en massa olika varianter, inklusive West Side Story, Ronja Rövardotter och en klase andra. Och Kung Lear blev ju Ran när Kurosawa lade tassarna på den.

Precis. Men om man menar att setting är helt ointressant så är det väl svårt att se en poäng med de varianter du räknar upp? Varför byta setting eller ens ändra scenografin från en uppsättning till en annan?

Du visar min poäng på ett alldeles utmärkt sätt.

Hälsar en tacksam

Christian

 

[Krille]

Bestäm dig

Varför byta setting eller ens ändra scenografin från en uppsättning till en annan?

Bestäm dig. Ska Hamlet byta setting, eller ska den inte?

Visar jag upp en Hamlet i New York så är det stöd för att settingen spelar roll, annars hade den inte varit i New York. Visar jag upp en Hamlet i Elsinore i Danmark så är det stöd för att settingen spelar roll, annars hade det inte varit originalsettingen.

Så bestäm dig.

 

[Fiktionslek]

Re: Bestäm dig

Om du läser om mina poster så ser du nog att jag hela tiden sagt att setting spelar roll. Om det är en originalsetting eller en annan setting som spelar roll spelar däremot ingen principiell roll, eftersom båda spelar roll på sina respektive vis och den här tråddelen handlade om huruvida avsaknaden av en setting (som spelar roll) spelar roll i rollspel.

Hälsar

Christian

 

[Gurgeh]

Världelösa spel

Att filmernas olika settings skulle vara "helt ointressanta" eller enbart "kulisser" är därför ingen tolkning som jag ställer upp på. Jag är ingen filmvetare, men det kanske inte krävs för att gissa att regissörerna knappast delade Gurgehs analys. Varför göra samma story i en annan setting, om settingen är helt ointressant?

Saken är ju den att det faktum att settingen är helt utbytbar visar att den bara är en kuliss. Allt vi behöver för att berätta historien är en by, två gäng och en hjälte. Om byn, gängen och hjälten råkar befinna sig i feodaljapan, vilda västern eller på Island spelar ingen roll.

Varför olika regissörer sedan vill berätta samma historia? De ser berättandet som viktigare än originalitet i berättelsen? De vill berätta samma historia som någon annan, men på sitt eget sätt? Eller något helt annat, jag är inte filmregissör. Trologen har de helt enkelt tänkt att "det var en spännande historia, undrar hur jag skulle berätta den". Sedan har de konstaterat att miljön inte spelade någon roll och helt enkelt placerat berättelsen på en plats som de redan var bekväma med.

Sedan menar jag absolut inte att varje rollspel måste åtföljas av en "komplett" värld.

Och jag menar att vissa rollspel till och med blir bättre utan att åtföljas av en komplett värld, eller en värld alls. I My Life With Master skulle en beskrivning av världen utanför byn bara vara slöseri med trycksvärta, och slöseri med spelledarens tid, eftersom den är oväsentlig för spelet. Då låter man helt enkelt bli att beskriva den och sparar både trycksvärtan och tiden.

/tobias

 

[Fiktionslek]

Ok [ANT]

Jag känner inte att jag har något mer att svara på detta utöver vad jag redan sagt i resten av tråden.

Hälsar

Christian

 

[Arfert]

Re: Ok [ANT]

tycker du har en poäng eller två Christian, om jag fattat den här långa tråden rätt.. visst sjutton spelar settingen roll i en film... även om exempelvis svenska filmare har svårt att fatta att det VISUELLA är sjukt viktigt för storyn... Hur hade SIN CITY till exempel vart om den utspelat sig i en annan setting, t.ex. Marseille 1951 eller St. Petersburg 1993? Det hade blivit en helt annan film. I rollspel ger settingen Flavour och påverkar hur spelarna spelar sina roller.

 

[Sodivra]

Re: Världelösa spel

Whoa, whoa!

Och jag menar att vissa rollspel till och med blir bättre utan att åtföljas av en komplett värld, eller en värld alls. I My Life With Master skulle en beskrivning av världen utanför byn bara vara slöseri med trycksvärta, och slöseri med spelledarens tid, eftersom den är oväsentlig för spelet.

Jag utgick hela tiden från att vi pratade om tips hur man låter den gotiska miljön och 1800-talets vardagsliv lyfta fram temat, snarare än beskriva världen utanför byn...

..vilket faktiskt är en ganska schysst idé.

 

[Krille]

Re: Ok [ANT]

tycker du har en poäng eller två Christian, om jag fattat den här långa tråden rätt.. visst sjutton spelar settingen roll i en film...

Visst sjutton har han en poäng. Min poäng är att hans poäng inte är en generell poäng. Alla stårysar är inte beroende av en setting. En hel del är det, men inte alla, vilket just Yojimbo/Last Man Standing/Korpen Flyger/För En Handfull Dollar med flera varianter visar.

Sen ska man inte heller förglömma pengarnas roll i filmindustrins kreativa process. En regissör är inte helt fri att skapa precis vad han vill - han måste sälja sitt manus till en producent. Det är alltid lättare att sälja filmmanus som utspelar sig här och nu, lite knepigare att sälja filmmanus som utspelar sig här eller nu men inte båda, och ännu knepigare att sälja filmmanus som vare sig är här eller nu.

En viktig faktor i detta är rekvisita och kulisser: vad kan producenten få tag på åt regissören? Ju mindre här och nu desto mer får producenten jobba för att få tag på det åt regissören, vilket innebär en dyrare film.

Så en mycket stor bidragande orsak till att Kurosawa satte Yojimbo i Japan var förmodligen att det redan fanns kulisstäder i filmstudion i Tokyo och en stor klase rekvisita i form av kläder och svärd liggande i lager.