Nekromanti Rollspel - fattig genre (?) (nu i rätt forum)
- Thread starter pender
- Start date
Utveckla gärna
Och alla ANDRA incitament som CoC kan använda för att binda rollpersonerna vid det tänkta äventyret kan ju användas i vilket rollspel som helst - även Kult, men i Kult har vi flera, för människan är en gud, egentligen. De har mörka hemligheter. De ingredienserna ger upphov till typiska Kultintriger som spelet är (i min vetskap) ensamma om att köra. -och det är givetvis så man SKA köra, om man vet vad man håller på med. Där har du det nymodiga. Kultspelare ska inte bara vara "ivägen", de ska vara själva "målet" för de onda. Spelpjäserna. Marionetterna. Vågfördelarna.
Gillar det tankesättet. Skarpt. Skulle gärna se en utveckling kring resonemanget "typiska Kultintriger"! Vad har ni för synpunkter kring detta?
*skickar iväg Önskelistan till tomten*
/images/icons/grin.gif
Wee // F
Och alla ANDRA incitament som CoC kan använda för att binda rollpersonerna vid det tänkta äventyret kan ju användas i vilket rollspel som helst - även Kult, men i Kult har vi flera, för människan är en gud, egentligen. De har mörka hemligheter. De ingredienserna ger upphov till typiska Kultintriger som spelet är (i min vetskap) ensamma om att köra. -och det är givetvis så man SKA köra, om man vet vad man håller på med. Där har du det nymodiga. Kultspelare ska inte bara vara "ivägen", de ska vara själva "målet" för de onda. Spelpjäserna. Marionetterna. Vågfördelarna.
Gillar det tankesättet. Skarpt. Skulle gärna se en utveckling kring resonemanget "typiska Kultintriger"! Vad har ni för synpunkter kring detta?
*skickar iväg Önskelistan till tomten*
/images/icons/grin.gif
Wee // F
Rising
Vila i frid
Det där med ARGUMENT är trevligt...
Ja, jösses, det här inlägget hoppades jag inte skulle göras, för det är ju som ni förstår en läcker karamell för alla elaka kultursnobbar som vill mena att kulturdumskallar är ena riktiga nollor och bla bla bla...
-Det har ju nämligen inte ett enda argument!!!
Innan någon sådan dumskalle lägger sig i känner jag mig tvingad att skyndsamt lägga mig i och rädda diskussionen. Jag gör det med att presentera alla mina åsikter som enkla stadgar för att förenkla för mina meningsmotståndare att komma med lite mer begåvade mothugg fortsättningsvis:
#1: Smaken är som baken, men människor som inte VILL ens PROVA annat än det som serveras av storföretag är ena riktiga dumskallar. De som ser ner på kultureliten och säger "modern konst är skit" osv. är dumma i huvudet.
#2: En del av det vi kallar "smak" är faktiskt också "kunnande". En cineast KAN mer om film än en vanlig dåre på stan. Till viss del är faktiskt hans kritik därför "bättre" än den vanliga människans.
#3: Till viss del beror skillnaderna mellan kulturelitistens smak och vanliga människor på kulturelitistens större referensramar. En vanlig människa kanske går på bio tre gånger om året, medans kritikern kanske hundra, någonting. Därför har han större behov av nytänkande och förnyelse. Om "marcoolio"-folket bara PROVAR att lyssna på Silverbullit, The Plan, Mazarine Street och Badly Drawn Boy så tror jag inte att de fortsätter resonera "Nä, jag lyssnar hellre på min Limp Biscuit-skiva. Och så gillar jag Afro Man" - helt enkelt för att alla som de facto HAR stora referensramar också förbluffande nog väljer bort mycket av det som "vanligt" folk tar för givet är bra.
#4: Om kulturelitismen får finnas, synas och komma till tals kan den fungera som informationskanal på samma sätt som reklam och diverse forum för skräpkultursspridning (Mtv-galan, texempel) och breddar därför kulturinformationen. Typiskt bra, om du frågar mig.
#5: Med ovanstående punkter hävdar jag att den utbredda misstron till påstådda "experter" och kritiker är väldigt farlig. Den resulterar på sikt till fler dokusåpor, fler Offspring, fler reklamradiokanaler och mer Tv3-nyheter. På samma sätt som kulturFÖRAKT från eliten är förkastlig, så är också dumheten upphöjd till NORM något väldigt farligt. Jag gillar det inte, iaf.
Kommer någon med bra argument så fortsätter jag gärna diskussionen. Om ni bara är ute efter -gäsp- tråkiga personangrepp måste jag dessvärre behandla er som fårskallar.
/Rising
Ja, jösses, det här inlägget hoppades jag inte skulle göras, för det är ju som ni förstår en läcker karamell för alla elaka kultursnobbar som vill mena att kulturdumskallar är ena riktiga nollor och bla bla bla...
-Det har ju nämligen inte ett enda argument!!!
Innan någon sådan dumskalle lägger sig i känner jag mig tvingad att skyndsamt lägga mig i och rädda diskussionen. Jag gör det med att presentera alla mina åsikter som enkla stadgar för att förenkla för mina meningsmotståndare att komma med lite mer begåvade mothugg fortsättningsvis:
#1: Smaken är som baken, men människor som inte VILL ens PROVA annat än det som serveras av storföretag är ena riktiga dumskallar. De som ser ner på kultureliten och säger "modern konst är skit" osv. är dumma i huvudet.
#2: En del av det vi kallar "smak" är faktiskt också "kunnande". En cineast KAN mer om film än en vanlig dåre på stan. Till viss del är faktiskt hans kritik därför "bättre" än den vanliga människans.
#3: Till viss del beror skillnaderna mellan kulturelitistens smak och vanliga människor på kulturelitistens större referensramar. En vanlig människa kanske går på bio tre gånger om året, medans kritikern kanske hundra, någonting. Därför har han större behov av nytänkande och förnyelse. Om "marcoolio"-folket bara PROVAR att lyssna på Silverbullit, The Plan, Mazarine Street och Badly Drawn Boy så tror jag inte att de fortsätter resonera "Nä, jag lyssnar hellre på min Limp Biscuit-skiva. Och så gillar jag Afro Man" - helt enkelt för att alla som de facto HAR stora referensramar också förbluffande nog väljer bort mycket av det som "vanligt" folk tar för givet är bra.
#4: Om kulturelitismen får finnas, synas och komma till tals kan den fungera som informationskanal på samma sätt som reklam och diverse forum för skräpkultursspridning (Mtv-galan, texempel) och breddar därför kulturinformationen. Typiskt bra, om du frågar mig.
#5: Med ovanstående punkter hävdar jag att den utbredda misstron till påstådda "experter" och kritiker är väldigt farlig. Den resulterar på sikt till fler dokusåpor, fler Offspring, fler reklamradiokanaler och mer Tv3-nyheter. På samma sätt som kulturFÖRAKT från eliten är förkastlig, så är också dumheten upphöjd till NORM något väldigt farligt. Jag gillar det inte, iaf.
Kommer någon med bra argument så fortsätter jag gärna diskussionen. Om ni bara är ute efter -gäsp- tråkiga personangrepp måste jag dessvärre behandla er som fårskallar.
/Rising
Dags att byta tillbaka till skräckforumet igen?
"Skulle gärna se en utveckling kring resonemanget "typiska Kultintriger"! Vad har ni för synpunkter kring detta?"
Det låter som en riktig "Rising-tråd" och då brukar det bli kul. /images/icons/smile.gif Med tanke på att detta är rollspelsforumet där det är rätt hög genomströmningshastighet på trådarna så vore det kanske bättre att skapa en ny tråd på Skräckspelsforumet med temat kultintriger? Den här tråden är dessutom redan rätt fet.
"Skulle gärna se en utveckling kring resonemanget "typiska Kultintriger"! Vad har ni för synpunkter kring detta?"
Det låter som en riktig "Rising-tråd" och då brukar det bli kul. /images/icons/smile.gif Med tanke på att detta är rollspelsforumet där det är rätt hög genomströmningshastighet på trådarna så vore det kanske bättre att skapa en ny tråd på Skräckspelsforumet med temat kultintriger? Den här tråden är dessutom redan rätt fet.
Rising
Vila i frid
Bra initiativ, Arcana, på skräckforumet...[nt]
NT = Nakna Tanter
/Rising
Förresten - Den här tråden tror jag ingen klickar på, så den tänker jag använda som "Hemlig Tråd" där jag ämnar bjuda på en liten delikatess:
En dikt av Johan Rising: Allt kommer att bli bra nu
Grattis!
NT = Nakna Tanter
/Rising
Förresten - Den här tråden tror jag ingen klickar på, så den tänker jag använda som "Hemlig Tråd" där jag ämnar bjuda på en liten delikatess:
En dikt av Johan Rising: Allt kommer att bli bra nu
Grattis!
DanielSchenström
Swashbuckler
Re: Tjaaaa...
Sen finns det dom av oss som inte gillar filosoferande i böcker eller film och således struntar fullständigt i det i rollspel också. Eller åtminstone skiljer på underhållning och meningsfulla diskussioner. Jag ser på film, spelar rollspel och läser för att bli underhållen, om det är en massa filosoferande så bryter det illusionen. "Jaha, ett budskap..."
Sen finns det dom av oss som inte gillar filosoferande i böcker eller film och således struntar fullständigt i det i rollspel också. Eller åtminstone skiljer på underhållning och meningsfulla diskussioner. Jag ser på film, spelar rollspel och läser för att bli underhållen, om det är en massa filosoferande så bryter det illusionen. "Jaha, ett budskap..."
Rosen
Myrmidon
Re: Det där med ARGUMENT är trevligt...
De som ser ner på kultureliten och säger "modern konst är skit" osv. är dumma i huvudet.
Om "marcoolio"-folket bara PROVAR att lyssna på Silverbullit, The Plan, Mazarine Street och Badly Drawn Boy så tror jag inte att de fortsätter resonera "Nä, jag lyssnar hellre på min Limp Biscuit-skiva. Och så gillar jag Afro Man"
För en tid sen skrev jag i en annan diskussion (ungefär) "Om du nu nödvändigtvis måste framhålla att du är en elitistisk snobb som föraktar alla andra stilar än din egen så behöver du väl bara säga det?"
Nu sa du det.
Om ni bara är ute efter -gäsp- tråkiga personangrepp måste jag dessvärre behandla er som fårskallar.
Fair enough, men bli inte förvånad om vi behandlar dig likadant tillbaks...
--
Åke
De som ser ner på kultureliten och säger "modern konst är skit" osv. är dumma i huvudet.
Om "marcoolio"-folket bara PROVAR att lyssna på Silverbullit, The Plan, Mazarine Street och Badly Drawn Boy så tror jag inte att de fortsätter resonera "Nä, jag lyssnar hellre på min Limp Biscuit-skiva. Och så gillar jag Afro Man"
För en tid sen skrev jag i en annan diskussion (ungefär) "Om du nu nödvändigtvis måste framhålla att du är en elitistisk snobb som föraktar alla andra stilar än din egen så behöver du väl bara säga det?"
Nu sa du det.
Om ni bara är ute efter -gäsp- tråkiga personangrepp måste jag dessvärre behandla er som fårskallar.
Fair enough, men bli inte förvånad om vi behandlar dig likadant tillbaks...
--
Åke
Countess_Malin
Veteran
Re: Kulturelitism är faktiskt bra [jätte - OT]
Jag tänker inte störtdyka in i denna debatt, men ett litet inlägg kan jag kosta på mig.
Vi får se det hela objektivt. De dussinmänniskor som uppskattar "fulkultur" gör nog det eftersom de inte förstår bättre. Jag förväntar mig inte att en person vars favoritprogram är tex Baren ska orka plöga sig igenom en "seriös" tegelstensbok. Dessutom handlar det hela om intresse, tycker man om Baren, så behöver ju inte det betyda att man aldrig skulle vilja läsa Kafka, och tvärtom... Bara för att man är konsument (jepp, alla är vi konsumenter, sad but true!) av "finkultur" innebär det inte garanterat att man inte tycker att det är roligt att titta på Baren.
Jag anser att människan, oavsett vilken typ av konsument, behöver kultur i lagom doser. Utan att definiera begreppet kultur då... för det är ett helt annat ämne...
För att koppla an till rollspelandet, så handlar det hela om intresse och vad för preferenser man har och vilket humör man är på. Ibland uppskattar man det ena, och ibland det andra.
För övrigt så tycker jag inte att man kan jämföra böcker med rollspel så där rakt av...
Jag tänker inte störtdyka in i denna debatt, men ett litet inlägg kan jag kosta på mig.
Vi får se det hela objektivt. De dussinmänniskor som uppskattar "fulkultur" gör nog det eftersom de inte förstår bättre. Jag förväntar mig inte att en person vars favoritprogram är tex Baren ska orka plöga sig igenom en "seriös" tegelstensbok. Dessutom handlar det hela om intresse, tycker man om Baren, så behöver ju inte det betyda att man aldrig skulle vilja läsa Kafka, och tvärtom... Bara för att man är konsument (jepp, alla är vi konsumenter, sad but true!) av "finkultur" innebär det inte garanterat att man inte tycker att det är roligt att titta på Baren.
Jag anser att människan, oavsett vilken typ av konsument, behöver kultur i lagom doser. Utan att definiera begreppet kultur då... för det är ett helt annat ämne...
För att koppla an till rollspelandet, så handlar det hela om intresse och vad för preferenser man har och vilket humör man är på. Ibland uppskattar man det ena, och ibland det andra.
För övrigt så tycker jag inte att man kan jämföra böcker med rollspel så där rakt av...
Håhå jaja ...
»[...] det här var kväkande från okunnighetens träsk [...]»
Magnus skrev andra upplagan av Kult.
- - -
Jag tycker mig för övrigt kunna spåra en bristande netikett från din sida och känner behov av att tillrättavisa dig. Den citerade formuleringen ovan betyder nämligen: »den som skrev det här kan ingenting» och är inget annat än ett personangrepp.
Du ligger ofta snubblande nära (och ibland på fel sida om) gränsen för vad jag skulle kalla personangrepp. Det går alldeles utmärkt att debattera och föra en diskussion utan att använda ord som »idiotisk», »fårskalle», »korkad» &c.
Jag manar till bättring och hoppas att så sker - inte minst därför att du ofta är inblandad i intressanta och tänkvärda debatter. Jag tycker bara att du kan framföra dina argument på ett mindre nedlåtande sätt.
»[...] det här var kväkande från okunnighetens träsk [...]»
Magnus skrev andra upplagan av Kult.
- - -
Jag tycker mig för övrigt kunna spåra en bristande netikett från din sida och känner behov av att tillrättavisa dig. Den citerade formuleringen ovan betyder nämligen: »den som skrev det här kan ingenting» och är inget annat än ett personangrepp.
Du ligger ofta snubblande nära (och ibland på fel sida om) gränsen för vad jag skulle kalla personangrepp. Det går alldeles utmärkt att debattera och föra en diskussion utan att använda ord som »idiotisk», »fårskalle», »korkad» &c.
Jag manar till bättring och hoppas att så sker - inte minst därför att du ofta är inblandad i intressanta och tänkvärda debatter. Jag tycker bara att du kan framföra dina argument på ett mindre nedlåtande sätt.
DanielSchenström
Swashbuckler
Re: Tjaaaa...
Ja det är väl så att det som funkar funkar för dem som vill ha det så. Funkar det inte så ändrar man på sig eller dör ut.
Ja det är väl så att det som funkar funkar för dem som vill ha det så. Funkar det inte så ändrar man på sig eller dör ut.
Krille
Super Moderator
Re: Alltså, jag GILLAR CoC...
"Är inte det rätt unikt? Jag känner inte till något annat rollspel där det är så."
Det gör jag. Uppnå level 20 så kan du nog spöa gudar i AD&D också, ska du se.
"De har mörka hemligheter. De ingredienserna ger upphov till typiska Kultintriger som spelet är (i min vetskap) ensamma om att köra."
Tja, kanske inte mörka hemligheter, men hemligheter som en del av spelet har funnits sedan urminnes tider. Törs jag påminna om till exempel vilket stort intryck ens rollpersons förflutna innebär i Pendragon eller Ars Magica, båda långt före Kult? Eller att det finns motsvarande "mörka hemligheter" som nackdelar i GURPS?
"Kultspelare ska inte bara vara "ivägen", de ska vara själva "målet" för de onda. Spelpjäserna. Marionetterna. Vågfördelarna."
Återigen, var är det nytänkande i det? Jag kan ta upp ett annat tämligen välkänt spel: Star Wars RPG. Rollpersonerna utgör hotet mot Kejsarens Nya Ordning, och är därför målet för den kejserliga krigsmaskinen. Det är upp till rollpersonerna att utvecklas, gömma sig, intrigera och så småningom försöka störta den Nya Ordningen. De kommer att användas i detta syfte av andra kraftfulla grenar i galaxen. De är, precis som du säger, målet, spelpjäserna, marionetterna och vågfördelarna.
"Det låter som om du, när du defenierar vad som är "mänskligt", fokuserar helt på förmågor och färdigheter."
Nej, jag fokuserar helt på psyket. Hur tänker en nephilim? Jag kan över huvud taget inte föreställa mig det, och därför anser jag mig inte kunna spela Nephilim. Hur tänker en ängel eller en djävul? Jag kan bara komma på Dogma-liknande (filmen alltså) parodier på det, och därför skulle In Nomine sluta som en hejdlös fars på den kristna dogman. Hur tänker en vampyr? Tja, där finns det lite mänsklighet kvar, så där är det i alla fall möjligt att rollspela, men det är definitivt inte en roll som jag skulle uppskatta. Jämför den schizofrena rollen i Kult.
"Därför gillar jag WW:s vampyrer (som är utpräglade psykologiska profiler (ravnos=sangviniker, brujah=koleriker, nosferatu=melankoliker osv))"
Zzzzz...
Här tar du fram de värsta sidorna med klanväsendet i Vampire, som alla fanatiker hävdar måste brytas upp, och hävdar det som en fördel. Nej, i det här fallet ställer jag mig på fanatikernas sida: spola alla psykologiska profiler från Vampires klaner. Rätt ner i slasken med dem! Det leder till stereotypt och totalt ointressant rollspel.
"tycker att Kults system med fördelar och nackdelar i samband med grundidén om att nackdelarna faktiskt kan vara "bra" för att se genom illusionerna gör att Kult känns MER mänskligt för mig än spel där man önskar sig en idiotrollperson med blont hår och 18 i alla grundegenskaper och bara tjim och tjohej."
Må så vara. Jag har dock träffat på få rollspel där man önskar sig idiotrollpersoner med blont hår och 18 i alla grundegenskaper (det skulle väl vara AD&D då). Jag föredrar intressanta rollpersoner framför nerdekade psykbryt eller homoerotiska naziförebilder.
"Är inte det rätt unikt? Jag känner inte till något annat rollspel där det är så."
Det gör jag. Uppnå level 20 så kan du nog spöa gudar i AD&D också, ska du se.
"De har mörka hemligheter. De ingredienserna ger upphov till typiska Kultintriger som spelet är (i min vetskap) ensamma om att köra."
Tja, kanske inte mörka hemligheter, men hemligheter som en del av spelet har funnits sedan urminnes tider. Törs jag påminna om till exempel vilket stort intryck ens rollpersons förflutna innebär i Pendragon eller Ars Magica, båda långt före Kult? Eller att det finns motsvarande "mörka hemligheter" som nackdelar i GURPS?
"Kultspelare ska inte bara vara "ivägen", de ska vara själva "målet" för de onda. Spelpjäserna. Marionetterna. Vågfördelarna."
Återigen, var är det nytänkande i det? Jag kan ta upp ett annat tämligen välkänt spel: Star Wars RPG. Rollpersonerna utgör hotet mot Kejsarens Nya Ordning, och är därför målet för den kejserliga krigsmaskinen. Det är upp till rollpersonerna att utvecklas, gömma sig, intrigera och så småningom försöka störta den Nya Ordningen. De kommer att användas i detta syfte av andra kraftfulla grenar i galaxen. De är, precis som du säger, målet, spelpjäserna, marionetterna och vågfördelarna.
"Det låter som om du, när du defenierar vad som är "mänskligt", fokuserar helt på förmågor och färdigheter."
Nej, jag fokuserar helt på psyket. Hur tänker en nephilim? Jag kan över huvud taget inte föreställa mig det, och därför anser jag mig inte kunna spela Nephilim. Hur tänker en ängel eller en djävul? Jag kan bara komma på Dogma-liknande (filmen alltså) parodier på det, och därför skulle In Nomine sluta som en hejdlös fars på den kristna dogman. Hur tänker en vampyr? Tja, där finns det lite mänsklighet kvar, så där är det i alla fall möjligt att rollspela, men det är definitivt inte en roll som jag skulle uppskatta. Jämför den schizofrena rollen i Kult.
"Därför gillar jag WW:s vampyrer (som är utpräglade psykologiska profiler (ravnos=sangviniker, brujah=koleriker, nosferatu=melankoliker osv))"
Zzzzz...
Här tar du fram de värsta sidorna med klanväsendet i Vampire, som alla fanatiker hävdar måste brytas upp, och hävdar det som en fördel. Nej, i det här fallet ställer jag mig på fanatikernas sida: spola alla psykologiska profiler från Vampires klaner. Rätt ner i slasken med dem! Det leder till stereotypt och totalt ointressant rollspel.
"tycker att Kults system med fördelar och nackdelar i samband med grundidén om att nackdelarna faktiskt kan vara "bra" för att se genom illusionerna gör att Kult känns MER mänskligt för mig än spel där man önskar sig en idiotrollperson med blont hår och 18 i alla grundegenskaper och bara tjim och tjohej."
Må så vara. Jag har dock träffat på få rollspel där man önskar sig idiotrollpersoner med blont hår och 18 i alla grundegenskaper (det skulle väl vara AD&D då). Jag föredrar intressanta rollpersoner framför nerdekade psykbryt eller homoerotiska naziförebilder.
Rising
Vila i frid
Nej du, det köper jag inte alls!
Hi hi, den diskussion du refererar till är just den som jag knyter an till på forumet för www.rollspel.nu:s forum, så det är ju lite kul att vi kan återknyta till den diskussionen här.
Nå, jag vet inte vad jag har för nytta av att replikera ditt inlägg, då jag vet sedan tidigare (bland annat det inlägg du nyss nämnt) att du inte har för vana att delta "på riktigt" i en diskussion och möta argument och motargument tills en slutsats kan dras (vilket jag f.ö. vill inflika är en rätt märklig förhållning till diskuterande, vad hoppas man då att ens inlägg skall göra för nytta?), men eftersom det här är en diskussion av principiell natur, svarar jag den ändå för andra som av en händelse kan dela dina åsikter.
Jag tog upp ett argument. Jag menar att de flesta människor som PROVAR att se väldigt mycket film (tex.) från all världens länder och alla möjliga genrer sällan anser att "den stora massans" filmer är särskilt bra.
Om man INTE tycker det, så kan man säga "Nej, den åsikten delar inte jag, jag har nämligen arbetat som biografmaskinist och ser därför en mängd filmer av alla sorter du nyss tagit upp, och jag tycker franska kulturfilmer är heltrista, Roy Anderson får mig att kräkas och det enda som får mig att skratta är Scary Movie"
DET är ett argument. SÅ diskuterar man. (Jösses, ska jag verkligen behöva lära er det?) Men de biografmaskinister jag känner till resonerar inte så. Istället säger de att de älskar sina jobb, för hade de inte BEHÖVT se "ålen" från japan tex. hade de aldrig kommit på tanken att göra det, och nu menar de att det är den bästa film de någonsin sett.
Så, utifrån mina erfarenheter grundade jag alltså ett argument. Det hade du (och ni andra har förstås fortfarande) chansen att bemöta. Istället valde du ett korthuggt "blä"-inlägg, som jag har ganska svårt att spinna vidare på.
För jag gillar inte inlägg av den här typen. Vad du egentligen säger här Åke, är kort och gott "gå och lägg dig. Så länge du skriver inlägg som hävdar något vi inte håller med om, så behöver vi inte diskutera med dig, utan kan bara avfärda dig som en idiot, och så är det med det."
Jag VILL inte tro att det är så du ställer dig till diskuterande (eftersom jag finner ett enormt nöje i att läsa dina lustiga inlägg, klickar alltid på dem så fort jag ser dem), så jag tänker fortsätta leva i tron om att det återigen rör sig om ett missförstånd, och att du bara är lite för trött för att debattera på riktigt den här gången. Det är ju ändå fredagskväll. Jag är själv lite trött, faktiskt. Japp, så tänker jag tolka ditt inlägg. Well, allting glömt och förlåtet då. Hoppas på fler riktiga inlägg när du vilat upp dig.
/Rising
Hi hi, den diskussion du refererar till är just den som jag knyter an till på forumet för www.rollspel.nu:s forum, så det är ju lite kul att vi kan återknyta till den diskussionen här.
Nå, jag vet inte vad jag har för nytta av att replikera ditt inlägg, då jag vet sedan tidigare (bland annat det inlägg du nyss nämnt) att du inte har för vana att delta "på riktigt" i en diskussion och möta argument och motargument tills en slutsats kan dras (vilket jag f.ö. vill inflika är en rätt märklig förhållning till diskuterande, vad hoppas man då att ens inlägg skall göra för nytta?), men eftersom det här är en diskussion av principiell natur, svarar jag den ändå för andra som av en händelse kan dela dina åsikter.
Jag tog upp ett argument. Jag menar att de flesta människor som PROVAR att se väldigt mycket film (tex.) från all världens länder och alla möjliga genrer sällan anser att "den stora massans" filmer är särskilt bra.
Om man INTE tycker det, så kan man säga "Nej, den åsikten delar inte jag, jag har nämligen arbetat som biografmaskinist och ser därför en mängd filmer av alla sorter du nyss tagit upp, och jag tycker franska kulturfilmer är heltrista, Roy Anderson får mig att kräkas och det enda som får mig att skratta är Scary Movie"
DET är ett argument. SÅ diskuterar man. (Jösses, ska jag verkligen behöva lära er det?) Men de biografmaskinister jag känner till resonerar inte så. Istället säger de att de älskar sina jobb, för hade de inte BEHÖVT se "ålen" från japan tex. hade de aldrig kommit på tanken att göra det, och nu menar de att det är den bästa film de någonsin sett.
Så, utifrån mina erfarenheter grundade jag alltså ett argument. Det hade du (och ni andra har förstås fortfarande) chansen att bemöta. Istället valde du ett korthuggt "blä"-inlägg, som jag har ganska svårt att spinna vidare på.
För jag gillar inte inlägg av den här typen. Vad du egentligen säger här Åke, är kort och gott "gå och lägg dig. Så länge du skriver inlägg som hävdar något vi inte håller med om, så behöver vi inte diskutera med dig, utan kan bara avfärda dig som en idiot, och så är det med det."
Jag VILL inte tro att det är så du ställer dig till diskuterande (eftersom jag finner ett enormt nöje i att läsa dina lustiga inlägg, klickar alltid på dem så fort jag ser dem), så jag tänker fortsätta leva i tron om att det återigen rör sig om ett missförstånd, och att du bara är lite för trött för att debattera på riktigt den här gången. Det är ju ändå fredagskväll. Jag är själv lite trött, faktiskt. Japp, så tänker jag tolka ditt inlägg. Well, allting glömt och förlåtet då. Hoppas på fler riktiga inlägg när du vilat upp dig.
/Rising
Rising
Vila i frid
Ojdå -tillrättavisad- gulp! Förlåt, magnus!
Okej, "kväkande från okunnighetens träsk" var en ganska barnslig formulering. Det är ju från svenska akademiens presstalesman angående Guillous angrepp gällande årets litteraturprisvinnare. Tänkte inledningsvis göra ett inlägg som återknöt till akademien och hävda att kultboken borde vunnit litteraturpriset, men det blev konstigt och jag gick över till en annan vinkling, men grodorna i korkade träsket fick vara kvar och tagna ur sitt sammanhang ser de inte särskilt roliga ut.
Extra tråkigt är det förstås nu, när Magnus var väldigt diskret i sin kritik, jag vill till och med säga "föredömligt" diskret. Hoppas du inte tog illa vid dig, för det var ju egentligen Targon jag tyckte uttryckte sig lite klumpigt (och mycket riktigt var det också han jag replikerade)
Nå, inte ens detta räcker förstås till bortförklaring. Jag får helt enkelt ikläda mig den bekanta dumstruten och be en stilla bön om förlåtelse, inget ont menat, men vi har VÄÄÄLDIGT många diskussioner om vilka rollspel som är bra och inte, och jag förstår helt enkelt inte poängen med dem, vad man däremot KAN diskutera är ju enskilda spelstilar. Därför blir jag gärna (tyvärr, men härmed lovar jag bättring, alltså) lite raspig i konturerna när sådana diskussioner kommer på tal.
Extra synd är det förstås när sådana här händelser kommer i närheten av mitt inlägg gällande kulturelitism och läxar upp andra forumsdeltagare för deras oseriösa debattteknik. Den kritiken känns ju konstig i det här sammanhanget. Nå, vi får väl helt enkelt hjälpa varandra, antar jag.
En lytt hjälper en ann, som det heter.
Inget illa ment, i all fall
Abrakazam, nu är allt det dumma borta!
/Trollsing
Okej, "kväkande från okunnighetens träsk" var en ganska barnslig formulering. Det är ju från svenska akademiens presstalesman angående Guillous angrepp gällande årets litteraturprisvinnare. Tänkte inledningsvis göra ett inlägg som återknöt till akademien och hävda att kultboken borde vunnit litteraturpriset, men det blev konstigt och jag gick över till en annan vinkling, men grodorna i korkade träsket fick vara kvar och tagna ur sitt sammanhang ser de inte särskilt roliga ut.
Extra tråkigt är det förstås nu, när Magnus var väldigt diskret i sin kritik, jag vill till och med säga "föredömligt" diskret. Hoppas du inte tog illa vid dig, för det var ju egentligen Targon jag tyckte uttryckte sig lite klumpigt (och mycket riktigt var det också han jag replikerade)
Nå, inte ens detta räcker förstås till bortförklaring. Jag får helt enkelt ikläda mig den bekanta dumstruten och be en stilla bön om förlåtelse, inget ont menat, men vi har VÄÄÄLDIGT många diskussioner om vilka rollspel som är bra och inte, och jag förstår helt enkelt inte poängen med dem, vad man däremot KAN diskutera är ju enskilda spelstilar. Därför blir jag gärna (tyvärr, men härmed lovar jag bättring, alltså) lite raspig i konturerna när sådana diskussioner kommer på tal.
Extra synd är det förstås när sådana här händelser kommer i närheten av mitt inlägg gällande kulturelitism och läxar upp andra forumsdeltagare för deras oseriösa debattteknik. Den kritiken känns ju konstig i det här sammanhanget. Nå, vi får väl helt enkelt hjälpa varandra, antar jag.
En lytt hjälper en ann, som det heter.
Inget illa ment, i all fall
Abrakazam, nu är allt det dumma borta!
/Trollsing
Rising
Vila i frid
Re: Alltså, jag GILLAR CoC...
Okej, nu slingrar du dig.
Du kommer med ETT bra argument, och det är den smarta kopplingen med Star Wars. Jupp, där finns det ett hägrande mål i att spelarna "vinner" över de onda. Dessvärre känner alla SW-spelare till hela konceptet med imperiet som ond makt. När Kult spelas som det är tänkt (vilket inte riktigt går att göra längre) vet ju inte spelarna NÅGONTING om arkonter eller dödsänglar, och även om du spelar med folk som har görkoll så har ändå spelledaren en rätt stor kontroll över hur han vill låta dölja illusionen för spelarna. De ska ju ändå inte gå i direkt klinch med arkonterna själva? Nej, hur man bygger upp liktorernas organisationer, nefariternas planer, dårars riken, artefakter m.m. gör att spelledaren alltid har ett helt dolt universum för spelarna att gagna insikt om till en början. Hur ser motståndet egentligen ut? Spelet utnyttjar effektivt begreppet "insikt är vägen" ur gnosis-läran till sitt koncept likt inget annat rollspel. Du kan mena att det bara är Star Wars blandat med Call of Cthullu, jag menar att det i så fall är en rätt häpnadsväckande blandning.
När det gällde hemligheterna var det ju bara den ENA ingrediensen till specifika Kultintriger. Den andra är människornas forna gudomlighet. När du bara plockar ut hemligheterna och pekar på gamla rollspel gör du dig själv en otjänst, i själva verket påvisar du ju att Kult verkligen ÄR lika nyskapande som jag inledningsvis menade. Jag hoppar vidare:
När du menar att konceptet med spelarna som vågfördelare återfinns i andra spel gör du missen att ta upp Star Wars. SW har gott och ont. Det intressanta med Kult är ju att ALLA makter som vill använda dig är onda. Det FINNS inga goda. De utnyttjar dig i spelet mellan varandra. Du kläms emellan. Det är inte unikt för Kult, men det har aldrig utnyttjats så intill perfektion (menar jag, du har bättre referensmaterial än jag, så jag är nyfiken på vad du har att säga här) av några andra än just Petersén och Johnsson.
Sedan har vi visst helt olika åsikter om psykologiska profiler i WW:s spel. Fast vad använder du för argument, egentligen? Att de verkliga "fanatikerna" menar att det är dumt, då skulle jag per automatik resonera så också? Nejdu, de "fanatiker" du pratar om är nog snarare "boffergalningar" som helt enkelt är för dåliga rollspelare för att gestalta alla sorters psykologiska profiler. Inget ont i det, just hetlevrade koleriker har jag väldigt svårt för att återge, men då tar jag helt sonika och undviker dem. Poängen med Vampire är att alla människor kan se vilken vampyrklan just de "borde" vara. -psykologiskt alltså. Själv är jag alltså en malkavian, med dragning åt nosferatu. (säger ju inget i speltermer, men psykologiskt sett är det där jag befinner mig) - jag tycker det är det intressanta. När en av mina spelare skulle skapa en spelare i ett annat WW-spel (Changeling) så utbrast hon glatt "Åh, Johan - De här Knackarna tar och 'knackar' folk för att testa deras kvaliteter, alltså med förolämpningar, provocerande tillmälen och påhopp. - det är ju du! DU är en knackare!!!" - även om just det var ganska elakt, tycker jag att det är ett smart sätt att skriva rollspel. Bättre än "alv = bra på pilbåge. Magyr = bra på magi. Dvärg = bra på yxa, m.m." Det är bättre att fokusera på de psykologiska skillnaderna mellan raserna, det är ju det som ger förutsättningarna för relationer mellan raserna. Om alla vore likadana, då skulle ju alla vara precis lika lagom vän med varandra!?
/Riesling - bästa druvan i vita vinet.
Okej, nu slingrar du dig.
Du kommer med ETT bra argument, och det är den smarta kopplingen med Star Wars. Jupp, där finns det ett hägrande mål i att spelarna "vinner" över de onda. Dessvärre känner alla SW-spelare till hela konceptet med imperiet som ond makt. När Kult spelas som det är tänkt (vilket inte riktigt går att göra längre) vet ju inte spelarna NÅGONTING om arkonter eller dödsänglar, och även om du spelar med folk som har görkoll så har ändå spelledaren en rätt stor kontroll över hur han vill låta dölja illusionen för spelarna. De ska ju ändå inte gå i direkt klinch med arkonterna själva? Nej, hur man bygger upp liktorernas organisationer, nefariternas planer, dårars riken, artefakter m.m. gör att spelledaren alltid har ett helt dolt universum för spelarna att gagna insikt om till en början. Hur ser motståndet egentligen ut? Spelet utnyttjar effektivt begreppet "insikt är vägen" ur gnosis-läran till sitt koncept likt inget annat rollspel. Du kan mena att det bara är Star Wars blandat med Call of Cthullu, jag menar att det i så fall är en rätt häpnadsväckande blandning.
När det gällde hemligheterna var det ju bara den ENA ingrediensen till specifika Kultintriger. Den andra är människornas forna gudomlighet. När du bara plockar ut hemligheterna och pekar på gamla rollspel gör du dig själv en otjänst, i själva verket påvisar du ju att Kult verkligen ÄR lika nyskapande som jag inledningsvis menade. Jag hoppar vidare:
När du menar att konceptet med spelarna som vågfördelare återfinns i andra spel gör du missen att ta upp Star Wars. SW har gott och ont. Det intressanta med Kult är ju att ALLA makter som vill använda dig är onda. Det FINNS inga goda. De utnyttjar dig i spelet mellan varandra. Du kläms emellan. Det är inte unikt för Kult, men det har aldrig utnyttjats så intill perfektion (menar jag, du har bättre referensmaterial än jag, så jag är nyfiken på vad du har att säga här) av några andra än just Petersén och Johnsson.
Sedan har vi visst helt olika åsikter om psykologiska profiler i WW:s spel. Fast vad använder du för argument, egentligen? Att de verkliga "fanatikerna" menar att det är dumt, då skulle jag per automatik resonera så också? Nejdu, de "fanatiker" du pratar om är nog snarare "boffergalningar" som helt enkelt är för dåliga rollspelare för att gestalta alla sorters psykologiska profiler. Inget ont i det, just hetlevrade koleriker har jag väldigt svårt för att återge, men då tar jag helt sonika och undviker dem. Poängen med Vampire är att alla människor kan se vilken vampyrklan just de "borde" vara. -psykologiskt alltså. Själv är jag alltså en malkavian, med dragning åt nosferatu. (säger ju inget i speltermer, men psykologiskt sett är det där jag befinner mig) - jag tycker det är det intressanta. När en av mina spelare skulle skapa en spelare i ett annat WW-spel (Changeling) så utbrast hon glatt "Åh, Johan - De här Knackarna tar och 'knackar' folk för att testa deras kvaliteter, alltså med förolämpningar, provocerande tillmälen och påhopp. - det är ju du! DU är en knackare!!!" - även om just det var ganska elakt, tycker jag att det är ett smart sätt att skriva rollspel. Bättre än "alv = bra på pilbåge. Magyr = bra på magi. Dvärg = bra på yxa, m.m." Det är bättre att fokusera på de psykologiska skillnaderna mellan raserna, det är ju det som ger förutsättningarna för relationer mellan raserna. Om alla vore likadana, då skulle ju alla vara precis lika lagom vän med varandra!?
/Riesling - bästa druvan i vita vinet.
Re: Kulturelitism är faktiskt bra [jätte - OT]
Jupp, du beskrev just mig. Grejen är att jag tycker att "idioternas" åsikter om oss "kulturelitister" är ännu sorgerligare än vårat förakt mot dem. Jamenar, jag tror faktiskt inte att många av dem som lyssnar på Ledin och reklamradio istället för The Strokes och P3, tittar på dokusåpor och Jenny Jones istället för The Sopranos och Kobra, går och ser American Pie 2 och Scary Movie 2 istället för Memento och "Ett rum i våra hjärtan" gör det för att de verkligen tycker att det är bättre, utan för att de inte vet om de bra grejerna.
Nu är väl knappast anledningen till att "vanligt folk" tycker illa om kultureliten är att de har något emot den kultur som dessa konsumerar. Poängen är ju att folk (av mycket naturliga skäl) tycker jävligt illa om folk som anser att de är bättre lämpade att välja vad folk skall tycka om en vad de är stjälva. Nej, tacka vet jag kapitalismen, konsumptionssamhället och den frihet för individen det för med sig. Därmed inte sagt att "fin" kultur inte är bra, men jag tycker att man är väldigt illa ute om man frångår principen att varje individ är mest lämpad att ta de beslut som rör hans/hennes liv.
Det VERKLIGA problemet i världen är ju att alla idioter börjar förakta finkultur, och liksom hålla sig till amerikanska skitfilmer och som obstinata galningar hävda att de är minsann "bättre" än obegripligt kulturonani från Roy Anderson. Sådant skrämmer mig.
Du var mig en lättskrämd rackare ;-)
På samma sätt kommer vi alltid få spela korkade rollspel med dungeonbashing, om jag tillåts göra en sådan återkoppling till rollspeltemat.
Tja jag vet inte vad jag skall säga men i de rollspel JAG har spelat de senaste åren så är andelen "dungeonbashing" försvinnande liten. Ser man istället till vad som har getts ut (begränsar mig till svenska spel för att det skall gå att överblicka) så har jag svårt att se att man skulle kunna karaktärisera speciellt många som stereotypa dungeonbashing spel. Eon är det definitvt inte, inte heller Gemini eller Western, Neotech kan spelas som ett rent pang-pang spel men det är absolut inte nödvändigt eller ens meningen. Det enda svenska rollspel på bra många år jag skulle ens fundera över i dom banorna är DoD 6 men jag har inte provat spelet så egentligen vet jag inte.
Att läsa en rysk författare, hade jag aldrig drömt om i högstadiet, men sedan jag blev påtvingad "Mästaren och Margarita" i gymnasiet håller jag den fortfarande som min favvo-bok.
Tjaa vi är ju alla olika. För mig brukar TVÅNG vara en nästan 100% garanti för att jag skall avsky saker som jag mycket väl annars hade kunnat gilla.
Vi måste motarbeta det här djävla konsumtionssamhället.
Absolut inte. Konsumtionssamhället ger MIG makten över MITT liv, inte någon politruk, inte kultureliten, inte grevar och baroner, inte poliser, inte militärer eller domare utan bara MIG, MIG och åter MIG. Länge leve konsumtionssamhället, länge leve kapitalismen, länge leve friheten.
/Bjorn
Jupp, du beskrev just mig. Grejen är att jag tycker att "idioternas" åsikter om oss "kulturelitister" är ännu sorgerligare än vårat förakt mot dem. Jamenar, jag tror faktiskt inte att många av dem som lyssnar på Ledin och reklamradio istället för The Strokes och P3, tittar på dokusåpor och Jenny Jones istället för The Sopranos och Kobra, går och ser American Pie 2 och Scary Movie 2 istället för Memento och "Ett rum i våra hjärtan" gör det för att de verkligen tycker att det är bättre, utan för att de inte vet om de bra grejerna.
Nu är väl knappast anledningen till att "vanligt folk" tycker illa om kultureliten är att de har något emot den kultur som dessa konsumerar. Poängen är ju att folk (av mycket naturliga skäl) tycker jävligt illa om folk som anser att de är bättre lämpade att välja vad folk skall tycka om en vad de är stjälva. Nej, tacka vet jag kapitalismen, konsumptionssamhället och den frihet för individen det för med sig. Därmed inte sagt att "fin" kultur inte är bra, men jag tycker att man är väldigt illa ute om man frångår principen att varje individ är mest lämpad att ta de beslut som rör hans/hennes liv.
Det VERKLIGA problemet i världen är ju att alla idioter börjar förakta finkultur, och liksom hålla sig till amerikanska skitfilmer och som obstinata galningar hävda att de är minsann "bättre" än obegripligt kulturonani från Roy Anderson. Sådant skrämmer mig.
Du var mig en lättskrämd rackare ;-)
På samma sätt kommer vi alltid få spela korkade rollspel med dungeonbashing, om jag tillåts göra en sådan återkoppling till rollspeltemat.
Tja jag vet inte vad jag skall säga men i de rollspel JAG har spelat de senaste åren så är andelen "dungeonbashing" försvinnande liten. Ser man istället till vad som har getts ut (begränsar mig till svenska spel för att det skall gå att överblicka) så har jag svårt att se att man skulle kunna karaktärisera speciellt många som stereotypa dungeonbashing spel. Eon är det definitvt inte, inte heller Gemini eller Western, Neotech kan spelas som ett rent pang-pang spel men det är absolut inte nödvändigt eller ens meningen. Det enda svenska rollspel på bra många år jag skulle ens fundera över i dom banorna är DoD 6 men jag har inte provat spelet så egentligen vet jag inte.
Att läsa en rysk författare, hade jag aldrig drömt om i högstadiet, men sedan jag blev påtvingad "Mästaren och Margarita" i gymnasiet håller jag den fortfarande som min favvo-bok.
Tjaa vi är ju alla olika. För mig brukar TVÅNG vara en nästan 100% garanti för att jag skall avsky saker som jag mycket väl annars hade kunnat gilla.
Vi måste motarbeta det här djävla konsumtionssamhället.
Absolut inte. Konsumtionssamhället ger MIG makten över MITT liv, inte någon politruk, inte kultureliten, inte grevar och baroner, inte poliser, inte militärer eller domare utan bara MIG, MIG och åter MIG. Länge leve konsumtionssamhället, länge leve kapitalismen, länge leve friheten.
/Bjorn
Rising
Vila i frid
Du är lurad av konsumtionssamhället, baby
Alltså, först; jag vill ju inte att någon äcklig kommité ska BESTÄMMA vad du och jag ska få titta ellerlyssna på. En kulturelit är ju några som vill UPPLYSA om vad som är bra och dåligt. Och framförallt LYFTA FRAM det som riskerar att hamna i skymundan. Klart att du ska FÅ titta på scary movie om du vill, jag vill ibland se Bad Taste (som är en usel film) -men något av det absolut roligaste jag vet. Men vad jag INTE vill, är att all kulturbevakning skall tas över av TV4, som bara gör fåniga "min bok" där avdankade kändisar (för alla vill ju se kändisar) gör reklam för tramsiga böcker, som är lite lagom kittlande. Eller att allt mynnar ut i Malou möter... diskussioner där hon träffar de som redan har blivit kända (för att ingen ju vill se någon som inte är känd). Och tro mig, det är ingen avlägsen framtidsvision. Varför skulle någon som har en marknad att tänka på, ägna tid åt artister som det inte finns ett almänintresse för? Det är bara public service som kan det.
När det gäller svenska rollspel tycker jag att det är skitbra idag. Har det någonsin varit bättre? Nu gällde ju inte diskussionen det, utan påståendet att kulturelitism är dumt, och det här är en avstickare från det. Jag lägger inte ner mer energi på rollspelsbranschen nu.
När det gällde tvånget med mästaren och margarita var det ett självvalt tvång. Mina litteraturkompisar fick välja två böcker vardera som de tyckte att jag behövde läsa. Dessa skulle jag lova att ta mig igenom. Men det var alltså självvalt. Folk som inte VILL veta mer, som bara sitter och säger "Hö hö, den här filmen fick dåligt betyg av kritikerna, det betyder att den är bra" - hallå, det är som att klättra upp på ett högt berg och bara skriiika "JAG ÄR DUM I HUVET" -hoppas att jag inte förolämpat någon här, vi är väl alla vetgiriga människor, no? Jag menar alltså INTE att vi alla skulle hålla med i kritikernas åsikter, om nu någon trodde det. Läs om igen i så fall.
Sedan kommer du med de INTRESSANTA åsikterna, och nu djävlar ska det bli argumentation!
"Konsumtionssamhället ger MIG makten över MITT liv"
Brrrr - feeeeel. Har du hört Pluxus? Inte? Då vet du inte om att du kunnat välja på det. All form av kulturbevakning som finns i sverige BORTOM public service-kanalerna rapporterar BARA om folk som redan är kända, eller som ett jättebolag BESTÄMT att du skall tycka om. Du kan ju inte välja på något du inte känner till, så det är så storföretagen får dig att köpa deras saker ändå. Du har ingen valmöjlighet.Jag skulle vilja se fler avsnitt av "nollor och nördar"- men tv-bolaget var osäkert eftersom tv-serien innehöll svordomar och kunde uppreta annonsörer och därför sattes den på idiotisk tid i amerika och fick inga tittare. Därför lades den ned. Jag hade ingen valmöjlighet. TV-bolaget och annonsörerna har valmöjlighet. Det är de som väljer vad du skall titta och lyssna på.
Jag har massa vänner som trott att serier var hagbard och kalle anka, men som efter att jag gett dem Cages, Love & Rockets och Sockerconny blivit helt galna och frågat "var går det HÄR att köpa?" de visste ju inte ens om det. Varför skulle de? De har inte fått välja, de har inte ens känt till valet.
Kapitalism är ett överdjävulskt samhällsystem i många avseenden, men tro inte för ett ögonblick att det är konsumenten som tjänar på det i längden. Det är lika dumt som att säga att folket tjänar på statens förtjänster, om jag vänder på det. Inte övertygad? Fråga hur många Limp Biscuit-fans som känner till The Strokes, så får du se.
/Rising
Alltså, först; jag vill ju inte att någon äcklig kommité ska BESTÄMMA vad du och jag ska få titta ellerlyssna på. En kulturelit är ju några som vill UPPLYSA om vad som är bra och dåligt. Och framförallt LYFTA FRAM det som riskerar att hamna i skymundan. Klart att du ska FÅ titta på scary movie om du vill, jag vill ibland se Bad Taste (som är en usel film) -men något av det absolut roligaste jag vet. Men vad jag INTE vill, är att all kulturbevakning skall tas över av TV4, som bara gör fåniga "min bok" där avdankade kändisar (för alla vill ju se kändisar) gör reklam för tramsiga böcker, som är lite lagom kittlande. Eller att allt mynnar ut i Malou möter... diskussioner där hon träffar de som redan har blivit kända (för att ingen ju vill se någon som inte är känd). Och tro mig, det är ingen avlägsen framtidsvision. Varför skulle någon som har en marknad att tänka på, ägna tid åt artister som det inte finns ett almänintresse för? Det är bara public service som kan det.
När det gäller svenska rollspel tycker jag att det är skitbra idag. Har det någonsin varit bättre? Nu gällde ju inte diskussionen det, utan påståendet att kulturelitism är dumt, och det här är en avstickare från det. Jag lägger inte ner mer energi på rollspelsbranschen nu.
När det gällde tvånget med mästaren och margarita var det ett självvalt tvång. Mina litteraturkompisar fick välja två böcker vardera som de tyckte att jag behövde läsa. Dessa skulle jag lova att ta mig igenom. Men det var alltså självvalt. Folk som inte VILL veta mer, som bara sitter och säger "Hö hö, den här filmen fick dåligt betyg av kritikerna, det betyder att den är bra" - hallå, det är som att klättra upp på ett högt berg och bara skriiika "JAG ÄR DUM I HUVET" -hoppas att jag inte förolämpat någon här, vi är väl alla vetgiriga människor, no? Jag menar alltså INTE att vi alla skulle hålla med i kritikernas åsikter, om nu någon trodde det. Läs om igen i så fall.
Sedan kommer du med de INTRESSANTA åsikterna, och nu djävlar ska det bli argumentation!
"Konsumtionssamhället ger MIG makten över MITT liv"
Brrrr - feeeeel. Har du hört Pluxus? Inte? Då vet du inte om att du kunnat välja på det. All form av kulturbevakning som finns i sverige BORTOM public service-kanalerna rapporterar BARA om folk som redan är kända, eller som ett jättebolag BESTÄMT att du skall tycka om. Du kan ju inte välja på något du inte känner till, så det är så storföretagen får dig att köpa deras saker ändå. Du har ingen valmöjlighet.Jag skulle vilja se fler avsnitt av "nollor och nördar"- men tv-bolaget var osäkert eftersom tv-serien innehöll svordomar och kunde uppreta annonsörer och därför sattes den på idiotisk tid i amerika och fick inga tittare. Därför lades den ned. Jag hade ingen valmöjlighet. TV-bolaget och annonsörerna har valmöjlighet. Det är de som väljer vad du skall titta och lyssna på.
Jag har massa vänner som trott att serier var hagbard och kalle anka, men som efter att jag gett dem Cages, Love & Rockets och Sockerconny blivit helt galna och frågat "var går det HÄR att köpa?" de visste ju inte ens om det. Varför skulle de? De har inte fått välja, de har inte ens känt till valet.
Kapitalism är ett överdjävulskt samhällsystem i många avseenden, men tro inte för ett ögonblick att det är konsumenten som tjänar på det i längden. Det är lika dumt som att säga att folket tjänar på statens förtjänster, om jag vänder på det. Inte övertygad? Fråga hur många Limp Biscuit-fans som känner till The Strokes, så får du se.
/Rising