God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,555
Klockan slog just över till söndag så det är nu ok för mig att posta om filmen jag tänker skriva om den här söndagen.
Så jag är först!
Omärkta spoilers i den här posten!!!
X-men
Den här filmen skrämde skiten ur mig när jag såg den på bio vid 10 års ålder. Jag tror att det faktum att Rebecca Romijn är löjligt het i blå kroppsmålning ska minska freakout faktorn när någon helt plötsligt förvandlas till ett blått monster och anfaller. Det första intrycket kanske har färgat mitt intryck av filmens centrala moraliska dilemma men vi återkommer till det senare i den här recensioner.
Så handlingen i den här filmen är att vissa individer har börjat få superkrafter pga genetik, dessa är mutanter. Vissa politiker vill ta till säkerhets åtgärder för att se till att inte mutanterna råkar döda en massa människor av misstag och så att inte kriminella mutanter använder sina krafter till att döda folk med vilje.
Mutanternas syn på hela grejen är uppdelad i två sidor. Den ena ledd av Magneto som är en terrorist och mutant supremist som är rädd för ett folkmord riktat mot mutanter och därför planerar att göra samma sak mot människorna först.
Den andra sidan tror på samexistens med människorna tills mutanterna tar över världen genom att männskligheten naturligt dör ut. Denna leds av Charles Xavior som har byggt en skola där han utbildar unga mutanter till att vara med i hans para-militära superhjälte grupp. Oh, och han ger dem en vanlig utbildning också.
Magnetos plan är att använda en maskin för att förvandla världens ledare till mutanter så att de är på hans sida. Vad han inte vet är att maskinen egentligen dödar offren.
Detta leder till en våldsam konfrontation mellan Xaviers hantlangare "The X-men" och magnetos "The Broterhood" i frihetsgudinan där maskinen är gömd.
Det här är en riktigt bra film! Effekterna är coola och håller fortfarande, nästan alla skådespelarna är bra. Speciellt Patrick Stewart och Ian McKellen är fantastiskt som ledare för de båda factionerna av mutanter. Halle Berrys prestation är dock ganska intetsägande och lämnar mycket att önska, det känns dock som att hon inte hade mycket att arbeta med. Storm har alltid varit en av de minst intressanta x-men medlemmarna. James Marsden stjäl tillslut filmen som en vällspelad och extremt serietrogen Cyclops som desutom har filmens coolaste krafter.
Med det sagt... Filmen misslyckas med sitt budskap. Sensmoralen skall vara att registrering, inskränkande av rättigheter för och kontroll av en grupp är fel. Vad budskapet egentligen är att vissa begränsningar av riskgrupper är nödvändig.
Mutanterna i filmen bryter lagen konstant, både de onda och de goda. De är dessutom farliga utan att mena det. Cyclops tappar sina glasögon och förintar en tågstation som precis lika lätt kunnat vara en skola. (I en av uppföljarna förstör han en skola av just den anledningen). Rouge, en av mutanterna, kysser sin pojkvän och dödar nästan honom. Ett genetiskt test som visade vilka krafter hon skulle komma att utveckla hade hindrat det.
Vi ser dessutom att myndigheterna är helt försvarslösa mot mutanterna, polisen saktar ínte ens ner Magneto som håller på att begå kidnappning. Vet du vad som hade löst det? Enorma rosa robotar med anti-magnetiska fält. Hela den här filmen är ett argument för hårdare kontroll av mutanter.
Nu vet jag att mutanterna är en metafor för riktiga förföljda grupper. Och det är trevligt. Vi behöver fler filmer som handlar om att vara homosexuell eller att tillhöra en minoritets etnicitet eller religion. Men grejen är att ingen av de grupperna kan skjuta lasrar ur sina ögon eller förinta städer med en tanke. Metaforen fungerar inte i filmen verklighet och därför faller hela grejen för mig.
Den här filmen får en 8/10 eller en 4/5 beroende på vilken skala du föredrar
/Förövrigt hade senator Kelley rätt!
Så jag är först!
Omärkta spoilers i den här posten!!!
X-men
Den här filmen skrämde skiten ur mig när jag såg den på bio vid 10 års ålder. Jag tror att det faktum att Rebecca Romijn är löjligt het i blå kroppsmålning ska minska freakout faktorn när någon helt plötsligt förvandlas till ett blått monster och anfaller. Det första intrycket kanske har färgat mitt intryck av filmens centrala moraliska dilemma men vi återkommer till det senare i den här recensioner.
Så handlingen i den här filmen är att vissa individer har börjat få superkrafter pga genetik, dessa är mutanter. Vissa politiker vill ta till säkerhets åtgärder för att se till att inte mutanterna råkar döda en massa människor av misstag och så att inte kriminella mutanter använder sina krafter till att döda folk med vilje.
Mutanternas syn på hela grejen är uppdelad i två sidor. Den ena ledd av Magneto som är en terrorist och mutant supremist som är rädd för ett folkmord riktat mot mutanter och därför planerar att göra samma sak mot människorna först.
Den andra sidan tror på samexistens med människorna tills mutanterna tar över världen genom att männskligheten naturligt dör ut. Denna leds av Charles Xavior som har byggt en skola där han utbildar unga mutanter till att vara med i hans para-militära superhjälte grupp. Oh, och han ger dem en vanlig utbildning också.
Magnetos plan är att använda en maskin för att förvandla världens ledare till mutanter så att de är på hans sida. Vad han inte vet är att maskinen egentligen dödar offren.
Detta leder till en våldsam konfrontation mellan Xaviers hantlangare "The X-men" och magnetos "The Broterhood" i frihetsgudinan där maskinen är gömd.
Det här är en riktigt bra film! Effekterna är coola och håller fortfarande, nästan alla skådespelarna är bra. Speciellt Patrick Stewart och Ian McKellen är fantastiskt som ledare för de båda factionerna av mutanter. Halle Berrys prestation är dock ganska intetsägande och lämnar mycket att önska, det känns dock som att hon inte hade mycket att arbeta med. Storm har alltid varit en av de minst intressanta x-men medlemmarna. James Marsden stjäl tillslut filmen som en vällspelad och extremt serietrogen Cyclops som desutom har filmens coolaste krafter.
Med det sagt... Filmen misslyckas med sitt budskap. Sensmoralen skall vara att registrering, inskränkande av rättigheter för och kontroll av en grupp är fel. Vad budskapet egentligen är att vissa begränsningar av riskgrupper är nödvändig.
Mutanterna i filmen bryter lagen konstant, både de onda och de goda. De är dessutom farliga utan att mena det. Cyclops tappar sina glasögon och förintar en tågstation som precis lika lätt kunnat vara en skola. (I en av uppföljarna förstör han en skola av just den anledningen). Rouge, en av mutanterna, kysser sin pojkvän och dödar nästan honom. Ett genetiskt test som visade vilka krafter hon skulle komma att utveckla hade hindrat det.
Vi ser dessutom att myndigheterna är helt försvarslösa mot mutanterna, polisen saktar ínte ens ner Magneto som håller på att begå kidnappning. Vet du vad som hade löst det? Enorma rosa robotar med anti-magnetiska fält. Hela den här filmen är ett argument för hårdare kontroll av mutanter.
Nu vet jag att mutanterna är en metafor för riktiga förföljda grupper. Och det är trevligt. Vi behöver fler filmer som handlar om att vara homosexuell eller att tillhöra en minoritets etnicitet eller religion. Men grejen är att ingen av de grupperna kan skjuta lasrar ur sina ögon eller förinta städer med en tanke. Metaforen fungerar inte i filmen verklighet och därför faller hela grejen för mig.
Den här filmen får en 8/10 eller en 4/5 beroende på vilken skala du föredrar
/Förövrigt hade senator Kelley rätt!
