Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v9

[krank]

Vecka 9. Nuff said.

Regler för filmklubben:

Spoiler

1) Du behöver se minst en film i veckan. Det behöver inte vara samma film som nån annan, men det får vara det.
2) En gång i veckan skriver vi i en sådan här tråd om vad vi sett. Varje medlem tar med sig en (1) film. Man skriver om filmen man sett. Några rader, sådär, behöver inte vara något avancerat. "Jag har sett 2001 och tyckte den var väldigt seg" är helt OK, men man kan också t.ex. leta rätt på trailers på youtube, skriva recension, sätta betyg.
3) För att bli medlem behöver man egentligen mest hoppa på. Det är god form att säga nåt innan söndagstråden, så att startinlägget för veckans tråd kan innehålla deltagare.
4) Helst bara en film per vecka.

Personer som varit med tidigare (bokstavsordning!: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till!.


Min intention är att se ett gäng filmer den här veckan. Är ju ledig och så. Jag tänker se minst en Bondfilm, en X-menfilm, The Hobbit och kanske något animeartat också.

 

[Lukas]

Räknas oscarsgalan eller måste jag göra en egen tråd om jag vill recensera den?

//Lukas som är glad över de tre svenska oscarvinsterna

 

[krank]

Räknas oscarsgalan eller måste jag göra en egen tråd om jag vill recensera den?

//Lukas som är glad över de tre svenska oscarvinsterna

Jag tycker nog inte riktigt att det räknas, nä...

 

[krank]

Jag har just sett Thunderball.

INTRO!

SPECTRE hyr in en man som får genomgå plastikkirurgi för att se ut som en major. Majoren ska sitta med i en "testflygning" som av någon anledning genomförs med två atombomber, inklusive detonationsapparater. En skurk vid namn Largo (med lapp för ena ögat) gömmer bomberna medan de utpressar USA och England på 100 miljoner pund (eller 280 miljoner dollar, tydligen).

Alla 00-agenter kallas in. Bond har råkat vara på samma kurort som majoren som blev utbytt - samma kurort, faktiskt, som han dödades på. Bond hittar ett foto av majoren och hans syster, och har ett ganska skumt resonemang om att hon skulle vara ett spår värt att gå efter.

Det visar sig såklart stämma, och systern är någon form av troféfru eller kanske älskarinna till Largo. Det blir alltså en smula virrigt.

Efter en hel del katt-och-råttalek går det som det brukar. Inte så bra för Largo, alltså.

Bra saker
- Återigen vill jag nämna restaureringen. Väldigt många scener är så snygga att man glömmer att det här inte är filmat i HD från början, så att säga. Vetefan hur de gjort det. Var originalfilmrullarna väldigt skarpa, så de kunde digitalisera?
- Effekterna är riktigt snygga! Explosioner och sådant är riktigt najs. En del enklare effekter - som t.ex. allt som idag skulle skötas med greenscreen idag (omgivning när man åker bil/båt t.ex.) har inte åldrats med riktigt samma värdighet.
- Jag gillar VERKLIGEN katt- och råttaleken. Det är mycket snyggt gjort, med Largo som varken kan döda Bond eller låta honom komma åt bomberna. Det blir gott om schysst socialt spel med Bond och Largo, med hotfulla undertoner och referenser, menande blickar, etc. Spännande!
- Undervattensstridsscenen är väldigt lång, men snygg. Bortsett från längden hade den i princip kunnat filmas idag. Jag är grymt imponerad.
- Bonds magiska göra-elaka-flickor-snälla-kuk påtalas faktiskt; det blir lite lampshading över det hela. En snygg kvinna som Bond ligger med men som ändå inte blir god! Värsta grejen.
- Inte speciellt många rasistiska karikatyrer. Å andra sidan inte jättemånga ickevita heller.

Mindre bra saker
- Bond är fortfarande ett sexistiskt arsle. Vid ett tillfälle skaffar han sig ett ligg genom en kombination av manipulation och förtäckta hot ("du riskerar att förlorar jobbet om jag säger nåt, säger du? Ja, någon form av betalning kan ju kanske ordnas..."). Jävligt obehagligt, får jag väl säga. I just det fallet blir det inte mindre obehagligt att just den tjejen tycks bli helt tokförälskad i Bond efteråt, och är rejält klängig. Snygg kvinnosyn, verkligen.
- Ibland är rösterna inte riktigt i synk med läpparna, vilket ser skumt ut för den som är van vid att man även vid redubbing är väldigt noga med sånt.


Betyg: 4/5. Definitivt värd att se.

 

[Rymdhamster]

Fyra pers i Last Man Standig-tävlingen:
God45
Anth
Rymdhamster
Übereil

Den här veckan har jag sett Dredd (2012)
Jag älskar Judge Dredd i serietidningsformat, därför är jag ju väldigt kritisk till den här filmen redan i förväg: kan den verkligen leva upp till konceptet?

Filmen handlar, så som alla redan sagt, om en snut i en framtida megastad där snutarna är både domare, jury och bödel. Dredd ger sig ut tillsammans med en rookie som besitter förmågan att läsa tankar för att slå till mot en knarkarkvart i ett megaplex som är som en hel stad i höghusformat, men saker går fel och de blir inlåsta tillsammans med blodtörstiga gängmedlemmar.

I början tyckte jag hade det här inte alls passade som Dredd-film, men efter ett tag så började jag gilla vad jag såg. Det här är inte den Dredd man får följa i serien utan en yngre Dredd (jag har alltid sett Judge Dredd som över 40 år gammal, även om Karl Urban nu börjar närma sig den åldern) som förvisso är erfaren, men som ännu inte är en veteran i jobbet. Skurkarna är inte heller riktigt lika utflippade som jag skulle ha förväntat mig, men det finns i alla fall lite små antydningar här och där.

På det stora hela skulle jag säga att det här är en rätt tuff actionfilm som tyvärr tappar Dredd-konceptet lite i och med att den inte vågar ta ut svängarna riktigt så mycket som skulle behövas, utan den försöker ge sken av att vara en lite mer seriös cyberpunkfilm.

Jag kan tänka mig att den skulle se riktigt bra ut i 3D, men jag tycker faktiskt att den håller att ses även på vanligt sätt (vilket för mig är ett krav för att jag ska kunna kalla den sevärd).

Efter första kvarten var jag beredd att ge filmen 2/5, men efter att ha sätt hela och funderat lite över den har jag faktiskt ändrat mig grovt och ger denna film 4/5 poäng.

Det är inte riktigt "Dredd", men det är rätt nära.

 

[Troberg]

- Återigen vill jag nämna restaureringen. Väldigt många scener är så snygga att man glömmer att det här inte är filmat i HD från början, så att säga. Vetefan hur de gjort det. Var originalfilmrullarna väldigt skarpa, så de kunde digitalisera?

Film har betydligt högre upplösning än HD, så det är egentligen bara att omdigitalisera från det analoga originalet.

 

[krank]

Film har betydligt högre upplösning än HD, så det är egentligen bara att omdigitalisera från det analoga originalet.

Ja alltså, analogt har ju "rätt bra" upplösning (=inte riktigt upplösning egentligen...). Men det beror väldigt mycket på originalets skärpa. Ju. Överhuvudtaget är det jättelätt att tappa detaljer när man filmar även om man gör det analogt.

 

[Troberg]

Film har betydligt högre upplösning än HD, så det är egentligen bara att omdigitalisera från det analoga originalet.

Ja alltså, analogt har ju "rätt bra" upplösning (=inte riktigt upplösning egentligen...). Men det beror väldigt mycket på originalets skärpa. Ju. Överhuvudtaget är det jättelätt att tappa detaljer när man filmar även om man gör det analogt.

Nja, är det producerat för bio så är kvaliteten gott och väl tillräcklig.

Däremot så var jag på bio för ett tag sedan, och de digitala projektorerna är inget vidare. Visst, bättre än min hemmaprojektor (som har ett bränt blått bildelement...), men inte i klass med filmprojektorerna. Man såg tydligt pixlar i det, speciellt i ljusa partier.

 

[Krille]

Operation Citadel - The Battle of Kursk - Where Hitler Lost The War

"Sommaren 1943 vände andra världskriget. Tyskarna inledde Operation Citadel, en massiv överraskningsattack som skulle slå ut den ryska pansararmén. Men det som skulle bli en snabb attack blev en lång och förödande kraftmätning mellan världens största pansararméer."

...säger baksidesblurben på denna film. Den blurben är komplett lögn. Själva slaget utspelar sig visserligen 1943, och tanken var att den skulle mosa Sovjets pansar, och det blev verkligen världens största pansarslag genom historien och vändpunkten i kriget. Men det har ingenting med filmen att göra.

Filmen är en rysk film från 2010 och 2011, och heter egentligen Утомлённые солнцем 2. Eller på svenska, Brända av solen 2. Och den kom ursprungligen i två delar, Exodus och Citadel, som här har klippts ihop till en film.

Det är en uppföljare till en annan tidigare film från 1994, "Brända av Solen". Den titeln hänvisar till de revolutionärer som "brändes av solen" i Stalins utrensningar. Föregångaren slutar med att huvudpersonen, general Sergei Petrovitj Kotov (spelad av Nikita Mikhalkov, som också producerar, regisserar och skriver manus), förråddes av sin kamrat Mitja och skickas till Gulag. Då var det 1936.

Den här filmen börjar 1941, då Kotov befinner sig i en straffbataljon som kämpar mot tyskarna. Mitt i ett självmordsanfall plockas han upp av just sin gamle kamrat och förrädare Mitja på Stalins order, eftersom Kotov är en kapabel general och revolutionshjälte och patriot, just den sortens man som behövs för att stoppa tysken. Väl hemkommen försöker Kotov hitta sin hustru och dotter, som också föll i onåd när han själv skickades till Gulag.

Så den här filmen har absolut ingenting att göra med slaget om Kursk/Operation Zitadelle. Del två av filmen råkar heta Citadel, eftersom det finns en hårt befäst tysk bunker på en kulle som spelar rätt stor roll i filmen.

På det stora hela blev jag rätt besviken på filmen tack vare den brutna premissen. Dessutom visade det sig vara mestadels ett svulstigt ryskt och överspelat drama som inte riktigt höll ihop stårymässigt. Jag skulle kunna beskriva den som... eh, världens största Mary Sue som försöker skriva in sig i Doktor Zhjivago men inte har i närheten av tillräckligt mycket talang för det.

Som om inte det var nog så avslutas den med världens deus ex machina som jag nog hade förlåtit om den hade slutat där. Men nej, den fortsätter med en helt onödig scen med snörvel och gråt och ångest och spänning. Scenen tar slut med en ambivalent upplösning... men inte ens då är det slut! Filmjäveln fortsätter med ännu en scen om krigets galenskap (som om inte resten av filmen fått fram poängen nog), varpå hela röda armén rullar iväg på sina T-34or mot horisonten. Så filmen tar helt enkelt slut, sen tar den slut, sen tar den slut, och sen slutar den lyckligt.

Så, öh, skitfilm! Den har exakt två förlåtande grejer: Stalin är med i en kort scen och är precis så faderligt skrämmande som bara Stalin kan vara, och det rullar en jättekolonn T-34 mot horisonten när eftertexterna rullar.

---

Dessutom har jag också sett Thunderball, men krank snor ju mina filmer!

 

[krank]

Dessutom har jag också sett Thunderball, men krank snor ju mina filmer!

Mäh! Det var ju en (delvis) medveten grej, där jag hoppades att vi skulle kunna föra någon form av samtal eller att man åtminstone skulle kunna vad vi tycker olika om! Så jag hoppas att du tänkte skriva något om Thunderball =)

Det är ju delvis därför jag köpt in mig på Bondrullar och börjat se just en i veckan istället för att glufsa dem alla i någon form av vansinnigt maraton: Jag ville hålla jämnt takt med dig!

 

[Krille]

Dessutom har jag också sett Thunderball, men krank snor ju mina filmer!

Mäh! Det var ju en (delvis) medveten grej, där jag hoppades att vi skulle kunna föra någon form av samtal eller att man åtminstone skulle kunna vad vi tycker olika om! Så jag hoppas att du tänkte skriva något om Thunderball =)

Det är ju delvis därför jag köpt in mig på Bondrullar och börjat se just en i veckan istället för att glufsa dem alla i någon form av vansinnigt maraton: Jag ville hålla jämnt takt med dig!

Jag sa det lite med tungan i kinden.

Sen har jag inte så mycket att tillägga. Jag skulle ha kunnat spruta trivia, som att leta upp alla kvinnliga skådespelerskors namn eller prata Bechdel eller leta upp vilka som dubbat vilken roll, eller säga att i den här filmen så är det Sean Connery som gör The Walk för första gången istället för en onämnd typ i hatt. Men det är mest trivia, och analysen (det roliga) är ju redan gjord och jag har inte så mycket att tillägga till den.

Utom att nästa vecka blir det You Only Live Twice.

 

[krank]

Utom att nästa vecka blir det You Only Live Twice.

Ja, för mig med =) Jag tänker dock vänta lite nästa vecka, så du får skriva först =)

 

[Fienden]

Jag ska nog fan titta på en film i veckan! Eller, jag har ju redan gjort det (glodde igenom 28 Days Later igen), men något roligare att skriva om än det borde kunna upptäckas.
Dags att leta B-skräck! Återkommer... Mmmm... Ikväll, tror jag!

 

[krank]

Jag har nu sett The Hobbit - an Unexpected Journey.
Eller "It's fucking walk o' clock", som jag också kallar den.

Nå; här kommer lite spoilers och en massa larv, så you have been warned:

Spoiler

Ni som känner mig vet vad jag tycker om fantasy i allmänhet och Tolkien i synnerhet. Fantasyestetik faller sig platt för mig; jag blir aktivt ointresserad av medeltids- eller fejkmedeltidsdesign. Trä och sten och rep och skinn... Meh. Inget jag inspireras av.

Så varför i helvete går jag och ser The Hobbit då? Jag menar, boken är ju bättre än den monstruösa trilogin, men det är fortfarande ingen höjdare direkt.

Jo; mest var jag nyfiken på HFR, alltså "high frame rate". Eller 48 bildrutor per sekund, dårå. För oss som spelar TV-spel borde det inte vara något nytt att vi vill ha högre fps än 24. 24 betyder "det är dags att ställa ner grafiken eller köpa nytt grafikkort eller spela ett annat spel".


Positiva grejer:
- OK, 3D och high frame rate? It's the bomb. Alla filmmakare som inte skapar i det här formatet från och med nu är fähundar. Skapa nån B-variant för gnällmiffona också, men GE MIG MER NU. Det är såhär 3D ska vara. Nu är jag bortskämd, och kommer att ha svårt att kolla på vanlig 3D. HFR är skiten, helt klart. Och nej, jag fick ingen känsla av kulisser. Jag fick mer associationer till awesome dokumentärer och BBC-dramatiseringar och dramaserier och sånt. Och de brukar ha hyfsat kassa effekter, så nu fick jag närvarokänsla PLUS schyssta effekter. Det finns ingenting att inte gilla här. Möjligen var det lite taffligt att kombinera HFR med 3D och assnabba klipp precis i början, men annars var det A-WE-SOME. Mer, tack.

- Schysst amtinéaction med högt tempo när det väl var action. Och spännande stunts, så att säga. Fartfyllt och bra.

- Åtminstone en del av dvärgarna hann få hyfsad personlighet och bli igenkännbara. Imponerande, med tanke på hur tråkiga dvärgar är.

- Schyssta humorinslag. Bättre än LotR by far, men det säger inte speciellt mycket.

Negativa grejer:
- Den tjocka dvärgen. ÅÅÅÅÅÅÅH vad less jag är på tjockis-stereotyper. Här har vi en dvärg som är tjock. Han säger typ ingenting i hela filmen. Men han gillar mat. Och äter mycket. Och är tjock. Och tung. Och lite klumpig. Smakfullt.
- Jag gillar inte hur de ändrade scenen där Gandalf lurar trollen att börja bråka med varandra. Och med "ändrade" menar jag "tog bort och ersatte med skit".
- Svepande landskapskameror blir gammalt VÄLDIGT FORT.
- Deus Ex Machine över jävla allt. Hela tiden. VARJE problem ska prompt lösas genom att Gandalf sveper in som räddaren i nöden efter att ha hittat nån vag orsak att hålla sig borta. Jävligt tröttsamt efter ett tag.
- På tal om taffligheter i manus så är månrunor som bara syns ibland coolt, men vet ni vad som inte är coolt? Töntiga och krystade sammanträffanden. Jaha, så det ba' RÅKADE vara rätt dag den kväll då de snackade med Mr. Smith Elrond? Visst, vi säger det. Det blev inte mer ödesmättat, det kändes bara kasst.

Det är väldigt svårt att känna riktig sympati med någon i filmen:
- Gandalf är en dryg haschrökande jävel som egentligen bara driver runt och jävlas med folk.
- Dvärgarna... Oh boy. Det är så jävla inte synd om dem. De, som knappt behövde jobba för sitt guld, blev drivna från sitt hem och var tvungna att skaffa riktiga jobb? Bo fucking ho. Och så den här traditionalism/nationalismgrejen med "vi vill ha tillbaks vårt hem". Fuck you, ni har ett hem. I Blue Mountains. Bevisligen kunde ni skapa er hem; bara för att ens förfäder inte bott på samma ställe som en själv gör så betyder inte det att det man har inte är ett hem. Vilket också alla dvärgar utom det här gänger losers verkar ha fattat. Låt drakjäveln sitta på sitt guld, liksom. Gandalfs motivation, att döda Smaug för att hindra att hen går över till mörkret sen, är marginellt vettigare.

Dessutom har dvärgarna ett extremt burdust sätt och en obehaglig mobbar"humor" jag absolut inte kan sympatisera med. As, är vad de är. Bilbo fattade rätt beslut först: "Nej, jag vill fan inte åka iväg med de här jävla mobbaridioterna till obehagliga fanatiker".
- Alverna är som vanligt dryga överklass-as.
- Bilbo är bekväm egocentrisk medelklass, även om han mot slutet börjar fatta att andra faktiskt också har problem. Men å andra sidan är han en tjuv och en fuskare (se nedan).

Egentligen är det bara Gollum som går att sympatisera med. Han är psykiskt sjuk; delvis av ensamhet och delvis av ringens influens. Och ringen bestämmer själv vem den ska sitta på. Om något så har Gollum gjort världen en tjänst genom att hålla ringen borta från andra potentiella bärare. Överhuvudtaget är han ett offer för omständigheterna i väldigt hög grad. Det går inte att tycka illa om någon som lider av psyksjukdom, även om det är tydligt att man ska bli äcklad av honom.

Och sedan kommer baggins och stjäl hans enda ägodel, och sedan fuskar. Jupp, fuskar. "Vad har jag i min ficka" är inte en gåta, utan en fråga. Och eftersom Bilbo dessutom inte talar om vad han har i fickan så hade Gollum liksom kunnat gissa rätt hur mycket som helst - Bilbo hade ingen anledning att ge honom rätt ändå. Så det var jävligt fult; att fuska och lura en psyksjuk person så att han blir av med sina ägodelar. Och sedan ska vi tycka att Bilbo är "snäll" för att han inte förvandlar stölden till ett rånmord? Please.


Och innan nån börjar gnälla om "Men Tolkien skrev ju..." så vill jag förekomma er: Det finns väldigt få saker jag bryr mig mindre om än vad Tolkien skrev. Det är bara losers som tror att filmer måste vara bokstavliga, framför allt när originalet inte är speciellt bra. Jag är för att filmskapare tar ordentliga avsteg från ursprungsmaterialet och vågar berätta på sitt eget sätt. Vilket Jackson i mångt och mycket gjort.

Sammantaget: Betyget blir 4/5. En ganska stark fyra, rentutav. Även om det finns en del jag tyckte illa om så hör mycket av det till källmaterialet eller genren, så det kan jag egentligen inte säga så mycket om. Hade det inte varit för 3D och HFR hade det nog blivit en stark trea istället...

 

[Jocke]

Jag såg: Så Jävla Metal! - en dokumentär om svensk hårdrock.

Det är en dokumentär som på ett kronologiskt och ganska trist går igenom den svenska hårdrocks-scenen från början till typ.. 2000 nånting. det finns egentligen ingen berättelse att följa, utan det är väldigt mycket så att tiden går framåt och ett nytt band tar över stafettpinnen som berättare. Mycket tid går åt till Europe och Yngve Malmsten, och det är här där filmen stannar upp och går lite mer på djupet som den är intressantast. Det är också väldigt kul att få höra Yngve berätta sin version av "You relaesed the fucking fury!" ljudinspelningen.

Om du gillar hårdrock så kan Så Jävla Metal! vara schyst att netflixa en bakislördag på soffan men den är inget alternativ för sig som behöver få din docku-fix. Läs hellre reportageboken Blod Eld Död om den svenska blackmetalscenen.

Jag har lyssnat en hel del på November, det första bandet i filmen efter att ha sett den så det är väll altlid något.

Betyget blir två av fem, November som band får dock fyra av fem.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/BYhK6cOD2E0"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/BYhK6cOD2E0" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

 

[Xyas]

Denna veckan blev det Bridesmaids som jag precis sett klart. Tänkte recensera den direkt innan jag hinner tänka för mycket på det, för jag är inte säker på att min första intryck kommer att hålla.

Summa sumarum gillade jag den. Jag har sjukt svårt för pinsamma ångestgrejer på film, så det blev skämskudden ett par gånger, men egentligen tycker jag det är roligt. Kul humor och schysta väl-castade karaktärer gav en god, men på intet sätt exceptionel upplevelse.

3/5

 

[Ithaqua]

Full eclipse, 1993

Full eclipse, 1993

Regissör: Anthony Hickox

Skådespelare: Mario Van Peebles, Bruce Payne, Patsy Kensit, Tony Denison

Den här filmen räknas förvisso inte till en av de främsta inom varulvsgenren, men så bör man också hålla i minnet att det är en b-film i ordets sanna bemärkelse, dvs en ytterst begränsad budget; det är ju trots allt en TV-PRODUKTION från HBO, långt innan de gjorde storsatsningar som Rome och Game och thrones.

Det som gör den intressant från mitt perspektiv är att den lyckas (i mitt tycke) med den svåra konsten att blanda genrer. Det är en polisfilm. Det är ett drama. Det är en varulvsfilm. Samtidigt. Visst, det rör sig inte precis om några fantastiska skådespelarprestationer, budgeten gör att effekterna blir tämligen taffliga och manuset är ibland ganska ologiskt; trots detta lyckas den som helhet med att bli en av de mest underhållande varulvsfilmer jag sett. En av orsakerna är antagligen Gary Chang’s soundtrack, som understryker känslan av befinna sig i ett mytologiskt drama, i ganska stark kontrast mot den skitiga stads, polis och b-filmstablån.

Hela filmen, dock i usel kvalitet

Visst kan man som vissa hävda att ”den tar sig själv på för stort allvar”, men det är i mitt tycke det som gör att den fungerar, även om den inte har den smått fantastiska budget som exempelvis ”Dark knight”-trilogin (vilka essentiellt gör exakt samma sak) har.

Handling: Filmen inleder med att visa Los Angeles under fullmåne, fylld av ligister, galningar och diverse brott av alla slag, svepande över lägenheter, hus och gator till Gary Chang’s suggestiva huvudtema. Två poliser, Max Dire (Mario Van Peebles) och Jim Sheldon (Anthony Denison) ger sig in i ett gisslandrama vilken slutar med att alla skurkar skjuts ihjäl och Jim blir dödligt sårad. När Max och Jim’s blivande fru (Helen / Jennifer Rubin) för en stund avviker från sjukhusbädden, smyger en polis in i rummet och injicerar honom med ett okänt serum.

Någon dag senare dyker Jim till Max stora förvåning in i polisens omklädningsrum, glatt grinande och återigen redo att utöva sin plikt... Att han har förändrats är minst sagt en underdrift; från att ha varit en polis redo att sluta i förtid och gifta sig, är han nu istället som Max säger ”Dirty Harry på crack”. Dessvärre tar Jim sedermera livet av sig inför allas ögon, med sin tur-silverdollar omstöpt till kula.

Max fru (Anna Dire / Victoria Rowell) klarar inte av deras depressiva tillvaro utan lämnar honom, allt är ett elände för herr Max Dire, dvs tills han blir omhändertagen av en viss Adam Garou och hans handplockade specialstyrka av poliser / varulvar...

Apropå huvudpersonernas namn är de väl få som undgår den lilla lustigheten med Max Dire = den största vargen (om man utgår från att de syftar på Dire wolf) samt Adam Garou = människo-varg.

Full eclipse får 7.5 av 10

filmen borde må bra av en re-make, men förmodligen skulle de inte lyckas frammana just den här känslan som den bisarra blandningen av olika element ger.

Soundtrack end theme

 

[God45]

Superman vs. The Elite

Den här filmen är baserad på en av mina favorit serier någonsin "What's So Funny About Truth, Justice & the American Way?". Den serien är i sin tur en deconstruction av serietidningen The Authority som är en deconstruction av mainstream serier och specifikt The Justice League.

The Authority handlade om en grupp av supermänniskor liknande medlemarna av The Justice leagu som bestämde sig för att inte bara hålla kvar status quo utan istället förbättra världen. De ansåg att deras krafter gav dem rätten och skyldigheten att göra detta. De gjorde detta genom att störta diktatorer, ta över länder och mörda alla som försökte sätta sig upp mot dem. Detta till skillnad från The Justice League som aldrig använde sådana metoder och alltid bara "försvarade" världen. The Authority kritiserade skarpt traditionela superhjälte serier för att vara naiva och barnsliga.

"What's So Funny About Truth, Justice & the American Way?" kom ut 2001 när The Authority var som allrra populärast och som allra bäst. Den handlar om en lätt förklädd stand in för The Authority som hamnar i konflikt med Superman rörande vilka metoder det är ok för superhjältar att använda. Serien fokuserar på Supermans inre strid med sin egna moral lika mycket som hans yttre kamp med The Elit.

Filmen ändrar en del saker från serien men alla de viktiga bitarna är kvar och det de lägger till är passande för storyn. Filmen är mycket bra och innehåller både action, karaktärs utveckling och moraliska frågeställningar om vad det innebär att ha makt. Den är också löjligt snygg. Filmen har bara två problem. Det första är att de borde ha använt The Authority, detta var inte möjligt i serien pga separata universum och grejer men det hade de kunnat ändra till filmen. New 52 universumet har ju redan sprinklat in The Authority karaktärerna där, om än i avsevär förändrard (och mycket mindre intressant) form. Så vi kunde gott ha fått se en animerad Midnighter!

Det andra stora problemet är att Superman har fel. Han har inte rätt när det kommer till den moraliska frågeställningen som är filmens hjärta hur mycket filmen än vill vinkla det till att han har rätt. Det här är samma problem som den tidigare filmen i serien Under the red hood har. Där hade "skurken" också rätt.

Så filmen får en 5/5. Det är en bra film som tar upp ett intressant ämne, trots att jag inte håller med dem om deras slutsats måste jag respektera att de i alla fall ställer frågan. Jag avslutar det här med ett Manchester Black citat:

You probably won't believe this, but I used to love superheroes. But masks are for hiding. Capes are for play. You were the first. The best. But you're a cliché and you don't fit in anymore. Mad scientists, idiots in underwear, bank robbers, knock yourself out with that lot. But the real work, fixing the world, is ours. Starting tomorrow with Bialya.

 

[God45]

Varken Anth eller Übereil har postat recensioner. De är nära deadlinen för tävlingen... Kommer de hinna skriva nåot innan midnatt? Stay tuned dear listeners!

 

[krank]

Varken Anth eller Übereil har postat recensioner. De är nära deadlinen för tävlingen... Kommer de hinna skriva nåot innan midnatt? Stay tuned dear listeners!

I min räkning har jag även tagit med saker som postats på måndagen, ska sägas. Därmed inte sagt att du måste göra samma sak, men ska du vara hårdare än mig kan du inte lita på kryssen i gdocs.