Re: Rollspelsgenerationer, Ymir-edition
Jag håller inte alls med om den här bilden. Lustigt nog diskuterade jag en egen generationsteori på IRC några dagar innan den här tråden. Ungefär så här såg den ut (och märk väl, eventuella personexempel är helt baserade på den bild jag fått av dem, och ingenting annat):
Generation 1 är Oldtimer. De spelade sten, sax och påse med neanderthalarna, och experimenterade på ett tidigt stadium med jordbruk, flintknackning och avskjutning av megafaunan.
Generation 2, Gammelsimplisterna, började spela i den avlägsna urtid då Dungeons & Dragons fortfarande var häftigare än Drakar och Demoner, och i regel försvarar de nog fortfarande det. De flesta i generationen spelar DoD, D&D, AD&D, Rolemaster eller dylikt än, men har utvecklat och förändrat sitt spelande genom decennierna i mycket varierande omfattning. Ofta älskar de fortfarande Call of Chtulhu, men spelar det aldrig. I regel är de D20 eller AD&D-entusiaster och ofta titaner på sveriges rollspelsscen (Daniel Schenström, Magnus Seter, Anders Blixt), men det finns några som har övergivit de simplistiska fantasyrollspelen och prövat nya spelstilar och genrer. Ofta gör de egna spel med ganska simplistiska regelsystem - Krille är ett utmärkt exempel.
Generation 3 är Friforms/WoD-generationen. De började med Drakar och Demoner, Mutant och sådant på 80-talet, men snabbt fastnade för den nya skolan med WoD, Kult, Stårytelling och konventsprettofriform. De har i märkligt hög grad försvunnit idag och blivit del av Generation 4, men spelar lite mer obskyra spel än vad som är brukligt där. Yyrkoon är ett praktexempel, och de flesta 25-åriga konventsarrangörer.
Generation 4 är den mest diversifierade, och förmodligen den högljuddaste. De utgör köttberget på den svenska rollspelsscenen, och är i regel födda under början av 80-talet. De började spela rollspel på 90-talet. Det finns två stora huvudinriktningar, och åtminstone en mindre:
Nysimplisterna har gått tillbaka till rollspelandets rötter, och spelar gärna Mutant UA, DoD6 och D20 idag. De skyr Eon, WoD och andra 'svåra' spel, mycket på grund av dåliga erfarenheter av dessa, och är ivriga förespråkare av att man inte ska ha så pretantiösa ambitioner med rollspel och inte experimentera så mycket. De gillar äventyr, röj och intressant gruppdynamik, och skyr dockskåpsvärldar och grisodling. Vitulv, chrull och Yassilus är typiska representanter.
Den andra huvudinriktningen, Indiefriformprettoflummarna, är ofta något yngre. De är inte alltid pretentiösa så mycket som ambitiösa, men ratar gärna alla stora, etablerade rollspel utom de mer obskyra och experimentiella (Tribe 8! Nobilis!). I huvudsak är de dock intresserade av världsskapande och byggandet av nya, konstiga regelsystem som ska lyfta fram egendomliga aspekter av rollspelandet. De eskapistiska dimensionerna är mycket viktiga, och en indiefriformprettoflummares rollspelskoncept kan ofta vara långt uppe i det blå - realism och simulatorism är dem fjärran. Arvidos, Mogge, Zaphod och Dimfrost är typexempel.
En liten undergrupp är de som fastnade i det sena 90-talets simulatoristiska dockskåpsspel. Vi kan kalla dem Neonissarna. De är ganska fåtaliga, men gillar fortfarande Eon, Neotech och World of Darkness. Ofta är de dessutom inne och sniffar i någon av generation 4:as båda huvudgrupper - antingen hos de experimentiellt lagda (indiefriformpretton), eller så är de ganska konservativa av sig (nysimplister). Unikt är dock att de fortfarande är intresserade av pretentiöst friformsångestspel - i generation 3 har de tendenserna försvunnit allt mera. Undertecknad är en typisk representant, men också Ripperdoc, i viss mån Grottrolletnaug, Bastion, med flera.
Generation 5 är knattarna. De började spela under mycket sen 90-tal eller rentav 2000-talet, och några är tillochmed födda på 90-talet. De har ofta fåniga forumnamn och tendenser till felstavning, men långt ifrån alltid - liksom generation 4 är de ganska diversifierade. Typiskt spelar de Eon eller DoD6, men kan tänka sig att pröva det mesta - i öppenhet för nya intryck överträffar de egentligen alla tidigare generationer. Många av de som dyker upp på forumet har problem med sina spelgrupper och hade önskat sig andra spelare eller en annan spelstil, också det ett fenomen som sällan återfinns hos andra generationer. Knattarna är vår framtid, helt enkelt, och det är ingen dålig framtid alla gånger.
- Ymir, generationsvetare.