Hmm. Eftersom jag mest kört traditionella rollspel, så har det handlat om att bygga upp förväntningar - som regel på ett äventyrs eller en kampanjs klimax - där spelarna kan känna att de "segrat mot alla odds". Inget särskilt nyskapande alltså, men kul när det funkar.
Dock var en av de mest effektiva en jag lyckats med, inte alls väntad eller planerad att bli så episk. I det första äventyret jag spelledde med D&D4E-reglerna, slängde jag in en (något nedskalad) ung, grön drake (för fyra första levelns karaktärer +en slp). Alltså en match som borde vara något över deras förmåga.
Men den striden blev magiskt awsome. Nästan hela gänget var nere för räkning, alla daily & encounter powers förbrukade et.c. (så även för draken...) i en strid som faktiskt inte förflöt i sirap som D&D4-strider lätt kan bli utan tvärtom, rapp och händelserik.
Sista karaktären som står på benen genomför en sista, desperat attack, lyckas, men blir samtidigt själv skadad av drakens svepande svans. Går ned under noll HP. Där borde allt alltså ha slutat - MEN, samma stridsrunda återfår en annan RP medvetandet (lyckades stabilisera sig) och lyckas därför genomföra en attack till, när draken precis ska sätta igång att utdela de dödande slagen - och med minimalt antal egna HP lyckas han besegra draken!
Gruppen hade hunnit räkna ut sig (TPK) fler gånger under striden. Det stod och hängde på att en spelare måste lyckas med nån viss kombination av powers (t.ex. både lyckas skada draken OCH flytta en sårad kamrat åt sidan, eller manövrera för att ge någon annan en fördel et.c.) flera gånger. Det var säkert ett dussin "lyckas eller katastrof"-slag under samma session.
Den striden var ung. så awsome det kan bli i D&D4.
)
