Den långa svansen
Då de flesta tryckerierna tenderar att ägas av vinstintresserade privatpersoner så kan man dock dra den logiska slutsatsen att det som trycks där mestadels är sånt som en vinstintresserad privatperson önskar få tryckt, dvs mycket lite kommunistpropaganda.
Nja. Den logiska slutsatsen är att det som trycks av vinstintresserade privatpersoner är sådant som den lässugna massan har lust att läsa. Vad den vinstintresserade privatpersonen önskar få tryckt (utöver det som den lässugna massan har lust att läsa) har egentligen inte med vinstintresset att göra.
Eller om man så vill, om Maos lilla röda säljer i fem miljoner exemplar, och Leif GW Perssons senaste i en miljon exemplar, så ligger det mer vinst i Maos lilla röda som titel betraktat. Alltså kommer den vinstintresserade tryckeriägaren att trycka Maos lilla röda om han låter sig styras av sitt vinstintresse. Måhända att han personligen tycker att Maos lilla röda är rödromantiskt trams, men kastar han ut den från sitt tryckeri så är det inte vinstintresset som talar.
...så var det fram till några år sedan. Med avancemangen i tryckteknik och internet, mestadels framtagen av diverse vinstintresserade företag som tillverkar tryckmaskiner, telekomväxlar, datorer och mjukvara plus lite nya idéer som just-in-time och andra kapitalistiska rationaliseringsidéer, så har ett nytt fenomen börjat framträda: den långa svansen.
Konsekvensen av den gamla modellen, med tryckerier, förlag och boklådor med begränsad lageryta som kostar pengar, är att endast de mest populära titlarna finns att tillgå enkelt.
Med den nya tekniken så tar alla de andra titlarna ingen plats. De ligger på en hårddisk någonstans, eller kan snabbt hämtas från förlagen. Poängen är att det är lönsamt att få tag på alla de andra titlarna, de som inte är mest populära, och sälja dem istället. Det är till och med
fruktansvärt lönsamt.
Ett räkneexempel: antag att Leif GW Persson ger ut en ny bok (eller Mao - det spelar ingen roll). Den trycks i en upplaga på två miljoner ex, för alla vill ha ett ex. Eftersom det är så stor efterfrågan på den så pressas marginalen, så boken som från början hade en marginal på 35 % och kostade 200 spänn säljs kanske med en marginal på 20 % för 180. En del stormarknader kan till och med sälja den till lockpriser med marginaler på så lite som 5 % vilket knappt täcker svinnet, eller till och med för förlust för att locka kunder till andra varor. Men låt oss säga att priset i medel är 180 spänn med marginal på 20%. Butikerna tjänar sammantaget ca 60 miljoner.
Åkej, vi har samma två miljoner lässugna svenskar. En av dem, Calle, kanske vill ha Jordbruk i kultur och praktik, utgiven av Flygerfärgs förlag. Jocke, å andra sidan, vill ha Lenins samlade skrifter i ny översättning från Rödfront Förlag. Amanda å andra sidan vill ha Vattumannens tidsålder från Skrujern Förlag. Och så vidare. Låt oss säga att alla dessa två miljoner svenskar vill ha en bok utöver den där storsäljaren, och att den kostar lika mycket. Det spelar ingen roll vilken bok; poängen är att de flesta boklådor inte tar in dem, eftersom det är en eller kanske två personer som vill ha just den boken. Inte heller är rabatter eller prisnedsättningar aktuella, just för att man inte kan ta igen den minskade vinsten från rabatterna med mängd. Så marginalen ligger kvar på 35%, dvs 50 spänn av 200 för att boken ska betala jobbet, kringkostnaderna och lokalhyran.
Det gör att alla de där småtitlarna är värda 100 miljoner spänn totalt, men på grund av att boklådorna inte tar in dem kan de inte tillgodogöra sig den vinsten. Alla de här småtitlarna kallas för "den långa svansen", för om man plottar en kurva med antal sålda exemplar per boktitel, sorterat efter antalet sålda exemplar, så får man ett antal storsäljare till vänster, och en låååååååååååång svans med småsäljare till höger. Det skeva är att även om försäljningsvärdet av storsäljarna är stort så är svansven värd mer. Problemet är att det inte är någon som vill ta i dem med tång, eftersom lager å sånt är dyrt. Och en vinstintresserad boklåda tar bara in böcker som kommer att sälja, det vill säga storsäljare och specialbeställningar.
Entré internet och moderna tryckmaskiner, och framförallt Amazon, som gör Den långa svansen till affärsidé. Inte nog med att man gör alla dessa titlar i svansen tillgängliga genom att låta folk köpa dem på internet och få dem hemskickade till sig (plötsligt är det vettigt att ha dem i lager), de kan till och med trycka ett ex av en utgången bok och skicka den också (vilket gör lagret onödigt för de mest obskyra titlarna och gör utgångna titlar tillgängliga igen - allt man behöver är en PDF-fil).
Och ännu ballare blir det när man sätter kunders köp i relation till deras smak. Om en person gillar Maos lilla röda, så är risken rätt stor att han gillar Lenins samlade skrifter också, ty man kan läsa i köphistoriken att folk som gillar Maos lilla röda hyfsat ofta kikar på Lenin också. Då ligger det i Amazons intresse att tipsa den som just har lagt Maos lilla röda i sin kundvagn om Lenins samlade skrifter också.
Så plötsligt så får Lenins samlade skrifter ett uppsving. Det kan till och med vara så illa att de där tusen exemplar som Rödfront tryckte upp är sedan länge slut, men tack vare tryckmaskinerna, internet och den långa svansen så kan Jocke få det tusenförsta exemplaret av Lenins samlade skrifter, trots att tusen ex bara trycktes i första rummet.
---
...vad kan vi dra för lärdom av detta? Jo, den vinstintresserade tryckeriägaren är faktiskt inte så intresserad av huruvida tryckmaskinerna spottar ur sig kommunistpropaganda. Han gör ett jobb och det vill han ha betalt för. Så länge nån betalar för skiten så är han nöjd. Och nu, med den tekniska utvecklingen med print on demand, så är det lättare än nånsin att få skiten tryckt, även om det är kommunistpropaganda.
snip)
)