Nekromanti Spelarproblem (svag L&M, M&V -spolier)

[Drakvrede]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Vissa personer tycks inte uppfatta det som kallas humor. Eller är det jag som har trist sådan? Nej, så kan det ju naturligtvis inte vara...

Så du har inget problem med att dina spelare läser ett köpt äventyr ni ska spela? Det är också avsett för spelledaren men lika tillgängligt som L&H...

Det e faktiskt viss skillnad på förköpta äventyr och moduler i stil med L&H. L&H är inte en specifik äventyrsmodul, utan snarare en modul med information som kan användas till kampanjer och äventyr! På precis samma sätt kan även informationen i alver, dvärgar, religioner, M&M, M&V, grundboken, ja faktiskt alla Eons moduler, användas för att skapa äventyr. Men de är inte specifika äventyrsmodeller. Därmed blir inte din invändning speciellt relevant.

 

[Arvid]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Du vet visserligen vart det hela leder ("slutsatsen", så att säga), men vägen dit är ju det roliga, inte själva upptäckten i sig. Och om det är upptäckten som är rolig, så har du ju redan fått den kunskapen genom att läsa L&H. Så då spelar det ju ingen roll, i vilket fall som helst.

Jag förstår vad du menar, själv håller jag dock inte med. Om jag vet hur deckaren (alltså en bok) slutar så blir det sämre att läsa den. Nöjet ligger ju inte bara i själva "avslöjandet" när jag läser boken utan att veta slutet, men "spänningen" (vet inte vilket ord som passar) då jag läser den blir sämre om jag vet slutet.

 

[Drakvrede]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Om jag vet hur deckaren (alltså en bok) slutar så blir det sämre att läsa den.

Tja, jag kan ju säga såhär; det finns ett flertal böcker som jag har läst om. Härskarringentriologin har jag t.ex. läst ett flertal gånger, och den har inte blivit sämre för det. Snarare tvärt om - den hara bara blivit bättre varje gång faktiskt! Nu ska jag nog snart läsa om den på engelska (jag har syndat & läst den på svenska... ) & jag räknar då med att den ska bli (om möjligt) ännu bättre. Så med andra ord, jag håller inte alls med dig.

 

[Arvid]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Tja, jag kan ju säga såhär; det finns ett flertal böcker som jag har läst om. Härskarringentriologin har jag t.ex. läst ett flertal gånger, och den har inte blivit sämre för det. Snarare tvärt om - den hara bara blivit bättre varje gång faktiskt! Nu ska jag nog snart läsa om den på engelska (jag har syndat & läst den på svenska... ) & jag räknar då med att den ska bli (om möjligt) ännu bättre. Så med andra ord, jag håller inte alls med dig.

Jag håller också på och läser om härskarringen faktist, dessutom hela Wheel of time-serien (jobbigt att läsa om 16 böcker). Om de blir bättre eller inte har jag svårt att svara på, det var ett tag sedan jag läste sist. En del böcker skulle jag alltså lätt kunna läsa om, andra inte alls (de skulle i alla fall bli mycket sämre). Kanske något liknande med äventyr, en del ska man absolut inte veta slutet på medan det i andra är lindrigare, även om jag till skillnad från dig (antagligen) aldrig skulle låta spelarna få veta saker från LoH. Då tycker jag att det är bättre att ge informationen till rollpersonerna även om det inte har med äventyret att göra, t.ex. låta en bard berätta en legend etc.

 

[Tzam]

Som spelare vill jag inte läsa dom.... Snacka om att förstöra nöjet!!

 

[Victor Palm]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

"Jag förstår vad du menar, själv håller jag dock inte med. Om jag vet hur deckaren (alltså en bok) slutar så blir det sämre att läsa den. Nöjet ligger ju inte bara i själva "avslöjandet" när jag läser boken utan att veta slutet, men "spänningen" (vet inte vilket ord som passar) då jag läser den blir sämre om jag vet slutet. "

Det är inte samma sak enligt mig: Romanen är helt fullständig, medan L&H bara innehåller en massa äventyrsupplag. Bara för att man har läst L&H vet man ju inte hur äventyret kommer att sluta, eller hur? Och om spelledaren tycker att spelaren inte kan spela tillräckligt bra med sin extrakunskap så kan han ju modifiera äventyret till spelarens "nackdel"

Mvh Victor Palm

I'll be back

 

[Phelan]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Men till skillnad från andra moduler är den riktad till just spelledare och inte avsedd för alla. På samma sätt som övriga moduler har avsnitt som bara är för SL (men du kanske tycker spelarna ska få läsa dessa också?) är HELA L&H för SL. Så liknelsen med köpta äventyr är faktiskt väldigt träffande och egentligen mer relevant än om en spelare skulle läsa ett enstaka äventyr - L&H innehåller dolda saker om HELA Mundana... Så förlåt om jag har svårt att se humorn när jag finner ditt sätt att resonera konstigt.

Vi har dock uppenbarligen helt olika sätt att se på saken och om ditt sätt funkar för dig och din grupp, fine. Men snälla, sluta försöka övertyga mig om att du har en allmängiltig poäng som gäller oavsett vad för slags kampanj eller spelstil man har.

/ Phelan

 

[Phelan]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Som vissa andra redan poängterat, att läsa en deckare när man vet slutet blir inte så spännande. Det finns romaner och filmer som är lika njutbara tredje eller sextonde gången, men inte de i mysterie- eller detektivkategorin. Och L&H innehåller just mysterier.

Och om det är upptäckten som är rolig, så har du ju redan fått den kunskapen genom att läsa L&H. Så då spelar det ju ingen roll, i vilket fall som helst.

Är detta din humor? Upptäckten är inte bara själva informationen utan själva arbetet med att börja ana dess existens och sedan få slita för att blottlägga den. Den känslan sitter hos spelaren och kan inte simuleras av någon som redan vet allt.

Missförståndet oss emellan är kanske att vi vill få ut olika saker ur rollspelet. Min tolkning (obs!) av dig är att själva rollspelandet är det roligaste/viktigaste. Som jag ser det är rollspel en aktivitet, bland andra, som man väljer att utöva för att ha kul (förhoppningsvis, då det är en fritidsaktivitet). Exakt vad som gör det kul är nog olika för olika rollspelare. För min del värderar jag förutom rollspelandet att få ägna sig åt problemlösning och klura ut saker. Med det som en av anledningarna att spela kanske du har lättare att se varför jag tycker det är synd om man har svaret på gåtan när man ska börja sin problemlösning?

/ Phelan

 

[trinker]

Precis...om spelarna läser L&H och M&V så förstör det spelglädjen....

 

[Sir Foilan]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

"Om spelarna inte håller med om detta, så finns det ju ingen anledning att förneka dem rätten att läsa L&H, eller hur?"

Vilken rätt? De har ingen rätt att snoka i mina böcker! Dessutom är det ju inte roligt att som spelare att veta om en massa hemligheter som äventyren bygger på. Man förlorar ju en massa spelglädje.

Men om du tycker om att veta allt och sen spela ovetande och överraskad så får du ju det. Vi två ligger helt enkelt på två helt olika nivåer (eller spelsätt om man så föredrar) när det gäller detta.

 

[Sir Foilan]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

"Härskarringentriologin har jag t.ex. läst ett flertal gånger, och den har inte blivit sämre för det. Snarare tvärt om - den hara bara blivit bättre varje gång faktiskt"

Den är verkligen undantaget som bekräftar regeln. Att läsa mordgåtan "Vem är mördaren?" en andra gång verkar väldigt lamt, eller att spela samma äventyr två gånger...

Jag tror nog att vi helt enkelt kan konstatera att du har något slags sjukligt kontrollbehov.

 

[Drakvrede]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Dessutom är det ju inte roligt att som spelare att veta om en massa hemligheter som äventyren bygger på. Man förlorar ju en massa spelglädje.

Ja, kanske som spelledare ja, men inte för spelarna, om de inte håller med om det! Och tidigare har det alltid hänvisats till spelarnas förlust av spelglädje, inte spelledarens. Så nu är du inne på en helt annan "tråd", så att säga.

 

[Drakvrede]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Jag tror nog att vi helt enkelt kan konstatera att du har något slags sjukligt kontrollbehov.

Hmm... Intressant kommentar. Vem är det egentligen som har ett sjukt kontrollbehov; den som anser sig ha rätten till att bestämma exakt vad spelarna får och inte får läsa (av något godtyckligt skäl), eller den som anser att dom är fria att läsa allt utom just specifika äventyrsmoduler (och i princip oxå dem, om spelaren kan hantera detta och rollspela dennes rollpersons ovetande)? Fundera på det du, en stund...

 

[Drakvrede]

LEGENDER & Hemligheter, inte bara HEMLIGHETER....

Men till skillnad från andra moduler är den riktad till just spelledare och inte avsedd för alla. På samma sätt som övriga moduler har avsnitt som bara är för SL (men du kanske tycker spelarna ska få läsa dessa också?) är HELA L&H för SL.

Nonsens, L&H är inte enbart till för spelledaren, även om SL kan ha mest nytta av den. Men det är inte samma sak - långt ifrån, faktiskt. Jag menar, modulen heter Legender och Hemligheter! Legender är någonting som många av Mundanas innevånare vet om och berättar, annars skulle de inte per definition vara legender! Alltså är det konstigt om inte spelarna, som rollspelar rollperson som är en del av Mundanas innevånare, inte skulle kunna veta om dessa legender. Och därmed blir påståendet att denna modul enbart är till för SL ganska meningslöst.

Ja, jag anser att spelare är fullt fria att läsa oxå Hemlighetskapitlen i de olika moduler (med tidigare gjorda reservationer).

 

[Drakvrede]

Nej, naturligtvis inte...

Nej, naturligtvis var detta inte det jag åsyftade på som humor - detta är fullt allvar! Upptäckten är redan gjord, genom att läsa L&H. Det är just detta som är upptäckten, ingenting annat - man vet nu något, som man tidigare inte visste! Det du beskriver är vägen till denna kunskap, detta "något" och det är rollspel! Den biten förändras minimalt av ens faktiska kunnande, om man är en någorlunda kompetent rollspelare.

Men som du säger, om det är själva problemlösandet (som för övrigt oxå kan anses vara åtminstone delvis oberoende av svaret, om man kan rollspela lite) som är skoj, mer än rollspelandet, så läs då inte L&H! Men det är i så fall upp till den enskiljde spelaren, inte spelledaren, att göra detta avvägande!

 

[Drakvrede]

Summering av själva diskussionen...

Man kanske kan sammanfatta hela problematiken så här; vissa anser rollspelande vara det viktigaste, medan andra istället anser att problemlösandet är roligare, eller åtminstone lika roligt som rollspelandet. Och därmed blir det hela en smula godtyckligt, eftersom vi då helt enkelt hamnar i en smakfråga - det är ungefär som att diskutera huruvida blått är finare än grönt, eller om drama är bättre än komedi. Det beror i grund och botten på vad man tycker om, inte objektiva fakta. Man kan ha goda skäl för sitt tyckande, men i grund och botten handlar det ändå om gillande (d.v.s. smak), vilket gör ämnet strikt subjektivt. Därmed anser jag att vi avslutar den här diskussionen, innan det blir pajkastning av det hela.

Därmed kan tråden låsas, om någon moderator så önskar, för jag tror att det mesta är sagt nu från alla parter.

 

[Drakvrede]

Re: Jo, om inte spelaren är väldigt bra rollspelare

Men snälla, sluta försöka övertyga mig om att du har en allmängiltig poäng som gäller oavsett vad för slags kampanj eller spelstil man har.

Det har jag aldrig påstått, och det tror jag faktiskt att du vet! Snarare tvärt om! Jag anser att man, både som spelare och spelledare har rätt att läsa vad man vill, vilket naturligtvis är beroende av hur vi spelar och våra spelare. Du anser att du, eller spelledaren har rätt att bestämma exakt vad man får och inte får läsa som spelare. Och det är naturligtvis beroende på hur ni spelar, er spelledare och era spelare.

Min poäng är dock denna; du tycks anse att spelet förstörs om spelarna vet saker som deras rollpersoner inte vet, och jag hävdar att så behöver det inte vara! Att det inte behöver vara så beror säkert på, som jag sagt ovan, vår spelstil, men du kommer ingen vart med att försöka hävda att du har en allmän universell speloberoende poäng heller, för det har varken du eller jag!

 

[Vindhand]

ehm..

Man kanske kan sammanfatta hela problematiken så här; vissa anser rollspelande vara det viktigaste, medan andra istället anser att problemlösandet är roligare, eller åtminstone lika roligt som rollspelandet.

Tyckte i.o.f.s. att mycket av debatten handlade mer om att spelare som läser för mycket förstör mest för sig själva. Om det är problemlösning man gillar så förstör man ju det genom att titta i facit. Om det är rollspel man gillar så gör man det svårare för sig genom att få off-kunskap.

 

[Drakvrede]

Re: ehm..

Tyckte i.o.f.s. att mycket av debatten handlade mer om att spelare som läser för mycket förstör mest för sig själva. Om det är problemlösning man gillar så förstör man ju det genom att titta i facit. Om det är rollspel man gillar så gör man det svårare för sig genom att få off-kunskap.

Jo, men jag har ju om och om igen nedan hävdat att det här "du förstör för dig själv"-argumentet är långt ifrån så självklart som alla tycks tro. För om man är ute efter rollspelandet så blir det inte alls svårare för att man har "off-kunskap" - rollspelandet påverkas ju inte alls av det! Vore ungefär som en skådespelare som inte kan spela sin karaktär för att han vet att den dör på slutet, och därmed tycker det är meningslöst. Och så går det ju inte till, eller hur? Men om det är själva problemlösandet man är ute efter, så förstör man kanske (om än inte med nödvändighet) en del av nöjet genom att veta svaren. Och om det är kunskap om hemligheter genom problemlösande (som inte är detsamma som enbart nöje genom problemlösande) så förstör man nog en del av nöjet genom att läsa L&H, ja. Och då, men endast då, förstår man definitivt för sig själv genom att läsa L&H. Det är min poäng. Därav kommer "förstöra för sig själv"-argumentet in, men enbart p.g.a. det faktum att många verkar gilla problemlösande i olika former.

 

[Phelan]

Re: Summering av själva diskussionen...

Ledsen Drakvrede, men en paj i ansiktet är precis vad du förtjänar. Att anse att saker som är avsedda för spelledaren (läs baksidan av L&H, sista stycket, eller sista stycket i förordet) och inte spelarna skulle vara ok för spelarna att läsa rent allmänt och även om SL uttryckligen säger nej är en väldigt udda, rent av dum, åsikt. Som enskild spelare vet du aldrig vad spelledaren har för planer och att ta del av saker som SL inte tycker är en god idé är förbaskat respektlöst givet den tid som SL lägger ned på att planera kampanjen.

/ Phelan