- Joined
- 28 Mar 2004
- Messages
- 4,412
Daniel Olander
Hur väl ett automatvapen skiter jag fullständigt i har aldrig använt ett och har inga planer på det heller. På något underligt sätt känns det tryggt att färdas under Bergsfors i dess kloaker. Det känns som man är skyddad från resen av världen och dess galenskaper.
Kroppen värker och ömar, så det är med tunga steg jag rör mig fram genom kloakens gångar. Trots mörkret och att kloakerna i gemene mans ögon ser identiska ut så har jag inga problem att ta mig fram mot mitt mål, Länsbanken. Då jag kan kloakerna mer eller mindre lika bra som resten av stan.
Då och då staplar jag till och vid ett tillfälle så förlorar jag till och med balansen och tvingas ta emot mig mot väggen med min sen tidigare skadade hand. Trots att tummen är på plats sen ett par timmar tillbaka så smärtar det ändå till och smärtan syns tillfälligtvis i ansiktet.
Men tillslut så kommer jag fram till var Länsbanken finns och börjar ta mig upp för stegen, kniven nu plaserad i munnen och ficklampan släckt och plaserad i ena jackfickan. Det är väldigt försiktning jag lyfter på kloaklocket och spejar ut i gränden som går parallelt med gatan som Länsbanken ligger på. Min tanken är att speja först mot ena och sen andra håller och ser jag inget så tar jag mig väldigt försiktigt upp i gränden.
Hur väl ett automatvapen skiter jag fullständigt i har aldrig använt ett och har inga planer på det heller. På något underligt sätt känns det tryggt att färdas under Bergsfors i dess kloaker. Det känns som man är skyddad från resen av världen och dess galenskaper.
Kroppen värker och ömar, så det är med tunga steg jag rör mig fram genom kloakens gångar. Trots mörkret och att kloakerna i gemene mans ögon ser identiska ut så har jag inga problem att ta mig fram mot mitt mål, Länsbanken. Då jag kan kloakerna mer eller mindre lika bra som resten av stan.
Då och då staplar jag till och vid ett tillfälle så förlorar jag till och med balansen och tvingas ta emot mig mot väggen med min sen tidigare skadade hand. Trots att tummen är på plats sen ett par timmar tillbaka så smärtar det ändå till och smärtan syns tillfälligtvis i ansiktet.
Men tillslut så kommer jag fram till var Länsbanken finns och börjar ta mig upp för stegen, kniven nu plaserad i munnen och ficklampan släckt och plaserad i ena jackfickan. Det är väldigt försiktning jag lyfter på kloaklocket och spejar ut i gränden som går parallelt med gatan som Länsbanken ligger på. Min tanken är att speja först mot ena och sen andra håller och ser jag inget så tar jag mig väldigt försiktigt upp i gränden.