Nekromanti Speltråd Zombies i Bergsfors
- Thread starter Anchorman
- Start date
Rutger
Rutger frågar lite tyst när de dragit sig tillbaka in i korridoren de kom ifrån.
"Bengt, är det sannolikt att vi kan hitta ett passerkort på nästa våning? Sen om vi väl hittar ett är det väl lika bra att åka hela vägen upp, om Nicola tar trapporna kan det vara bra att komma från två olika håll. Dessutom verkar de behöva vår hjälp snarast."
Rutger frågar lite tyst när de dragit sig tillbaka in i korridoren de kom ifrån.
"Bengt, är det sannolikt att vi kan hitta ett passerkort på nästa våning? Sen om vi väl hittar ett är det väl lika bra att åka hela vägen upp, om Nicola tar trapporna kan det vara bra att komma från två olika håll. Dessutom verkar de behöva vår hjälp snarast."
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Nicola
Det verkar som om Nicola inte är den enda som har fått för sig att ta hisschaktet som sin väg upp precis när Nicola svingar sig in så är det nog som kliver ut ifrån schacktet några våningar upp alldeles innan hissen blockar för högre klättrande.
Lunde och Jimmy och Jesper
Vägen tillbaka går mycket snabbare tack vare crossen, det är något skumpigt och det är mer än en gång som Jimmy håller på att välta crossen, men till slut kommer de dock ändå fram till craftern som står precis som de lämnade den.
Jesper verkar ha vaknat ifrån sin lilla tupplur och sitter tillsammans med Axel längst bak och dricker vatten ifrån en flaska som togs med ifrån verkstan.
Bengt, Lollo och Rutger
Lars tar något förvånande kommandot och går mot trapphuset, de andra följer efter.
Trapphuset är tomt upp till första våningen.
På informationen står det "Allmänsjukvård".
Tyvärr är det zombies även här dock inte i närheten lika många som det var vid entrén.
Två zombies klädda i läkarkläder står längre fram i korridoren. Korridoren är det enda sättet att komma till de andra hissarna.
Det verkar som om Nicola inte är den enda som har fått för sig att ta hisschaktet som sin väg upp precis när Nicola svingar sig in så är det nog som kliver ut ifrån schacktet några våningar upp alldeles innan hissen blockar för högre klättrande.
Lunde och Jimmy och Jesper
Vägen tillbaka går mycket snabbare tack vare crossen, det är något skumpigt och det är mer än en gång som Jimmy håller på att välta crossen, men till slut kommer de dock ändå fram till craftern som står precis som de lämnade den.
Jesper verkar ha vaknat ifrån sin lilla tupplur och sitter tillsammans med Axel längst bak och dricker vatten ifrån en flaska som togs med ifrån verkstan.
Bengt, Lollo och Rutger
Lars tar något förvånande kommandot och går mot trapphuset, de andra följer efter.
Trapphuset är tomt upp till första våningen.
På informationen står det "Allmänsjukvård".
Tyvärr är det zombies även här dock inte i närheten lika många som det var vid entrén.
Två zombies klädda i läkarkläder står längre fram i korridoren. Korridoren är det enda sättet att komma till de andra hissarna.
Lunde
Jag har blivit mycket bättre till mods efter mitt kaffe och över att ha sett Jimmy återförenas med sin dotter. Åkturen genom skogen höjde mitt humör ytterligare så kamplusten är på topp. Jag hoppar av crossen och går fram till Axel och Jesper.
"Det gick bra. Allt är okej med familjen, ska vi försöka ta Jeppe till sjukhuset nu så att vi kanske kan hjälpa våra familjer?"
Jag lägger en hand på Jesper och ler uppmuntrande innan jag med bestämda kliv återtar min plats i förarsätet.
Min tanke på att hämta Morgan har försvunnit. Jag tänker att om han är en zombie kan vi inte rädda honom om vi inte får Jesper till sjukhuset och att konfrontera Morgan i det tillståndet skulle betyda att vi kanske blir tvugna att döda honom... Om han lever, och har levt så här länge utan att bli skadad. Då kan han klara sig lite till. Om han ligger skadad någonstans... Det tänker jag inte på.
"Ni kan ju slåss om skjutjärnen! Tag plats!" Ropar jag bakåt, drar igen dörren och startar motorn.
Jag har blivit mycket bättre till mods efter mitt kaffe och över att ha sett Jimmy återförenas med sin dotter. Åkturen genom skogen höjde mitt humör ytterligare så kamplusten är på topp. Jag hoppar av crossen och går fram till Axel och Jesper.
"Det gick bra. Allt är okej med familjen, ska vi försöka ta Jeppe till sjukhuset nu så att vi kanske kan hjälpa våra familjer?"
Jag lägger en hand på Jesper och ler uppmuntrande innan jag med bestämda kliv återtar min plats i förarsätet.
Min tanke på att hämta Morgan har försvunnit. Jag tänker att om han är en zombie kan vi inte rädda honom om vi inte får Jesper till sjukhuset och att konfrontera Morgan i det tillståndet skulle betyda att vi kanske blir tvugna att döda honom... Om han lever, och har levt så här länge utan att bli skadad. Då kan han klara sig lite till. Om han ligger skadad någonstans... Det tänker jag inte på.
"Ni kan ju slåss om skjutjärnen! Tag plats!" Ropar jag bakåt, drar igen dörren och startar motorn.
Cissi said:
Jesper ler när de andra kommer tillbaka.
"Det var fanimig på tiden! Jag sitter fram den här gången. Shotgun!"
Jesper sätter sig på passagerarsätet fram, och vänder sig bak mot Jimmy och Axel i transportutrymmet.
"Sa ni skjutjärn? Langa fram ett så ska vi se om jag inte kan hålla de här monstrena borta den här gången."
Han är på väg att sätta sig ner, men vänder sig om och sticker in huvudet genom den lilla luckan.
"Hur var det med familjen Jimmy? Var alla i säkerhet?"
Jag ler och ett kort skratt undslipper mig till och med. Vem kan vara på dåligt humör i närheten av Jesper?
Medan de pular med gevären backar jag upp crafern på den stora vägen igen och styr med säker hand mot stan och sjukhuset.
"Jag har en tanke..." säger jag efter en stund. "Vi kör in craftern genom huvudentrén, vad jag kommer ihåg är det stora glasväggar runt väntrummet där. Sen använder vi bilen som vapen och så får vi verkligen se om våra skottgluggar är nått att ha."
Jag ler brett. "Och så får ni för första gången uppleva hur någon gör en handbromsvändning med en Crafter! Det är bäst ni håller i er!"
Medan de pular med gevären backar jag upp crafern på den stora vägen igen och styr med säker hand mot stan och sjukhuset.
"Jag har en tanke..." säger jag efter en stund. "Vi kör in craftern genom huvudentrén, vad jag kommer ihåg är det stora glasväggar runt väntrummet där. Sen använder vi bilen som vapen och så får vi verkligen se om våra skottgluggar är nått att ha."
Jag ler brett. "Och så får ni för första gången uppleva hur någon gör en handbromsvändning med en Crafter! Det är bäst ni håller i er!"
Jesper spänner fast säkerhetsbältet lite extra när Lunde berättar vad hon planerar.Cissi said:
"Tacka fan att vi monterade fast gallret för fönstren. Vi hade blivit skurna till skit om det inte vore för att vi satt i en pansarvagn."
Han flinar lite.
"Fast det blir inte första gången jag är med om handbromssvängar i den här bilen. En gång när jag och Sigurd var ute på montage uppe vid bruket så..."
Han tystnar, och sittar ut genom fönstret.
"Eh, det, um. Han..."
Jesper får ett plågat uttryck och lutar huvudet mot det kalla glaset.
Mikael/Lollo
"Det vore nog bäst att sköta det här utan allt för mycket buller och bång"
Jag tittar på de andra. Inte så mycket tysta vapen här. Det ligger ett par kryckor i korridoren framför oss, men näe det är nog mest upp till mig och min båge.
"Om inte Amors pilar gör jobber så kanske Ndorobos gör det. Ni tar det som blir över"
Jag tar ett steg ut i korridoren och avlossar den första pilen mot zombieläkarna. Jag skjuter fler om jag hinner.
"Det vore nog bäst att sköta det här utan allt för mycket buller och bång"
Jag tittar på de andra. Inte så mycket tysta vapen här. Det ligger ett par kryckor i korridoren framför oss, men näe det är nog mest upp till mig och min båge.
"Om inte Amors pilar gör jobber så kanske Ndorobos gör det. Ni tar det som blir över"
Jag tar ett steg ut i korridoren och avlossar den första pilen mot zombieläkarna. Jag skjuter fler om jag hinner.
[Jag tar mig lite friheter och moddar lite i ovanstående]
Bengt
Jag tittar på de två läkarna vi ser i korridoren.
- Han till vänster är hudläkare och ett jäkla as. Han har varit i rätten flera gånger för att ha tafsat på och trakaserat kvinnliga patienter, samt jävligast av allt tre fall av våldtäkt. Men aldrig dömd. Skjut honom. Den andre vet jag inget om, och skulle helst se att vi inte dödar honom.
När Lollos pil slår in i aset joggar (dvs det som Bengt upplever som springer) jag fram till den okände läkaren. Han gör nåt "knorrande" ljud och famlar mot mig med sin zombiehänder, men jag tar tag i hans rock, sätter mina fötter på plats och vrider till. DUNS så ligger han på mage på marken och jag håller hans armar bakom hans rygg.
- Fort, kom och hjälp mig binda ihop hans armar med rocken. Och ta hans passerkort!
Lars vet ju att fadern tränat judo, men de andra borde vara lite förvånade.
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Jesper, Jimmy och Lunde
Det är en ganska orolig och bökig väg mot sjukhuset. Även fast gatorna är breda så är dem ändå trånga och svårframkomliga. Antalet zombies ökar markant när craftern kommer in vid gatorna nära centrum.
Vid ett tillfälle passerar de en sushirestaurang med en Porsche "parkerad" i den.
Synd på så fin bil är Allt Axel får ut sig när han kollar ut genom skottgluggen.
Längre fram är det trångt och Lunde har inget annat val än att ramma en Toyota Prius som ligger upp och ner, bilen verkar vara tom när den snurrar ett halvt varv av krocken. Craftern tar ingen större skada förutom att vänster framlykta inte längre fungerar.
En snabb blick åt höger visar ett centrum med hundratals zombies som står packade som sillar längs affärerna och restaurangerna.
Det är fortfarande några kilometer kvar till sjukhuset.
Nicola
Även fast Nicola är i enormt bra form börjar hon känna av det faktum att hon svingat en skivstång hela dagen. Klättringen längs den smala stegen känns i armarna men efter någon minut är hon uppe där gestalten smet ut.
När Nicola sätter handen på marken för att trycka sig upp genom den redan öppnade dörren sätter hon handen i en stor pöl med blod.
Ett huvud ligger med ögonen som stirrar tomt mot henne, resten av kroppen ligger med benen bakåtvikta någon meter bort.
Ytterligare några meter bort ligger en annan kropp med ett djupt jack i huvudet även denna verkar inte resa sig något mer.
Ljud hörs ifrån det andra patientrummen räknat ifrån schaktet, låter som om någon rotar igenom lådor.
Lollo, Bengt och Rutger
Lollos pil flyger med säkerhet och träffar zombien rakt i munnen, pilen tränger sig igenom skallbenet och sticker ut på baksidan. Zombien ramlar ner skakande i samma stund som Bengt brottar ner zombie nummer två i ett snyggt kast.
Ytterligare en zombie dyker upp längst ner i korridoren där den viker av mot hissarna. Denna rör sig dock långsamt och släpar ett ben efter sig.
Det är en ganska orolig och bökig väg mot sjukhuset. Även fast gatorna är breda så är dem ändå trånga och svårframkomliga. Antalet zombies ökar markant när craftern kommer in vid gatorna nära centrum.
Vid ett tillfälle passerar de en sushirestaurang med en Porsche "parkerad" i den.
Synd på så fin bil är Allt Axel får ut sig när han kollar ut genom skottgluggen.
Längre fram är det trångt och Lunde har inget annat val än att ramma en Toyota Prius som ligger upp och ner, bilen verkar vara tom när den snurrar ett halvt varv av krocken. Craftern tar ingen större skada förutom att vänster framlykta inte längre fungerar.
En snabb blick åt höger visar ett centrum med hundratals zombies som står packade som sillar längs affärerna och restaurangerna.
Det är fortfarande några kilometer kvar till sjukhuset.
Nicola
Även fast Nicola är i enormt bra form börjar hon känna av det faktum att hon svingat en skivstång hela dagen. Klättringen längs den smala stegen känns i armarna men efter någon minut är hon uppe där gestalten smet ut.
När Nicola sätter handen på marken för att trycka sig upp genom den redan öppnade dörren sätter hon handen i en stor pöl med blod.
Ett huvud ligger med ögonen som stirrar tomt mot henne, resten av kroppen ligger med benen bakåtvikta någon meter bort.
Ytterligare några meter bort ligger en annan kropp med ett djupt jack i huvudet även denna verkar inte resa sig något mer.
Ljud hörs ifrån det andra patientrummen räknat ifrån schaktet, låter som om någon rotar igenom lådor.
Lollo, Bengt och Rutger
Lollos pil flyger med säkerhet och träffar zombien rakt i munnen, pilen tränger sig igenom skallbenet och sticker ut på baksidan. Zombien ramlar ner skakande i samma stund som Bengt brottar ner zombie nummer två i ett snyggt kast.
Ytterligare en zombie dyker upp längst ner i korridoren där den viker av mot hissarna. Denna rör sig dock långsamt och släpar ett ben efter sig.
Mikael/Lollo
Jag träffar perfekt och är glad att ha fått höra att zombien var ett as, men vad gör Bengt? Jag tror inte mina ögon när jag ser gubben Bengt attackera den andra zombien med sina bara hände och slänga den i golvet. Vad? Binda den? Jag skakar på huvudet. Sedan ser jag en tredje zombie komma stapplande...
[Får väl vänta på Rutger här]
Jag träffar perfekt och är glad att ha fått höra att zombien var ett as, men vad gör Bengt? Jag tror inte mina ögon när jag ser gubben Bengt attackera den andra zombien med sina bara hände och slänga den i golvet. Vad? Binda den? Jag skakar på huvudet. Sedan ser jag en tredje zombie komma stapplande...
[Får väl vänta på Rutger här]
Nicola:
Jag häver mig upp med min sista ork, sedan rör jag mig tyst, snabbt och något hukande mot ljudet av lådor som vänds ut och in. Jag vill få en bild av personen; hoppas det är Lina men mest är jag bara nyfiken. Medan jag skyndar till rummet så söker jag med blicken efter möjliga vapen. Jag har morakniven i handen.
Jag häver mig upp med min sista ork, sedan rör jag mig tyst, snabbt och något hukande mot ljudet av lådor som vänds ut och in. Jag vill få en bild av personen; hoppas det är Lina men mest är jag bara nyfiken. Medan jag skyndar till rummet så söker jag med blicken efter möjliga vapen. Jag har morakniven i handen.
Rutger
Rutger ser imponerat på Bengt när han brottar ner zombin och lyckas oskadliggöra den så effektivt.
Hmm, Bengt kanske har en ide, vore nog smidigt om man oskadliggör dem istället för att döda dem bara sådär, om vi trots allt lyckas få ett botemedel så vore det nog bra om vi kunde hjälpa så många som möjligt.
Så Rutger rusar mot den sista zombin, istället för att slå med hammaren använder han madrassen och trycker upp zombin mot en vägg, anävnder madrassen så den täcker hela zombin.
Dock när han står där små suckar han lite och säger bara
"Jaha, men vad nu? Tänkte inte igenom detta så noga, men snyggt jobbat Bengt."
[Sorry för inte så aktiv, pluggar till en tenta på tisdag så missade att logga in här
]
Rutger ser imponerat på Bengt när han brottar ner zombin och lyckas oskadliggöra den så effektivt.
Hmm, Bengt kanske har en ide, vore nog smidigt om man oskadliggör dem istället för att döda dem bara sådär, om vi trots allt lyckas få ett botemedel så vore det nog bra om vi kunde hjälpa så många som möjligt.
Så Rutger rusar mot den sista zombin, istället för att slå med hammaren använder han madrassen och trycker upp zombin mot en vägg, anävnder madrassen så den täcker hela zombin.
Dock när han står där små suckar han lite och säger bara
"Jaha, men vad nu? Tänkte inte igenom detta så noga, men snyggt jobbat Bengt."
[Sorry för inte så aktiv, pluggar till en tenta på tisdag så missade att logga in här
]
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Bilen
Bilen fortsätter sin färd mot sjukhuset.
På vägen passerar de en kyrka med fullt av lik utanför, ett par av liken glöder som om de har bränts till döds.
Sjukhuset ligger inte långt bort nu.
Nicola
Vapen är det ont om, några sprutor ligger på en vagn, även en defibrillator men annars är det inte mycket.
Ljuden kommer ifrån ett förråd fylld med städartiklar, lakan med mera.
Mitt i allt står Lina Gulldén och lindar ett sönderrivet lakan om sin vänstra underarm som blöder.
Hon tittar upp mot Nicola som står i dörröppningen och säger.
Det var på tiden. Jag har plöjt mig genom hela sjukhuset utan dig.
Nicola ser katanan som står lutat mot ena hyllan med städartiklar.
Lina fortsätter sitt lindande och säger.
Det är lugnt, bara ett rivsår, jag kommer inte flippa på dig. Lina skrattar lite lätt.
Lollo, Bengt och Rutger
Zombien verkar klen men stretar emot så bra den kan när Rutger trycker upp den mot väggen. Armar flaxar utanför madrassen och Rutger får använda all sin kraft för att hålla kvar zombien.
Lars springer fram och rycker åt sig ett stetoskop som ligger på golvet, antagligen ramlat av någon läkare när den sprang iväg i all hast.
Lite klumpigt slår han en ganska klen knut runt zombiens ben, efter det hjälper han Bengt att knyta fast zombiens armar med läkarrocken.
Zombien vrider sig och sparkar så bra han kan och det tar inte många sekunder innan knuten runt benen går upp. Armarna verkar dock sitta bättre, synen påminner om en sköldpadda på sin rygg.
Bilen fortsätter sin färd mot sjukhuset.
På vägen passerar de en kyrka med fullt av lik utanför, ett par av liken glöder som om de har bränts till döds.
Sjukhuset ligger inte långt bort nu.
Nicola
Vapen är det ont om, några sprutor ligger på en vagn, även en defibrillator men annars är det inte mycket.
Ljuden kommer ifrån ett förråd fylld med städartiklar, lakan med mera.
Mitt i allt står Lina Gulldén och lindar ett sönderrivet lakan om sin vänstra underarm som blöder.
Hon tittar upp mot Nicola som står i dörröppningen och säger.
Det var på tiden. Jag har plöjt mig genom hela sjukhuset utan dig.
Nicola ser katanan som står lutat mot ena hyllan med städartiklar.
Lina fortsätter sitt lindande och säger.
Det är lugnt, bara ett rivsår, jag kommer inte flippa på dig. Lina skrattar lite lätt.
Lollo, Bengt och Rutger
Zombien verkar klen men stretar emot så bra den kan när Rutger trycker upp den mot väggen. Armar flaxar utanför madrassen och Rutger får använda all sin kraft för att hålla kvar zombien.
Lars springer fram och rycker åt sig ett stetoskop som ligger på golvet, antagligen ramlat av någon läkare när den sprang iväg i all hast.
Lite klumpigt slår han en ganska klen knut runt zombiens ben, efter det hjälper han Bengt att knyta fast zombiens armar med läkarrocken.
Zombien vrider sig och sparkar så bra han kan och det tar inte många sekunder innan knuten runt benen går upp. Armarna verkar dock sitta bättre, synen påminner om en sköldpadda på sin rygg.
Rutger
Rutger verkar fundera på vad han ska göra med zombin som är bakom madrassen, då minns han att han verkade bara ha ett fungerande ben. Han gör en svepande manöver över zombins ben och med hjälp av madrassen för han ner zombin på marken. Han vet inte om man kan nocka zombis medvetslösa men han för ner huvudet först och försöker se om han kan göra zombin medvetslös.
Rutger verkar fundera på vad han ska göra med zombin som är bakom madrassen, då minns han att han verkade bara ha ett fungerande ben. Han gör en svepande manöver över zombins ben och med hjälp av madrassen för han ner zombin på marken. Han vet inte om man kan nocka zombis medvetslösa men han för ner huvudet först och försöker se om han kan göra zombin medvetslös.
Nicola:
"Du tog inte ett till mig?" Säger jag och tittar på svärdet. Jag är lite på min vakt märker jag och försöker slappna av, det är ju Lina, vi känner varandra. "Kan du berätta vad som har hänt?" Jag klarar inte riktigt av att dölja det hårda i min röst.
"Du tog inte ett till mig?" Säger jag och tittar på svärdet. Jag är lite på min vakt märker jag och försöker slappna av, det är ju Lina, vi känner varandra. "Kan du berätta vad som har hänt?" Jag klarar inte riktigt av att dölja det hårda i min röst.
Mikael/Lollo
Jag går joggar framåt genom korridoren för att hjälpa de andra. Jag är mycket nöjd med mig själv. Med min båge kan jag ta ut zombisarna innan de ens kommer nära + att jag ser asbra ut när jag spänner den. Hm, jag borde kanske dra ut den där pilen, annars har jag bara två kvar och de andra verkar klara sig utan mig ett tag. Äckligt! Jag stannar vid läkar-as-zombien. Han ligger på mage och spetsen sticker ut genom bakhuvudet. Jag sätter en fot mot nacken på honom ochg drar prövande. Huvudet lyfts från golvet, men sedan slinter jag på den kletiga pilen och huvudet åker ner igen med en duns. Fy f-n! Jag drar igen och samma sak händer. Duns!. "Men släpp pildjäveln då!!!" Jag drar med all min kraft, pilen lossnar. jac tappar balansen, tar ett steg tillbaka med pilen över huvudet, halkar i en blodpöl och faller till marken. "Aaahh!" Jag sparkar ilsket till liket, men vänta nu; vad var det där för vått jag fick i min mun. Zombieblod? Nej!
Jag stelnar till och väntar andlöst på att förändringen ska komma över mig. Ingenting. "Jag är jag. Jag är jag. Jag är fortfarande jag" snyftar jag för mig själv medan jag kommer på fötter och backar mot mina kamrater. Jag vänder mig om mot de andra, fortfarande med pilen i handen. Jag får inte tappa mitt cool nu. Jag måste hålla mitt shit together. Benen bär mig knappt, jag är blek som ett lik och stirrig i blicken. Jag håller skakande upp pilen mot Bengt, ler ett sjukligt leende och säger "Yippie...Yippie kayey m motherf fucker" varefter jag faller medvetslös till golvet.
Lars ser vad som händer och mitt i all skräck och vämjelse upptäcker han att han inte helt har tappat sitt goda humör...
Jag går joggar framåt genom korridoren för att hjälpa de andra. Jag är mycket nöjd med mig själv. Med min båge kan jag ta ut zombisarna innan de ens kommer nära + att jag ser asbra ut när jag spänner den. Hm, jag borde kanske dra ut den där pilen, annars har jag bara två kvar och de andra verkar klara sig utan mig ett tag. Äckligt! Jag stannar vid läkar-as-zombien. Han ligger på mage och spetsen sticker ut genom bakhuvudet. Jag sätter en fot mot nacken på honom ochg drar prövande. Huvudet lyfts från golvet, men sedan slinter jag på den kletiga pilen och huvudet åker ner igen med en duns. Fy f-n! Jag drar igen och samma sak händer. Duns!. "Men släpp pildjäveln då!!!" Jag drar med all min kraft, pilen lossnar. jac tappar balansen, tar ett steg tillbaka med pilen över huvudet, halkar i en blodpöl och faller till marken. "Aaahh!" Jag sparkar ilsket till liket, men vänta nu; vad var det där för vått jag fick i min mun. Zombieblod? Nej!
Jag stelnar till och väntar andlöst på att förändringen ska komma över mig. Ingenting. "Jag är jag. Jag är jag. Jag är fortfarande jag" snyftar jag för mig själv medan jag kommer på fötter och backar mot mina kamrater. Jag vänder mig om mot de andra, fortfarande med pilen i handen. Jag får inte tappa mitt cool nu. Jag måste hålla mitt shit together. Benen bär mig knappt, jag är blek som ett lik och stirrig i blicken. Jag håller skakande upp pilen mot Bengt, ler ett sjukligt leende och säger "Yippie...Yippie kayey m motherf fucker" varefter jag faller medvetslös till golvet.
Lars ser vad som händer och mitt i all skräck och vämjelse upptäcker han att han inte helt har tappat sitt goda humör...