Nekromanti Svenska indiespel

[Sodivra]

Nu har vi Supergänget i tryck. Terone börjar närma sig färdigställning, Oskrivna Blad skulle kunna läggas upp på Lulu när som helst, och Berättelser från Staden närmar sig också slutförande och tryck. Nyx kan jag lugnt tänka mig trycks upp i en liten bok en dag.

Jag tycker att det är asfräsigt. Jag är osäker på Terone, men jag vet att de andra är små kompakta och narrativistiska system a la Forgetrenden. Det här var en av de saker som verkligen tände till i mig när jag började kolla in Forgespel: En massa folk som gör riktiga spel, och inte bara snackar om det. Och nu har vi också det! Woo!

Vad kommer det sig? Att det är inne att skriva små spel som det är lätt att bli färdig med, helt plötsligt? Är det klimatet i rollspelsvärlden som vänt? För det är väl inte bara Lulu?

Och samtidigt är jag tveksam till om man kan kalla detta för "indiespel", rubriken till trots. Alla spel ägs oberoende i Sverige, och det finns andra suddiga gränser: Skymningshem och Bortom har också växt fram här på forumet. Är jag orättvis som inte kallar dem för "indiespel"? (Och sedan har vi ju ännu fler "underdogspel" i makande)

För en sådan term finns ju iallafall. När vi har arrangerat indierummet på GothCon och Lincon så har vi talat om den amerikanska indiescenen (Forge) och den svenska indiescenen (Gratisrollspel från rollspel.nu). Nu börjar det dyka upp svenska spel som inte är gratis, men som bryter från tradition på samma sätt som de amerikanska indiespelen.

Vad tror ni? Kan man säga att det finns en indiescen eller ett embryo till indiescen i rollspelssverige? Vart kommer det leda till? Eller är allt som det brukar? Är vi helt enkelt för få makare för att man ska kunna dela upp oss?

Jag vill se mer utav det, iallafall. Mer djärva små spel som blir faktiskt blir klara, och snabbare. Det är roligare att diskutera praktik än teori.

 

[krank]

Jag tycker att det är ruskigt roligt att spelen kommer ut på marknaden, men jag vill nog helst se mer kött på benen. Supergänget, för att ta ett hyllat exempel, hade enligt mig mått bra av att ha lite mer insprierande bakgrund och lite mer ambitiös framtoning. Jag köper inte hela "vi spelar oss själva fast superhjältar och spelar varje äventyr på en kväll"- grejen. Jag kommer nog att begagna regelsystemet, men jag skulle hellre ha sett mer seriösa teckningar, tjockare format, och gärna en fyllig bakgrundsstory som berättas som just en serie.

Hade jag fått skriva Supergänget, och fått tag på en kompetent tecknare, hade det nog mer blivit en "Trade Paperback" i formatet och något Watchmen/Authority/Invisibles-artat i värld och stämning.

Fast vem vet - i framtiden kanske det kan komma expansioner till SUpergänget i mer seriöst format? Ungefär som världsexpansioner? Tål att tänkas på... Hade jag inte varit så in i bomben kass på att rita hade jag gett mig på ett sådant projekt själv...

 

[Arfert]

Kort svar: ja, jag tror det kommer bli en "indiescen", fan till och med jag sitter ju och snickrar på sådana spel (korta) i tysthet. För det är roligare att skriva många spel än att bara skriva grejer till ett.

(Fast det ena utesluter inte det andra)

 

[Johan K]

Kan man säga att det finns en indiescen eller ett embryo till indiescen i rollspelssverige?

Jag skulle nog vilja påstå att embryot har kläkts & blivit en liten, en ack så naggande god, liten svensk indiescen.
Känns somdet blivit lite mer spels om ploppat ut här & framförallt så känns det kul att ni som skrivit det vågar ta steget & verkligen ge ut det åxå. Just att ta steget känsn det som det är fler som vågat & det är bara kul.

Vart kommer det leda till?

Att det är fler som vvill skriva & ge ut sidan alster ??
Det är vad jag hoppas & tror på iaf.

 

[Rising]

Det är jätteskönt att ha ett suveränt litet narrativistiskt riktigt spel att kunna peka på. För ett tag sedan kom det en norrman hit och frågade efter svenska indiespel och vi ba' "öööh... vi pratar om det hela tiden här på forumet, men... det kanske finns något dogmaspel... öh..."

Katastrof.

Så visst hoppas jag att det kan bli mer av den trenden.

Men termen "indiespel" känns verkligen meningslösare än någonsin. Vi sumpar den omedel bums, tycker jag.

Vart kommer det leda till?

Det är jättesvårt att sia om. Jag tror bara det finns en sak man kan säga med 100% sannolikhet, och det är att jag kommer vara en sån där som bara fortsätter att pladdra utan att det blir någon verkstad.

Tyvärr. För jag hade gärna varit en del av denna nya rörelse.

Jag får vara glad åt att jag tidigt insåg potentialen hos Supergänget.

 

[Robert Jonsson]

Personligen tycker jag inte att det är fel att utesluta Skymningshem och Bortom från indiespelen. Även om de kommer därifrån så publiceras och säljs de i butik (eller är på väg dit i Bortoms fall). Sedan är kanske inte de i samma klass som Mutant, DoDT eller Eon, men jag tycker ändå inte rollspelen måste matcha deras upplagor för att lämna indiemarknaden.

För mig har ett indiespel alltid varit detsamma som gratisspel, eller möjligen ett spel som inte haft som syfte att gå med någon vinst. Deth ar ju luckrats upp lite på sistone med tekniska möjligheter osm utvecklats - Lulu t.ex. underlättar ju enormt att faktiskt få ut ett rollspel. Så min definition är lite sönderfallande för tillfället.

Jag tror dock inte att det är någonting som plötsligt vänt, utan jag tror det är resultatet av många års arbete. Jag vet själv att jag började med Bortom på nätet under 2000 och jag tror många andra också haft långa inkörssträckor som nu börjar nå sitt slut. Gurgeh är iofs. lite undantaget här eftersom han har någon form av nitrobränsle som fått Supergänget från idé till tryck på rekordtid. Men jag tror de flesta har offrat blod, svett och tårar under lång tid och att det är vad som ger resultat nu.

 

[Man Mountainman]

Jag tycker vi ska kalla den nya trenden inom rollspelsdesign för "noveau vouge".

/Kalle

 

[Gurgeh]

Superfart

Gurgeh är iofs. lite undantaget här eftersom han har någon form av nitrobränsle som fått Supergänget från idé till tryck på rekordtid.

Så snabbt har det faktiskt inte gått. Idén är minst fyra år gammal. Det första sidan gjorde jag för två år sedan. Däremot gick det ganska fort från och med från ett år sedan då jag började skriva och teckna på allvar.

/tobias

 

[Robert Jonsson]

Re: Superfart

Okej, trodde inte den var så gammal som fyra år - men det är klart, vi ser ju bara det osm du presenterade på nätet och det var väl förra året? Eller är mitt närminne så kasst att det var för fyra år sen?

 

[Gurgeh]

Re: Superfart

Okej, trodde inte den var så gammal som fyra år - men det är klart, vi ser ju bara det osm du presenterade på nätet och det var väl förra året?

Jag skrev ett inlägg som innehöll den allra första sidan för drygt två år sedan. (Här kan man se det.) Sedan tog det drygt ett år innan jag producerade den andra sidan. (I det här inlägget.) Därefter gick det rätt fort.

/tobias

 

[Robert Jonsson]

Re: Superfart

Okej, då är minnet bara sådär halvkasst då.

Fast det är ändå rätt fort gentemot andra projekt. Jag menar, Bortom har varit "i gång" i sju år och är ännu inte ute på marknaden...

 

[PAX]

Vad skiljer "indierollspelen" från "vanliga" rollspel? är det reglerna? Är det upplagan? Är det för att spelen inte kommersiellt lanseras och bara en liten spelgrupp känner till dem?

Hur är det med de lite äldre "indiespelen" Svenil, Splatter och liknande som jag inte kommer på just nu. Är de indie eller bara rollspel...?

Sen hoppas jag "indiescenen" blir bredare och har plats för spelmakare utanför detta forum.

 

[Arfert]

jag tror att i den här tråden är "indiespel" korta spel som ges ut av sin skapare, gärna i nån form av print-on-demand... även om jag inte helt håller med om definitionen. (Jag tycker Saga, Oktoberlandet och Skymningshem helt klart är indie, till exempel... bara för att de spelen har fler sidor än det som anses vara indie gör dem inte mindre indie...)

 

[Fiktionslek]

Precis som Rising tycker jag att termen "indiespel" känns meningslös i Sverige, eftersom nästan alla spel är indie enligt gängse definition.

Det jag tror du menar är "forgeföljare", Arvidos, även om det inte låter så roligt. För det är ju de spel som i någon mening följer forgetrenden som du uppfattar utmanar traditioner inom rollspel. De är också förhållandevis korta och kan som du säger bli färdiga snabbare. Innerst inne tror jag att du framför allt menar narrativistiska forgeföljare, och det är en fäbless och en partiskhet som man gärna förlåter dig .

Det ligger makt att både innesluta och utesluta i beteckningar, och din tråd är inte oskyldig i detta avseende. Jag menar naturligtvis inte att de spel du nämner är menlösa efterföljare och har ingen ambition att förringa dem på något vis. Tvärtom tycker jag verkligen att de känns fräscha och väldigt spännande, och jag köper dem när de kommer ut! Jag menar bara att ingen skriver i ett intertextuellt vacuum, utan är beroende av sina föregångare. Jag tycker därför det är intressantare att diskutera vad man vill utesluta med ett begrepp som ändå i någon mening står för det progressiva. Vad är det för traditioner man vill utmana:

Är det

* traditioner med ojämn fördelning av inflytande över händelseutvecklingen?
* traditioner av ideologiskt bleka spel som är frikopplade från ett större sammanhang?
* traditioner där spelvärlden fungerar som ett passivt förråd av repertoarelement?
* traditioner där rollspelsböcker framför allt ska läsas efferent (som uppslagsböcker)?
* traditioner av att reglerna är ett system som används av spelgruppen?
* traditioner där spelet är ren underhållning utan ambition att ha någon verkan på spelarnas liv/självuppfattning/idévärld?
* traditioner av att arbeta med bekräftelse och tillgänglighet snarare än brott mot förväntningar och ansträngande aspekter av spelet?
* traditioner där reglerna utgör spelvärldens naturlagar?
* traditioner av att arbeta med öppenhet snarare än begränsningar (klyschan "den enda gränsen är din fantasi!")?

Så här kan man hålla på, för det finns fler traditioner som behöver utmanas, och vad jag vet är de amerikanska indiespelen bara progressiva i ett par av dessa avseenden, och kanske t o m de mindre intressanta. I andra avseenden är de djupt traditionella. Det här beror på att doxa är *svår* att upptäcka, d v s det är jäkligt svårt att få syn på det som alla är överens om och som -- just därför -- verkligen behöver ifrågasättas och utmanas.

Vi är så pass få i Sverige att jag tror det vore förfelat att prata om fler än en scen. Jag tror ingen spelskapare går med på att förpassas till ett dammigt hörn jämte Worlds of Wonder för att resten ska framstå som alltigenom shiny and new :=). Istället vore det intressant med en löpande diskussion om *hur* våra spel är progressiva och traditionella. Det skulle alla och rollspelsutvecklingen i allmänhet vara betjänt av!

Hälsar

Christian

 

[walium]

"jag tror att i den här tråden är "indiespel" korta spel som ges ut av sin skapare, gärna i nån form av print-on-demand... "

Vem är det som står bakom den definitionen egentligen? Jag har i alla fall inte sett någon framföra den vid något tillfälle. Att det skulle vara någon som på allvar framhållit att det är publiceringsform och storlek som är det enda avgörande faktorerna har jag svårt att köpa.

Som Friktionslek säger så är den svenska rollspelsscenen för liten för att man med lätthet ska kunna göra en bra och användbar uppdelning mellan indiespel och resten. Istället borde vi fungera kring andra kriterier och åtskillnader.

 

[Krille]

Det är nästan lättare att definiera vilka som inte är indie i Sverige, än vilka som är det.

 

[Robert Jonsson]

Det jag tror du menar är "forgeföljare", Arvidos, även om det inte låter så roligt.

Nja, han skriver ju i posten att den svenska definitionen av indiespel (som använts av Indierummet på GothCon) har varit "gratisrollspel" sett till den svenska marknaden, vilket inte nödvändigtvis inkluderar något Forge:igt.

 

[PAX]

Som Friktionslek säger så är den svenska rollspelsscenen för liten för att man med lätthet ska kunna göra en bra och användbar uppdelning mellan indiespel och resten. Istället borde vi fungera kring andra kriterier och åtskillnader.

Med risk för att ha missuppfattat din ställning så undrar jag om det verkligen finns ett beov av att dela upp rollspelen i sverige vad gäller "indie or not"...

 

[Dimfrost]

Det är nästan lättare att definiera vilka som inte är indie i Sverige, än vilka som är det.

Ja. Det här tror jag är det enda riktigt vettiga. Allt som inte är Riotminds, Järnringen och Neogames är indie på något sätt, och sedan behövs det kanske bara en uppdelning mellan traditionella och progressiva spel i övrigt (en difinition vi säkert kan bråka om i någora månader; hur som helst är det ju rätt ofta man snackar om "forgeiga spel" eller "spel i Forge-traditionen" eller "narrativistiska spel" (som ju leder till än värre definitionsdilemman) till skillnad mot mer traditionella).


/Dimfrost

 

[Dimfrost]

Terone

Jag är osäker på Terone, men jag vet att de andra är små kompakta och narrativistiska system a la Forgetrenden.

Terone är på 132 sidor A4, med regler som snarast är ett något slimmat T10 med ett halvt speligt stridssystem. Särskilt litet och kompakt är det alltså inte. Annat blir det med nästa spel jag skriver: jag jobbar på ett regelsystem för gemensamma berättelser som närmast kan beskrivas som "Universalis fast med rollpersoner, och bra" och jag lär sikta på säg 64 sidor 9 x 6. Det ligger dock lite längre fram i tiden.


/Dimfrost